<p>Det fanns många studier avseende attityder och kunskaper gentemot ECT bland både läkare och patienter. Däremot fanns ett fåtal studier ur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters perspektiv gällande attityd, kunskap och omvårdnad vid ECT behandlingen. Syftet var att ur ett omvårdnadsperspektiv beskriva ECT behandlingen avseende attityd, kunskap och omvårdnadshandling. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en kvalitativ, funna genom litteratursökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, CSA Psychology, PsycInfo, PubMed, SweMed+, Scopus och Web of Science. Resultatet visade motsägelsefulla fynd angående attityderna. Bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter fanns både positiva och negativa attityder till behandlingen. Kunskaperna var övervägande goda hos de båda grupperna. Omvårdnadshandlingarna, stöd och information anpassades individuellt efter patienternas situation och visade brister som förbättrades genom utbildningar. Sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor bör ha en professionell attityd oavsett vårdsituationer. Möjligheten till vidareutbildning var en viktig del för bibehållen kompetens och utveckling. Omvårdnad är vår profession och omvårdnadshandlingar får aldrig brista. Slutsatsen var att vidare forskning angående sambandet mellan de tre fokusområden bör bedrivas.</p><p><strong> </strong></p>

Det fanns många studier avseende attityder och kunskaper gentemot ECT bland både läkare och patienter. Däremot fanns ett fåtal studier ur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters perspektiv gällande attityd, kunskap och omvårdnad vid ECT behandlingen. Syftet var att ur ett omvårdnadsperspektiv beskriva ECT behandlingen avseende attityd, kunskap och omvårdnadshandling. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en kvalitativ, funna genom litteratursökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, CSA Psychology, PsycInfo, PubMed, SweMed+, Scopus och Web of Science. Resultatet visade motsägelsefulla fynd angående attityderna. Bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter fanns både positiva och negativa attityder till behandlingen. Kunskaperna var övervägande goda hos de båda grupperna. Omvårdnadshandlingarna, stöd och information anpassades individuellt efter patienternas situation och visade brister som förbättrades genom utbildningar. Sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor bör ha en professionell attityd oavsett vårdsituationer. Möjligheten till vidareutbildning var en viktig del för bibehållen kompetens och utveckling. Omvårdnad är vår profession och omvårdnadshandlingar får aldrig brista. Slutsatsen var att vidare forskning angående sambandet mellan de tre fokusområden bör bedrivas.

Bakgrund: ECT är en behandling som används vid olika typer av allvarliga psykiatriska tillstånd. Fördomar om själva proceduren skapar rädsla och oro samt leder till tveksam inställning inför behandlingen. Utan kunskap eller direkt felaktiga uppfattningar om ECT skapas onödig oro, vilket kan försvåra för de personer som behöver behandling. Tanken med detta arbete är att öka kunskapen om personers erfarenheter och därmed få en ökad förståelse om omvårdnaden i samband med ECT, vilket kan bidra till vidareutveckling av sjuksköterskans personcentrerade arbetssätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa personers erfarenheter av att genomgå ECT-behandling. Metod: Litteraturstudien sammanställdes efter granskning av åtta kvalitativa artiklar där analysen visade på skillnader och likheter i artiklarnas resultat. Litteratursökning genomfördes i Cinahl, PsycInfo och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Fördomar, Information,Bemötande och Följder. Stigmatisering, bristande information samt dåligt bemötande gav följder som obehag och missnöje. Medan tydlig information och gott bemötande bidrog till tillfredsställande följder. Konklusion: Erfarenheter av ECT är individuella och skiljer sig mellan individer. De har erfarenhet av att gott bemötande och korrekt information bidrar till god omvårdnad. Nyckelord: Elektrokonvulsiv terapi, erfarenheter, patient / Background: ECT is a treatment used in various types of severe mental health conditions. Preconceived opinions about the procedure itself create fear and anxiety and lead to doubtful attitude towards the treatment. Without knowledge or direct misconceptions about ECT, unnecessary anxiety is created, which can make it difficult for those who need treatment. The idea behind this work is to increase the knowledge of people's experiences and thereby gain an increased understanding of the nursing in connection with ECT, which can contribute to the further development of the nurse's person-centered approach. Purpose: The purpose of this study is to illuminate people's experiences of undergoing ECT treatment. Method: The literature study was compiled after reviewing eight qualitative articles, where the analysis showed differences and similarities in the articles' results. Literature search was conducted in Cinahl, PsycInfo and PubMed. Result: The analysis resulted in four categories: Prejudice, Information, Conduct and Consequences. Stigmatization, lack of information and poor treatment gave consequences such as discomfort and dissatisfaction. While clear information and good response contributed to satisfactory effects. Conclusion: Experiences of ECT are individual and differ between individuals. They have the experience that good treatment and accurate information contribute to good care. Keywords: Electroconvulsive therapy, Experiences, Patient

Bakgrund: Depression drabbar 25 procent av kvinnorna i Sverige. Det kan behandlas på olika vis. Elektrokonvulsiv terapi är en behandlingsform som används när symtomen är svåra. Sjuksköterskans roll är att se patientens behov och utifrån dem ge god omvårdnad där patienten kan känna sig förstådd.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor med depressiva symtom upplevt behandling med elektrokonvulsiv terapi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex bloggar gjordes. Materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys som utmynnade i tre kategorier och nio underkategorier. Resultat: Elektrokonvulsiv terapi beskrivs som en väg ut ur depressionen, det fanns ett hopp om att behandlingen skulle hjälpa. Olika farhågor infann sig inför behandlingen, liksom olika reaktioner efteråt där minnespåverkan var framträdande. Effekten av ECT kunde både ses vara positiv och utebliven. Resultatet bildade kategorierna ’Vilja må bättre’, ’Slitas mellan upplevelse av befrielse och obehag’ och ’Att påverkas av behandlingen’. Slutsats: Studien visar att behandlingen framkallar olika sorters känslor och upplevelser. Ett förbättrat omhändertagande kan utföras och lidande minskas när sjuksköterskor tar del av patientens upplevelser.

Bakgrund: ECT har funnits inom den psykiatriska vården sedan 40-talet och används fortfarande idag. Behandlingen är vanligast hos patienter med djup depression. Trots att behandlingen är vanlig finns det en begränsad kunskap om patienters erfarenheter inom området.  Sjuksköterskorna ansvarar för omvårdnad och ska identifiera patienternas behov.  Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av ECT hos patienter som lever med depression. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av 12 narrativa texter i form av bloggar har lyfts fram. Resultat: En hoppfullhet finns inför behandlingen, men patienterna är rädda för att biverkningar efteråt ska påverka deras liv negativt. ECT hjälper patienterna att bryta depression, men biverkningar i form av minnesstörningar och kognitiv påverkan förekommer. Patienterna anser att delaktigheten blir lidande då informationen för att kunna ta ett beslut om ECT är bristfällig. Konklusion: Patienterna ser en ljusare framtid då ECT har hjälpt dem att bryta depressionen och lidandet. Patienterna önskar att informationen om ECT:s  risker och biverkningar skulle ha lyfts fram tydligare då biverkningarna påverkar deras liv negativt så som minnesstörningar och kognitiv biverkan. Det är viktigt att sjuksköterskorna samspelar med patienten och gör patienten delaktig i den egna vården för att minska lidandet. / Background: ECT has been a part of psychiatric health care since the 1940’s and is still used today. The treatment is most commonly used with patients suffering from deep depression. Despite the treatment being common, there is little knowledge of the patients’ experiences thereof. The nurses are responsible for the nursing of the patient and for identifying the patients’ needs. Aim: The aim of the study is to describe the experiences of ECT for patients suffering from depression. Method: The study applies a qualitative content analysis in 12 narratives from blogs. Results: Patients are hopeful before the treatment, but at the same time anxious that the treatment will have side effects affecting their lives. ECT helps patients defeat depression, thus sideeffects such as memory disorders and cognitive loss may occur. The patients experience losses in involvement as the information needed to make a decision on ECT is flawed. Conclusion: Patients see a brighter future as ECT has helped them to defeat their depression and suffering. The patients wish that they had been given clearer information regarding the risks and side effects of ECT as the side effects affected their lives. It is therefore important that the nurses cooperate with the patients in order to support their needs and reduce suffering.

Bakgrund: ECT-behandling har länge varit en metod inom psykiatrin och för patienter med svår depression och suicidala tankar. Behandlingsformen har blivit ifrågasatt och stigmatiserad då den ansetts vara barbarisk och likställts med lobotomi. Rädsla hos patienterna har lett till undvikande av behandlingen eller skam efter behandlingen. Författarna upplever det behövas mer forskning inom ämnet ECT för att förbättra förståelsen kring behandlingen, samt förbättra patienternas trygghet inför, under och efter behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av ECT-behandling vid depression. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar utfördes med en induktiv ansats. Analyserades genom metasyntes. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier: Stigmatiseringen påverkade upplevelsen, Bemötande som hjälpande eller stjälpande, ECT på vinst eller förlust, med tillhörande underkategorier: Fördomar ledde till skam, Rädsla och oro, Hopp och hopplöshet, Otillräcklig information kring behandlingen, Tvång eller otydliga samtycken, Sjuksköterskans bemötande hade betydelse för upplevelsen, Positiva effekter av ECT, Negativa effekter av ECT. Slutsats(er): Resultatet landade i slutsatsen att vikten av adekvat information mellan sjuksköterska och patient är avgörande för att undvika rädsla och oro hos patienten. Behandlingen kan medföra en hel del biverkningar och därför är det extra viktigt med adekvat information om hur behandlingen går till. I sjuksköterskans arbete finns möjligheter till förbättring inom utbildning, bemötande samt informationsutbyte, vilket kan leda till ökad positivitet i upplevelsen av ECT-behandling

Denna uppsats har undersökt hur elektrokonvulsiv terapi (ECT) har gestaltats i de fyra svenska tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet mellan åren 1938 och 1989. Detta för att analysera om medias gestaltning av ECT kan ha bidragit till stigmatiseringen av behandlingen och att behandlingen fick ett dåligt rykte under 1960- och 1970-talen och på så vis kan ha påverkat den allmänna opinionen. Detta syfte har preciserats utifrån fyra frågeställningar och uppnås genom att källmaterialet undersöks utifrån en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är gestaltningsteorin. Undersökningen har visat att ECT har gestaltats på olika sätt under den undersökta tidsperioden. Det har skett både en positiv partiskhet som bedöms ha bidragit till att ge ECT ett bra rykte samt en negativ partiskhet som bedöms ha bidragit till att ge ECT ett dåligt rykte och som bedöms ha bidragit till att stigmatisera behandlingen. Det har även visats att det finns likheter mellan medias gestaltning av ECT och medias gestaltning av behandlingen lobotomi. / This essay has examined how electroconvulsice therapy (ECT) has been portrayed in the four Swedish newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet between the years 1938 and 1989. This has been done to analyze whether the media’s portrayal of ECT may have contributed to the stigmatization of the treatment and to the fact that the treatment gained a bad reputation during the 1960s and 1970s and if the media thus might have influenced the public opinion with its portrayal. The purpose of the essay has been specified by four questions and is achieved by examining the empirical evidence based on a qualitative text analysis with quantitative elements. The theory that is used in this essay is the framing theory, or gestaltningsteorin. The examination has shown that ECT has been portrayed in different ways during the investigated time period. There has been both a posivie bias which has been analyzed to have contributed to giving ECT a good reputation, and a negative bias which has been analyzed to have contributed to giving ECT a bad reputation and to have contributed to the stigmatizing of the treatment. The examination also showed that there are both similarities and differences between the media’s portrayal of ECT and the media’s portrayal of the treatment lobotomy.