Denna studie undersöker sambandet mellan korruption och ekonomisk tillväxt för perioden 2004-2014. Regressionsanalys tillämpas med data från 102 länder i vilken beroende variabeln är förändring i real BNP per capita och används som mått på ekonomisk tillväxt. Oberoende variabler är humankapital, privata investeringar, statlig konsumtion, handelsöppenhet och politisk instabilitet. Dessa variabler representerar överföringskanaler. Andra oberoende variabler är korruption, populationstillväxt och initial BNP per capita. Syftet med uppsatsen är att göra en tydlig skillnad mellan direkt och indirekt effekt av korruption på ekonomisk tillväxt. Indirekt effekt av korruption på tillväxt sker genom överföringskanaler. Särskilt fokus ligger på betydelsen av olika överföringskanaler. Resultat från regressionsanalysen visar ett signifikant negativt direkt samband mellan korruption och tillväxt, till skillnad från tidigare forskning. De viktigaste överföringskanalerna genom vilka korruption påverkar tillväxten negativt, är privata investeringar och handelsöppenhet. Resultatet visar även positiva indirekta effekter av korruption på tillväxt genom statlig konsumtion och politisk instabilitet. Total inverkan av en enhetsökning på korruptionsskalan resulterar i 0,086 % lägre tillväxttakt.

Bakgrund/problem: Kostnadsutveckling för Sveriges landsting prognostiseras fortsätta öka under kommande år. Ekonomisk medvetenhet hos chefer och personal är viktig för att arbeta för en minskad kostnadsutveckling. Forskning har visat på brist angående finansiell kunskap hos chefer inom hälso- och sjukvården vilket påverkar deras kostnadsmedvetenhet. Chefernas kostnadsmedvetenhet och hur de informerar personalen är centralt för hur kostnadsmedvetna personalen är. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga Länssjukhuset Kalmars existerande informationsflöde gällande ekonomisk information och beskriva på vilket sätt informationen förmedlas. Studien undersöker om ledningens uppfattning om personalens kostnadsmedvetenhet och dess tillgång till ekonomisk information överensstämmer med personalens faktiska kostnadsmedvetenhet. En modell över Länssjukhusets informationsflöde presenteras och därefter vilka förbättringar som rekommenderas. Metod: En kvalitativ fallstudie med en utvärderingsdesign har genomförts. Empirisk material har insamlats via intervjuer och observationer på två kliniker på Länssjukhuset Kalmar. Resultat/Slutsats: Förmedling av ekonomisk information finns på alla nivåer i Länssjukhuset Kalmar men beroende på forum antar det ekonomiska perspektivet större eller mindre plats för förmedling och diskussion. Organisationen är i behov av en ökad dialog kring de ekonomiska målen och de existerande styrmodellerna för att få en förståelse för dem. De behöver även uppdatering av budget för att få rimliga mål att styra mot. En ökad kompetens kring ekonomi skulle öka både chefers och personalens kostnadsmedvetenhet som en del i arbetet att begränsa kostnadsutvecklingen. / Background/problem: Costs for Sweden’s counties are forecast to continue increasing in the coming years. Financial awareness amongst management and staff is essential to limit the increasing of costs. Research has shown there is a lack of financial awareness amongst management within healthcare, which influences their cost awareness. Management’s cost awareness and how they inform staff of such are central to staff’s cost awareness. Purpose: The purpose of this study is to map Kalmar County Hospital’s existing information flow with respect to financial information and describe how such information is communicated. The study looks to determine whether management’s perception of their staff’s cost awareness and their access to financial information are in line with staff’s actual cost awareness. A model of the County Hospital’s information flows is presented, followed by recommendations for improving such. Method: A qualitative case study was completed, based on an assessment of empirical data gathered by way of interviews and observations at two departments at Kalmar County Hospital. Results/Conclusion: Financial information is communicated at all levels in Kalmar County Hospital. However, depending on the forum, the level of communication and discussion of financial issues may vary. The organization needs an improved dialogue 9 (129) about the financial goals and the management control system to gain an understanding of them. They also need updating the budget to get reasonable goals. Competence of financial matters would enhance both management and staff’s cost awareness with a view to limiting increasing costs.

Den här uppsatsen undersöker relationen mellan ekonomisk tillväxt och sjukdomsepidemin HIV/AIDS i 47 afrikanska länder. Den empiriska undersökningenär utförd med hjälp av regressionsanalys med paneldata. Genom att använda data från olika välkända källor har BNP/capita för varje land undersökts. Olika faktorer som förväntas påverka utvecklingen i BNP/capita undersöks. BNP/capita har logaritmeratsi modellen för att fånga den procentuella förändringen. De inkluderade oberoende variablerna i undersökningen är andelen smittade iHIV/AIDS i åldrarna 15-49, förväntad livslängd vid födseln, inflation, befolkningstillväxt, internetanvändare, utländska investeringar samt den släpande logaritmerade BNP/capita under åren 1990-2013. Den empiriska undersökningen visar att HIV-epidemin har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten. Effekten är troligen indirekt då en ökad andel sjuka leder till större efterfrågan på arbete inom sjukvårdssektorn och arbete som täcker upp för de som har insjuknat eller inte kan arbeta på grund av sin sjukdom. Undersökningensresultat är inte i linje med de flesta tidigare undersökningar som säger att HIV/AIDSär negativ för den ekonomiska tillväxten.

No description available.

Licentiatavhandling Uppsala : Uppsala Universitet

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka reklamen sett som en mekanism somöverför information om produkter från producenter till konsumenter.Två frågor under söks och besvaras: Har informationsinnehållet i bilochlivsmedelsannonser ökat eller minskat under den senaste 40 åren?Hur har andelen annonser med olika former av information varieratunder perioden? Resultaten visar att det finns en viss antydan till ökning iinformationsinnehållet, men det starkaste mönstret är en pendlande trendmed högt informationsinnehållet i början och slutet av perioden med ettlägre däremellan.</p>