<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsen beskriver konflikten mellan elefanter och människor kring Tarangire nationalpark. Som är en park som är mycket känd för mängden elefanter som de har, så det är ett växande problem. Själva fokusen ligger på hur elefanterna förstör för de lokala befolkningen och vad som kommer hända om elefanterna får fortsätta att öka i antal som de gör nu. Uppsatsen ska undersöka vad man kan göra för att bevara det vilda djurlivet i synnerhet elefanterna, men samtidigt skydda jordbrukare mot elefanter som äter upp och förstör deras grödor.</p><p>Men genom att befolkningen i Tanzania ökar gör det att människor flyttar allt närmare Tarangire nationalpark och dom korridorer som djuren använder för deras traditionella vandringar. Allt detta skapar stora problem genom att djurens habitat minskar, vilket resulterar i att bland annat elefanterna orsakar stora skador på jordbrukarnas fält, genom att de äter upp grödor eller trampar sönder grödorna.</p><p>Alla jordbrukare kring Tarangire nationalpark hade detta problem och många kände en uppgivenhet eftersom ingen hjälpte dem, verken nationalparkerna eller regeringen. Jordbrukarna hade några traditionella metoder för att skrämma iväg elefanterna och några av dessa var att man gjorde ljud, eld och kastade saker. Men ibland hjälpte ingenting eftersom elefanten i fråga inte var rädd. Vilket innebar för jordbrukaren att man inte kunde göra någonting, utan man fick se på hur ens levebröd blev uppätet eller nedtrampat. För att sen ta arbete hos någon annan för att överleva.</p>

Sammanfattning Uppsatsen beskriver konflikten mellan elefanter och människor kring Tarangire nationalpark. Som är en park som är mycket känd för mängden elefanter som de har, så det är ett växande problem. Själva fokusen ligger på hur elefanterna förstör för de lokala befolkningen och vad som kommer hända om elefanterna får fortsätta att öka i antal som de gör nu. Uppsatsen ska undersöka vad man kan göra för att bevara det vilda djurlivet i synnerhet elefanterna, men samtidigt skydda jordbrukare mot elefanter som äter upp och förstör deras grödor. Men genom att befolkningen i Tanzania ökar gör det att människor flyttar allt närmare Tarangire nationalpark och dom korridorer som djuren använder för deras traditionella vandringar. Allt detta skapar stora problem genom att djurens habitat minskar, vilket resulterar i att bland annat elefanterna orsakar stora skador på jordbrukarnas fält, genom att de äter upp grödor eller trampar sönder grödorna. Alla jordbrukare kring Tarangire nationalpark hade detta problem och många kände en uppgivenhet eftersom ingen hjälpte dem, verken nationalparkerna eller regeringen. Jordbrukarna hade några traditionella metoder för att skrämma iväg elefanterna och några av dessa var att man gjorde ljud, eld och kastade saker. Men ibland hjälpte ingenting eftersom elefanten i fråga inte var rädd. Vilket innebar för jordbrukaren att man inte kunde göra någonting, utan man fick se på hur ens levebröd blev uppätet eller nedtrampat. För att sen ta arbete hos någon annan för att överleva.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror är fler än fyra elefanter inkräktade på den syn man hade på barn och barnprogram under 1970-talet. För att få en förståelse för debatten och kritiken som Fem myror är fler än fyra elefanter fick, undersökte vi även vilka värderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har även genomfört intervjuer med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher från programserien.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror är fler än fyra elefanter inkräktade på den syn man hade på barn och barnprogram under 1970-talet. För att få en förståelse för debatten och kritiken som Fem myror är fler än fyra elefanter fick, undersökte vi även vilka värderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har även genomfört intervjuer med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher från programserien.

One of the biggest challenges with today's conservation strategy has been the increase in human-wildlife conflicts in rural areas. Different strategies in conservation have been presented, such as mainstream conservation and convivial conservation, both with the same goal but different approaches when it comes to economic, social and environmental aspects. Conservation of species and mitigation of human-wildlife conflicts are complex, both in practice and in theory. This makes the subject important to study in order to improve conservation models which in turn improve livelihoods, attitudes and surroundings for villagers affected by the conflicts. In this paper, the authors performed interviews with representatives of two administrations working with conservation of elephants as well as interviews with villagers living in wildlife management areas (WMA), specifically Burunge Wildlife Management Area (BWMA) in Manyara region, Tanzania. This paper aims to examine villagers’ perception of the BWMA and if the wildlife management areas fulfil their purpose and live up to their expectations as well as examine the potential perks and risks for villagers that live near wildlife areas. The overall perception was that the villagers were satisfied with the BWMA and the organization seemed to be successful in fulfilling their purpose regarding conservation. The risks of living near wildlife areas does seem to surpass the perks, both when looking from an economic perspective and overall safety, which makes the solutions to the conflicts a subject of great importance. / En av de största utmaningarna med dagens bevarandestrategier har varit ökningen av konflikter mellan människor och vilda djur. De olika strategierna som presenterats inom bevarande, som mainstream conservation och convivial conservation, har samma mål men olika tillvägagångssätt när det kommer till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Att bevara arter och mildra konflikterna mellan människor och vilda djur är komplext, både i praktiken och i teorin. Detta gör det till ett ämne värt att studera vidare för att förbättra modeller för bevarande, vilket i sin tur ämnar stärka områden som: försörjning, attityder och omgivningen för bybor som drabbats av dessa konflikter. I denna artikel genomförde författarna intervjuer med representanter från två administrationer som arbetar med bevarandet av elefanter samt intervjuer med bybor som bor nära viltförvaltningsområden, närmare bestämt Burunge Wildlife Management Area (BWMA) i Babati-distriktet, Tanzania. Den här artikeln syftar till att undersöka bybors uppfattning om BWMA och huruvida viltförvaltningsområden uppfyller sitt syfte och lever upp till dess förväntningar samt att undersöka de potentiella förmånerna och riskerna för bybor som bor nära dessa områden. Den övergripande uppfattningen var att majoriteten av byborna var nöjda med BWMA och att organisationen verkade ha lyckats med att uppfylla sitt syfte gällande bevarande. Riskerna med att bo nära viltområden tycks överträffa fördelarna, både från ett ekonomiskt- och trygghetsperspektiv vilket motiverar att lösningarna på konflikterna prioriteras.