De mål för energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser som EU har satt upp ställer krav på den svenska industrisektorn. Detta då industrin står för en betydande del av Sveriges energianvändning och växthusgasemissioner. Ett sätt att energieffektivisera och, då energikällan är fossil, även minska utsläppen av växthusgaser är att minska sina energiförluster. Detta kan exempelvis åstadkommas genom förbättrad isolering på tekniska installationer samt åtgärd av oisolerade ytor. En tidigare studie, utförd av Ecofys visar på stor potential till minskade förluster genom så kallad ekonomisk dimensionering. Utifrån totalkostnad för isoleringsmaterial och energiförluster beräknas en ekonomiskt optimal isoleringstjocklek. För Löfbergs är hållbarhetsarbetet en viktig del av varumärket. Under parollen ”Från böna till kopp” arbetar man för att minska sin klimatpåverkan från samtliga led i produktionen. Syftet med föreliggande rapport är att utreda huruvida förbättrad isolering är ett kostnadseffektivt sätt för Löfbergs att energieffektivisera sin förädlingsprocess och därmed minska sin klimatpåverkan. Målet med rapporten är att utreda utfallet av ett isoleringsprojekt som nyligen genomförts på en av Löfbergs kafferostar. Projektet inkluderar såväl uppgradering av befintlig isolering samt åtgärd av oisolerade ytor. För att utreda lönsamheten i att applicera isoleringslösningen på en större del av systemet har beräkningar även utförts för fler delar samt ytterligare en rost. Därtill har en ekonomiskt dimensionerad isoleringslösning tagits fram för att se om ytterligare energieffektivisering kan uppnås med hjälp av detta sätt att dimensionera. Beräkningarna i föreliggande rapport har till största del utförts med hjälp en beräkningsmodell som skapats i simuleringsverktyget Simulink från MathWorks. Modellen har använts för att beräkna energiförluster genom såväl den gamla som de nya isoleringslösningarna. Arbetet har utöver skapande av beräkningsmodell till stor del utgjorts av att kartlägga det aktuella systemet samt insamling av erforderlig indata. Enligt de resultat som framkommit i denna rapport reducerar det genomförda isoleringsprojektet energiförlusterna för åtgärdade delar med 53 procent. Det medför minskade årliga kostnader för energiförluster med 19 000 kr och minskade koldioxidutsläpp med 5,2 ton per år. Applicerad på hela det studerade systemet skulle den använda isoleringslösningen reducera förlusterna med 47 procent. Motsvarande siffra för den ekonomiskt dimensionerade isoleringen beräknades till 74 procent. Den ekonomiskt optimala isoleringstjockleken visade sig dock vara för tjock för att kunna monteras i de begränsade utrymmena på Löfbergs kafferosteri. Beräkningarna visar att den absolut största potentialen till minskade energiförluster ligger i att åtgärda oisolerade delar. Utifrån beräknade återbetalningstider kan man dra slutsatsen att isolering av oisolerade ytor bör genomföras omedelbart medan uppgradering av isolering för bästa ekonomi bör ske allt eftersom den gamla isoleringen skall bytas ut. / Targets for improved energy efficiency and reduced greenhouse gas emissions set by the EU makes demands on the Swedish industrial sector. This is because the industry accounts for a significant part of Sweden's energy consumption and greenhouse gas emissions. One way to improve energy efficiency, and in case of fossil energy source, also reduce greenhouse gas emissions is to reduce energy losses. This may be achieved from improved thermal insulation on installations and by insulating currently uninsulated parts. A previous study, performed by Ecofys demonstrates great potential to reduce heat losses by improving current insulation to cost-effective levels. Cost-effective levels are defined as the insulation that minimises the costs of heat loss and the costs of insulation. Sustainability work is an important part of the Löfbergs brand. Under the slogan "From bean to cup" efforts are made to reduce the climate impact from all stages of the production. The aim of this report is to investigate whether improved insulation is a cost-effective way for Löfbergs to increase energy efficiency of their processing operations and thus reduce their climate impact. The goal of this report is to investigate the outcome of an insulation project conducted recently on one of Löfbergs coffee roasters. The project includes both upgrading of existing insulation and insulation of currently uninsulated parts. To investigate the viability of applying the used insulation solution to a larger part of the system, calculations have been made for more parts and additional rust. In addition, a cost-effective insulation solution is designed to see if further energy efficiency can be achieved using this method of sizing. The calculations in this work have largely been conducted by using a computational model that was created in MathWorks simulation tool Simulink. The model has been used to calculate the energy losses through both the old and new insulation solutions. The work consisted, in addition to the creation of the computational model, largely of mapping the current system and the collection of the required input data. According to the results obtained in this work the completed insulation project reduces energy losses from the included parts by 53 percent. This means reduced annual costs for energy losses by 19 000 Swedish kronor and reduced carbon emissions by 5.2 tons per year. Applied to the whole of the studied system the used insulation solution would reduce losses by 47 percent. The corresponding value for the cost-effective insulation solution was estimated to be 74 percent. However the thickness of the cost-effective insulation appeared to be too thick to be fitted into the limited spaces on Löfbergs coffee roastery. The calculations show that the major contribution part to the reduction of heat loss is the insulation of uninsulated parts. Based on the estimated payback periods it can be concluded that the insulation of current uninsulated parts should be implemented immediately while improvements of current insulation should be implemented when the old insulation has to be replaced.

<p>Abstrakt</p><p>Tillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt.</p><p>Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer.</p><p>Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal.</p><p>Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt.</p>

<p>Alla människor behöver kunskaper i matematik. Anmärkningsvärt är dock att många elever inte når betyget G i skolår nio. I denna undersökning lyfts åsikter från lärare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nå högre måluppfyllelse i matematiken i skolår nio. Även skolledarnas och lärarnas åsikter om hur ekonomin påverkar detta arbete undersöks. Metoden som använts i studien är en kvalitativ undersökning i form av en enkät med öppna frågor. För att nå en högre måluppfyllelse i matematiken måste man enligt lärarna ge möjlighet till nivågruppering, att arbeta mer laborativt, prata matematik och att mer resurser tillsätts. Även skolledarna tycker att man ska arbeta mer laborativ, prata mer matematik och arbeta i mindre grupper. Eleverna tycker att klasstorleken bör minskas. Alla lärare utom en anser att ekonomin påverkar arbetet med ökad måluppfyllelse. En av skolledarna tror att ekonomin kan påverka medan den andra inte anser det.</p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Den ekonomiska brottsligheten i samhället är stor och som ett led i brottsbekämpningen infördes en lagändring för att det skulle bli enklare för revisorerna att anmäla misstanke om brott. Pressen på att de granskande revisorerna ska upptäcka brottslighet har ökat, eftersom de reviderade bolagen och deras intressenter förväntar sig att det är revisorns uppgift att se till så att bolagen inte sysslar med någon brottslighet. Ett förväntningsgap har uppstått mellan dem, vilket bidragit till att förtroendet för revisorn har ifrågasatts. En revisor har tystnadsplikt mot bolaget som granskas men även anmälningsplikt vid misstanke om brott.</p><p>Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien har utgått ifrån det hermeneutiska synsättet eftersom vi på ett kvalitativt, genom ett fåtal intervjuer, undersökt revisorns roll i att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Vi har även undersökt anmälningsplikten och tystnadsplikten för att komma fram till hur de verkar. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige. Vår referensram utgår från gällande lagstiftning, regelverk och aktuell litteratur inom området. Fördelen med det synsättet var att vi genom den empiriska studiens gång stegvis kunnat bygga upp vår förståelse för revisorn samt den ekonomiska brottsligheten. Vi har därefter kopplat samman den teoretiska referensramen med vårt empiriska material i en analys.</p><p>Våra slutsatser är att en revisor inte har någon skyldighet att upptäcka ekonomisk brottslighet, men revisorn är dock skyldig att anmäla de oegentligheter som upptäcks vid en revision. Anmälningsplikten är överordnad den tystnadsplikt som revisorn har gentemot sina klienter. Trots anmälningsplikten anmäls inte många fall eftersom revisorerna i första hand vill försöka få till en rättelse. Det finns ett gap mellan vad revisorn har för skyldigheter och vad klienterna tror att de gör. För att eliminera detta så kallade förväntningsgap måste revisorerna bli mer tydliga med deras roll i samhället. Även om revisorerna är medvetna om att bokföringsbrott är vanligt förekommande är det ändå svårt för dem att upptäcka oegentligheter. Det beror på att revisorn inte har möjlighet till att granska ett bolags alla transaktioner utan måste avgränsa sig. Men även för att det i exempelvis kontantbranschen är lätt att strunta i att bokföra en transaktion vilket leder till att det då blir svårt för revisorerna att upptäcka det.</p>

<p>Investeringar i utlandet blir allt vanligare och många svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utländska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta på den ekonomiska tillväxten i de olika länderna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan den ekonomiska tillväxten har på aktieavkastningen. På grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, när jag korrigerar för detta får jag ett negativ samband men får då med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar även på ett negativt samband. En positiv ekonomisk tillväxt är viktig när man ska investera i utlandet, men en hög tillväxt i jämförelse med andra länder behöver inte betyda en högre avkastning.</p>

Sammanfattning Den ekonomiska brottsligheten i samhället är stor och som ett led i brottsbekämpningen infördes en lagändring för att det skulle bli enklare för revisorerna att anmäla misstanke om brott. Pressen på att de granskande revisorerna ska upptäcka brottslighet har ökat, eftersom de reviderade bolagen och deras intressenter förväntar sig att det är revisorns uppgift att se till så att bolagen inte sysslar med någon brottslighet. Ett förväntningsgap har uppstått mellan dem, vilket bidragit till att förtroendet för revisorn har ifrågasatts. En revisor har tystnadsplikt mot bolaget som granskas men även anmälningsplikt vid misstanke om brott. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien har utgått ifrån det hermeneutiska synsättet eftersom vi på ett kvalitativt, genom ett fåtal intervjuer, undersökt revisorns roll i att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Vi har även undersökt anmälningsplikten och tystnadsplikten för att komma fram till hur de verkar. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige. Vår referensram utgår från gällande lagstiftning, regelverk och aktuell litteratur inom området. Fördelen med det synsättet var att vi genom den empiriska studiens gång stegvis kunnat bygga upp vår förståelse för revisorn samt den ekonomiska brottsligheten. Vi har därefter kopplat samman den teoretiska referensramen med vårt empiriska material i en analys. Våra slutsatser är att en revisor inte har någon skyldighet att upptäcka ekonomisk brottslighet, men revisorn är dock skyldig att anmäla de oegentligheter som upptäcks vid en revision. Anmälningsplikten är överordnad den tystnadsplikt som revisorn har gentemot sina klienter. Trots anmälningsplikten anmäls inte många fall eftersom revisorerna i första hand vill försöka få till en rättelse. Det finns ett gap mellan vad revisorn har för skyldigheter och vad klienterna tror att de gör. För att eliminera detta så kallade förväntningsgap måste revisorerna bli mer tydliga med deras roll i samhället. Även om revisorerna är medvetna om att bokföringsbrott är vanligt förekommande är det ändå svårt för dem att upptäcka oegentligheter. Det beror på att revisorn inte har möjlighet till att granska ett bolags alla transaktioner utan måste avgränsa sig. Men även för att det i exempelvis kontantbranschen är lätt att strunta i att bokföra en transaktion vilket leder till att det då blir svårt för revisorerna att upptäcka det.

Abstrakt Tillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt. Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer. Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal. Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt.

Investeringar i utlandet blir allt vanligare och många svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utländska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta på den ekonomiska tillväxten i de olika länderna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan den ekonomiska tillväxten har på aktieavkastningen. På grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, när jag korrigerar för detta får jag ett negativ samband men får då med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar även på ett negativt samband. En positiv ekonomisk tillväxt är viktig när man ska investera i utlandet, men en hög tillväxt i jämförelse med andra länder behöver inte betyda en högre avkastning.

Alla människor behöver kunskaper i matematik. Anmärkningsvärt är dock att många elever inte når betyget G i skolår nio. I denna undersökning lyfts åsikter från lärare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nå högre måluppfyllelse i matematiken i skolår nio. Även skolledarnas och lärarnas åsikter om hur ekonomin påverkar detta arbete undersöks. Metoden som använts i studien är en kvalitativ undersökning i form av en enkät med öppna frågor. För att nå en högre måluppfyllelse i matematiken måste man enligt lärarna ge möjlighet till nivågruppering, att arbeta mer laborativt, prata matematik och att mer resurser tillsätts. Även skolledarna tycker att man ska arbeta mer laborativ, prata mer matematik och arbeta i mindre grupper. Eleverna tycker att klasstorleken bör minskas. Alla lärare utom en anser att ekonomin påverkar arbetet med ökad måluppfyllelse. En av skolledarna tror att ekonomin kan påverka medan den andra inte anser det.