<p>Alla organisationer genomgår förändringar i olika former. Ibland innebär förändringar ekonomiska nedskärningar i organisationen. Organisationen SJ har under senare tid gjort nedskärningar i samband med en förändrad situation i deras omvärld. I studien är vi intresserade av att undersöka hur individers lärandemöjligheter påverkas när de befinner sig i en organisation som utsätts för ekonomiska nedskärningar. Syftet är att få kunskap om lärandemöjligheter i en organisation som har genomgått ekonomiska nedskärningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning. Vi har intervjuat fem HR personer med olika chefsbefattningar med syftet att ta reda på hur individen tolkar och har för inställning till lärande under en nedskärningsprocess. Resultaten i studien beskriver att vid en nedskärning inom organisationen SJ är erfarenhetsutbytet grunden till lärandet. Detta eftersom det varken finns tid eller resurser till att gå en utbildning. Dessutom diskuterar vi informanternas förutsättningar för lärande och utveckling vid en nedskärningsprocess.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Ekonomisk brottslighet är ett stort problem i dagens samhälle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje år. En brottslighet som kan påverka oss fastän brottet utförs i utlandet. För att bekämpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt på att skapa trygghet och rättvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga då ABL ändrades påföljande år, 1999, när anmälningsplikt infördes för revisorer. Anmälningsplikten innebär att, om revisorn vid granskning av företag upptäcker att det finns misstanke om ekobrott ska detta anmälas till åklagare. Vid införandet diskuterades om denna förändring skulle innebära att tystnadsplikten hotades och om det viktiga informationsflödet mellan revisor och företag skulle försämras och kanske leda till dåliga relationer dem emellan.</p><p>Vi tyckte att det skulle vara intressant att ta reda på vilka metoder som revisorer idag, åtta år efter genomförandet, använder för att identifiera och förebygga ekobrott samt utröna om de använder speciella nyckeltal för att identifiera ekobrott i företag. Om behov av nyckeltal som generellt skulle kunna användas för att upptäcka ekobrott. Vi ville även ta reda på om relationen mellan revisor och företag förändrats. Om revisorerna anser att det idag finns svårigheter i kommunikationen mellan dem och företagen samt om de anser att informations-utbytet dem emellan förändrats sedan anmälningsplikten infördes.</p><p>Vår problemformulering är; Hur kan revisorer identifiera, förebygga och bli bättre på att förebygga ekobrott i företags redovisning samt hur jobbar berörda myndigheter med att identifiera och förebygga ekobrott?</p><p>Vilka nyckeltal kan revisorer använda som indikatorer för att upptäcka ekobrott?</p><p>En kvalitativ metod tillämpades i undersökningen för att få svar på våra frågor. Elva intervjuer har genomförts med revisorer, skattebrottsutredare, konkursförvaltare och eko-revisorer. Vi har i vår uppsats beskrivit på vilket sätt revisionsarbetet genomförs, vilka lagar och förordningar som styr samt vilka brott som är ekonomiska brott. I våra intervjuer framkommer det att respondenterna inte ägnar sig så mycket åt att förebygga ekobrott som en enskild åtgärd. Respondenterna vill se det förebyggande som en byggsten i alla delar av deras arbete. Det förebyggande kommer, hos revisorerna, med god revisionssed och genom de lagar och förordningar som i övrigt styr deras arbetssätt. Det följer således med i hela revisionsprocessen.</p><p>Vanligast förekommande ekobrott anser revisorerna att bokföringsbrottet är, där för sent upprättad årsredovisning står för största andelen. Ett brott, som de flesta av revisorerna inte såg som något brott i förhållande till andra ekonomiska brott. Branscher där det förekommer mest ekobrott är kontantbranschen, byggbranschen och städbranschen. Ekobrott är mera vanligt förekommande i små företag än i stora. En svårighet för revisorerna är att anmälan av misstanke om ekobrott måste göras i ett tidigt stadium. Revisorerna vill vara betydligt säkrare på sin sak innan de lämnar anmälan. Revisorerna anser inte att företagen är generellt medvetna om den anmälningsplikt som revisorerna har. Åsikterna om införandet av anmälningsplikt påverkat, varierar bland revisorerna, några av dem tror att så är fallet – andra inte.</p><p>I frågan om nyckeltal har respondenterna också olika synsätt på behovet av nya nyckeltal, men samtliga är överens om att nyckeltal bara indikerar på att felaktigheter finns. De kan inte självständigt stå som grund för anmälan om ekobrott.</p>

<p>Enligt lag är samtliga aktiebolag skyldiga att upprätta en årsredovisning. Det medför att även de allra minsta företagen måste upprätta denna handling.  Detta kan medföra stora kostnader för småföretagarna och många arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera små aktiebolag med färre än elva anställa. Utifrån detta ifrågasatte vi vilken nytta småföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vår problemformulering och vårt syfte</p><p><em>I vilken utsträckning använder småföretagare årsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utsträckning nyttjar småföretagarna revisionsbyråerna för ekonomisk rådgivning.</em></p><p><em>Syftet med studie är att analysera småföretagares förhållningssätt till ekonomisk styrning med hjälp av årsredovisningsinformationen. Vi vill även analysera till hur stor del småföretagare använder ekonomisk rådgivning från revisionsbyråerna. Vidare avser vi att belysa revisorernas syn på hur småföretagarna förstår och nyttjar information de erhåller av revisorn. Utifrån studiens resultat kommer vi att argumentera och ge rekommendationer hur småföretagare kan förändra lönsamheten. Genom att använda sig av årsredovisningsinformationen och rådgivning från revisionsbyråerna.</em></p><p>Vi har valt att studera hur småföretagare använder redovisningen för att fatta ekonomiska beslut. Ett bra underlag är viktigt för att företagaren ska ta korrekta och effektiva beslut. I vår studie kartlägger vi i vilken utsträckning småföretagare, i olika branscher, använder och förstår den redovisningsinformation som revisionsbyrån lämnar vid årsbokslutet.  Vi har även studerat småföretagarnas inställning till rådgivning från revisionsbyråerna.</p><p>Studien genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt där våra egna tolkningar och värderingar användes för att sammanställa studiens resultat. Vi utgick från teorier för att på detta sätt förklara verkligheten, detta är vad forskare kallar den deduktiva ansatsen. Genom detta tillvägagångssätt fann vi teorier som användes som referensram vid utformandet av intervjuguiden. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två revisorer och sex småföretagare ur sex olika branscher.</p><p>Vi fann att årsredovisningen inte var ett effektivt styrmedel för de flesta bolag. Ett mer effektivt styrmedel är månadsboksluten som innehåller en mer aktuell och uppdaterad information. Använder företagen månadsboksluten för ekonomisk styrning kan de fatta korrekta och välgrundade beslut. Ett fåtal småföretagare kan dock använda sig av årsredovisningen som ekonomiskt styrmedel.  Det krävs att dessa företag har stadigvarande låga kostnader för att årsredovisningen ska kunna användas som styrmedel.</p><p>Företagarna i studien har sällan nyttjat rådgivning utöver den som ingår i årsrevisionen. Vi fann belägg att en bidragande orsak till detta var att företagarna var dåligt informerade. Företagarna hade en dålig insyn i vilka rådgivningstjänster som revisionsbyrån erbjöd. De hade även svårt att inse hur rådgivningen kunde hjälpa dem.</p>

<p>Revisionsplikten för små aktiebolag kommer att avskaffas i juli 2010 och</p><p> i stället bli frivillig. Den avskaffade revisionsplikten förväntas innebära</p><p> både för och nackdelar. Till förväntade fördelar kan nämnas minskade</p><p> kostnader för de företag som väljer bort revisionsplikten; till förväntade</p><p> problem och eventuella nackdelar ökad ekonomisk brottslighet samt</p><p> ökade kostnader för samhället.</p><p> </p><p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska</p><p> brottsligheten kan tänkas bli påverkad av den slopade revisionsplikten i</p><p> Sverige genom att undersöka vilka effekter som observerats i andra</p><p>EU-länder som redan har slopat revisionsplikten.</p><p> </p></p><p>Undersökningen bygger på intervjuer med revisorer i Sverige, Finland,</p><p> Danmark och Irland samt Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt</p><p> FAR SRS. Dessa har intervjuats via e-post, telefon eller personligen</p><p> beroende på geografiskt läge. Arbetet inleddes dock med förberedelser</p><p> kring den teoretiska referensramen.</p><p> </p><p>Olikheter har påvisats sig bland respondenter i frågan om den</p><p> ekonomiska brottsligheten kommer att öka efter avskaffandet av</p><p> revisionsplikten. I de undersökta länderna har den ekonomiska</p><p> brottsligheten inte påverkas i någon avsevärt mening. Det har varken</p><p> framkommit från de utländska respondenterna eller någon annan källa</p><p> som kunde styrka motsatsen. Dock kan brottsligheten i Sverige öka</p><p> något på grund av småföretagens utsatthet samt att de föreslagna</p><p> gränsvärdena innebär att majoriteten av företag omfattas av avskaffad</p><p><p> revisionsplikt.</p></p>

<p>Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning. Dessa problem belyses och diskuteras i detta arbete. Baumols kostnadssjuka fördyrar den relativa kostnaden för tjänster med ett stort inslag av mänsklig interaktion. Produktiviteten inom sektorer där kapital är den största produktionsfaktorn är generellt högre än produktiviteten inom sektorer där arbetskraft är den dominerande produktionsfaktorn. Exempel på det senare är just tjänster som förknippas med välfärd. Denna obalans i produktivitetstillväxt har implikationer för sysselsättning, tillväxt och priser, och sålunda för våran gemensamma välfärd. Vidare möter vi en demografisk förskjutning. Andelen äldre av den totala befolkningen stiger. Det innebär likaså att antalet i arbetsför ålder minskar relativt den totala befolkningen. Vi ser att totalt arbetade timmar har minskat stadigt de senaste decennierna, trots en ökande befolkning. För att möta denna utveckling på ett adekvat sätt krävs det att det förs en diskussion om detta tema. I viss mån görs det också, men inte många politiker eller nationalekonomer för en öppen debatt, de förra för att de kanske inte vågar föra den och de senare för att de kanske inte hinner eller anser det vara tillräckligt prestigefullt att skriva en insändare i DN eller SvD. Istället förs en debatt bortom allmänhetens värld, i tidskrifter och böcker som få svenskar känner till och ännu färre läser. De idéer som presenteras där är slagkraftigt underbyggda med en ofta enkel och tilltalande retorik och presenteras i detta arbete i en diskussion efter det att det empiriskt har visats vilka problem välfärden faktiskt står inför.</p>

<p>Vi lever i ett föränderligt samhälle som för tillfället präglas av en ekonomisk kris, en kris som påverkat länder världen över, däribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsättningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förändrats. Som ledare har man till uppgift att på ett effektivt sätt leda företaget och de underordnade, något som inte alltid är ett lätt åtagande. För en verksam ledare är en ekonomisk kris som denna sålunda inte en faktor som underlättar.</p><p>Vi har under uppsatsens gång haft som syfte att bidra till ökad förståelse för om och i sådana fall hur den ekonomiska krisen inverkat på ledarskapet inom finansbranschen.</p><p>För att uppnå det ovannämnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter använde vi oss av ett slumpmässigt urval. De genomförda intervjuerna är uppbyggda på ett semistrukturerat vis. Respondenterna representerar företaget Exchange Finans Sverige AB, ett företag verksam inom valutabranschen. Vi har sedan kombinerat det empiriska materialet som intervjuerna genererat med vår teoretiska referensram, bestående av data från artiklar, litteratur och dylikt.</p><p>Arbetet har alstrat information som tyder på att den nuvarande ekonomiska krisen haft en tydlig inverkan på ledarskapet. Denna påverkan kännetecknas av en större försiktighet, strikthet, tydlighet och noggrannhet vad gällande sättet att hantera vardagliga arbetsuppgifterna. Ytterligare en återkommande påverkan som respondenterna påvisade är att de till följd av den ekonomiska krisen implementerat ett framtidstänk. Anledningen till att resultatet såg ut på detta sätt tror vi beror på det anmärkningsvärda proaktiva tänk företagsledningen, Kenan Anter samt Umit Adis, innehaft och som de lyckats implementera i företaget. Att de jobbar aktivt för att försöka förutspå vad som kan komma att hända och hur det i sådana fall skulle kunna påverka företaget har genererat att förebyggande åtgärder vidtagits i god tid. Dessa åtgärder kännetecknas av bland annat en imponerande krishantering innefattande krisgrupper och stresstest allt detta har bidragit till att man i ett tidigt skede förberett organisationen för vad som komma skall.</p>

<p><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} h1 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:16.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:Arial; mso-font-kerning:0pt; mso-ansi-language:SV;} h2 {mso-style-next:Normal; margin-top:12.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:3.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; font-size:14.0pt; font-family:Arial; mso-ansi-language:SV; font-style:italic;} h3 {mso-style-next:Normal; margin-top:12.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:3.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:3; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:Arial; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:12.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:24.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} span.MsoFootnoteReference {vertical-align:super;} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:EN-US; font-style:italic;} p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; color:red; mso-ansi-language:SV;} a:link, span.MsoHyperlink {color:blue; text-decoration:underline; text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:purple; text-decoration:underline; text-underline:single;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><p>I Sverige lever över 80% av befolkningen i städer. Det urbana livet är fyllt av bilder och fyllt av reklambilder. På många reklambilder visas natur, naturen tycks kunna sälja allt. Men vilka egenskaper har naturen i reklamens bilder och vad säger det om naturen i våra urbana sinnen? Kvinnan tycks också ha en given plats i reklamens bilder. Kan det tänkas att kvinnan tillskrivs samma egenskaper som naturen? För att få svar dessa frågor kommer reklamens bilder att analysera. Analysen är en näranalys, i form av bildanalys, med fokus på bildens inre och yttre kontext.</p><p>Naturen kan vara ett rum eller en plats och upplevs som alla andra rum och platser genom våra sinnen. Hur vi upplever rum och plats är ett resultat av rådande kultur. Den urban kulturen påverkar således upplevelsen av naturen. Reklambilder påverkar också vår verklighetsuppfattning och vår upplevelse av naturen. Tidigare har det gjorts studiet om naturens egenskaper i resereklam och bilreklam. Mitt resultat har dock inte gått att helt förena med tidigare studier vilket visar bredden i ämnet.</p><p>Fyra reklamkampanjer har valts ut för analys; Loka, Lumené, Bregott och Alprosoya. Alla är produkter som används i vardagen och kampanjerna kan sammanfattas som dagligvarureklam. Naturen och kvinnan bär på snarlika egenskaper i kampanjernas bilder. Båda är goda, harmoniska, starka och eviga. Den urban kulturen har gett bilderna kraft att reducera naturens (och kvinnans) egenskaper till upphovsmannens syfte. Den imaginära geografin tar allt större plats i vår kultur.</p><p> </p>

No description available.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka förekomsten av ett identitetsrelaterande budskap i reklam mot tonåringar 1955-2005. Dessutom genomlyses forskningsläget tvärvetenskapligt för tonåringars identitetsskapande och konsumentbeteende. Idag, menar bland andra postmoderna teoretiker, är identitetsskapande en mer komplicerad process, jämfört med 1950-talet, och konsumtionen blir allt viktigare i det identitetsskapande arbetet. Med avstamp i tidigare forskning utvecklas en reklamanalytisk metod. Materialet som undersöks är reklam i Aftonbladet och i ungdomstidskrifterna Bildjournalen, Veckorevyn och Okej. Resultaten från reklamanalysen visar bl.a. att reklamens identitetsrelaterande budskap ökat under den undersökta perioden. Analoga förändringar i reklamannonsernas disposition och innehåll går också att notera. Förhoppningen är att uppsatsen ska komplettera bilden av tonåringen som konsument och utgöra en god grund för vidare forskning om marknadsföringen mot tonåringar, deras identitetsskapande och konsumentbeteende.</p>

<p>Bagamoyo District, in the Pwani region in Tanzania, supplies a large part of Tanzania'sbiggest city, Dar es Salaam, with water. At the same time many people in rural villages in thedistrict do not have access to clean and safe water. This thesis aims to explore what limitationsthere are to improvement of the rural water supply in Bagamoyo District. Specific attention ispaid to the organizational structure of the water sector and how roles and responsibilities aredivided, defined and communicated among the actors. A field study in the area was conductedto gather information on the water supply of today, the organization of the water sector andperceived limitations to improvement, from end users and actors working with water in thedistrict. The field study included meeting actors on national, district and community level. Amore in depth account of the present rural water supply situation was appraised with casestudies performed in three villages in the district: Mtoni, Fukayosi and Kongo. The resultshave been grouped into three categories of limitation: 1) money, time & material resources; 2)knowledge & skills; 3) organization & leadership. Although most actors found the lack offinancial capacity and availability of funds as well as knowledge and skills to be a greatlimitation to the improvement of the water supply, the most important conclusion this studydraws concerns limitations in the organizational structure of the water sector. Due to a recentdecentralization reform, more responsibility has been given to local government andcommunity, but without enough capacity building measures these actors have had difficultiesrealizing their new roles. In addition, when external actors do not seem to have adapted to thedecentralized structure of the reformed water sector, there is confusion as to who ought to beleading the way in the development of the rural water supply.</p>