Syftet med studien har varit att undersöka den sociala elevrekryteringen vid flickskolan i Uddevalla före och efter kommunaliseringen 1930. För att besvara syftet och den likartade frågeställningen har studien utgått ifrån ett klasschema, som är baserat utifrån Goldthorpe/ CASMIN:s yrkesschema, och sammanställt information om faderns uppgivna yrke eller titel vid inskrivningen till skolan. Informationen är hämtad från tre in- och utskrivningsböcker från Uddevalla kommunarkiv som sträcker sig över den avgränsade undersökningsperioden, 1919 till 1939. Datan kategoriserades utifrån tre klasser (överklass, medelklass och arbetarklass) och sammanställdes i två olika diagram, från vilket resultatet i studien är hämtad.  Resultatet visar att den huvudsakliga elevrekryteringen kom från medelklassen fram till och med 1936, men att en förändring kan skönjas redan från och med 1928. Diagrammen i studien visar hur de olika klassernas procentuella representation och antal nyintagna elever ”går i vågor” och varier över tid. Det här gäller särskilt för elever tillhörande överklassen och arbetarklassen, och som skiljer sig åt från elever från medelklassen som har en mer jämn representation vid skolan under hela undersökningsperioden. Resultatet indikerar att den sociala elevrekryteringen förändrades efter kommunaliseringen, där andelen som rekryterades från arbetarklassen ökade samtidigt som andelen elever från överklassen minskade. Dock visar inte resultatet på någon dramatisk förändring med ett tydligt före och efter, utan tyder mer på en gradvis förändring över tid. Studiens resultat når liknande resultat som den gjord av Ingela Schånberg gällande flickskolorna i Lund. Flickskolan var en del av det svenska skolsystemet från 1800-talet till 1970-talet och stod fram till 1927 års skolreform som flickors enda möjlighet till en högre utbildning. Men trots att läroverken hade öppnats för flickor bestod flickskolorna som en del av det svenska utbildningssystemet efter 1927 i huvudsaklig kommunal regi. En av de första flickskolorna att kommunaliseras efter reformen 1927 var den i Uddevalla. Genom att undersöka vilka elever som sökte sig till flickskolan i Uddevalla går det att söka en bättre förståelse för dess plats i parallellskolesystemet, såväl som för vem utbildningen var tillgänglig för och inte.

Det fria skolvalet som lagstadgades för 30 år sedan synas nu i debatten om skolmarknadskonkurrens och är extra aktuell i valåret 2022 vilket har lyft frågan huruvida skolan ska vara vinstdrivande eller inte. Skolorna konkurrerar om det minskande elevantalet vilket gör att marknadsföring blir en arbetsuppgift för hela skolan och därmed spelar studie- och yrkesvägledaren en roll som utbildning- och arbetsmarknadsexpert. Syftet med studien är att jämföra kommunala och fristående gymnasieskolor i två mellanstora kommuner i Sverige för att få en djupare förståelse hur de rekryterar elever i den rådande konkurrerande skolmarknaden. Inom ramen för studien granskas särskilt vilka faktorer som påverkar elevrekryteringen och vilken roll och uppdrag studie- och yrkesvägledare har i sammanhanget. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har upplevelserna från fyra stycken studie- och yrkesvägledare samt fyra stycken rektorer/gymnasiechefer från både kommunal och fristående gymnasieverksamheter samlats in. Med hjälp av en tematisk analys har mönster kring konkurrens, marknadsföring och eventuella dilemman för studie- och yrkesvägledare tolkas. Det framkom i resultaten att samtliga respondenter upplever någon form av konkurrens och att det fysiska mötet med potentiella elever är viktigt i elevrekrytering och marknadsföring. Diskussionen lyfter att det som i skoldebatten finns en känslighet kring konkurrens om skolpengen och att det finns en kultur hos studie- och yrkesvägledare att vara noga med att skilja på marknadsföring och informationsdelgivning. Vidare forskning kring ämnet marknadsföring och elevrekrytering från ett elevperspektiv och hur grundskolevägledarna upplever detta skulle fylla på kunskapsbanken ytterligare kring valprocessen.

<p>Syftet med studien var att beskriva överensstämmelsen mellan elevernas uppfattning och Carlforsska gymnasiets menade budskap med ”The Carlforsska experience”. Eleverna i detta fall var elever som gick i årskurs åtta på Skiljeboskolan i Västerås. För att beskriva överensstämmelsen gjordes en fallstudie där empiri insamlades genom intervjuer, där det togs reda på om vilka skillnader och likheter som fanns mellan elevernas uppfattning och den varumärkesidentitet som Carlforsska gymnasiet ville förmedla med ”The Carlforsska experience”. Studien visade att reklamfilmen ”The Carlforsska experience” på många punkter uppfattades av mottagarna på det vis som Carlforsska gymnasiet ämnade.</p><p>Studien är avsedd för uppdragsgivaren Carlforsska gymnasiet i Västerås, men även för reklambyrån NPP som fick uppdraget att skapa reklamfilmen <em>”The Carlforsska experience”</em>. Studien är också menad för Mälardalens högskola samt de som har intresse för ämnet marknadsföring.</p>

Syftet med studien var att beskriva överensstämmelsen mellan elevernas uppfattning och Carlforsska gymnasiets menade budskap med ”The Carlforsska experience”. Eleverna i detta fall var elever som gick i årskurs åtta på Skiljeboskolan i Västerås. För att beskriva överensstämmelsen gjordes en fallstudie där empiri insamlades genom intervjuer, där det togs reda på om vilka skillnader och likheter som fanns mellan elevernas uppfattning och den varumärkesidentitet som Carlforsska gymnasiet ville förmedla med ”The Carlforsska experience”. Studien visade att reklamfilmen ”The Carlforsska experience” på många punkter uppfattades av mottagarna på det vis som Carlforsska gymnasiet ämnade. Studien är avsedd för uppdragsgivaren Carlforsska gymnasiet i Västerås, men även för reklambyrån NPP som fick uppdraget att skapa reklamfilmen ”The Carlforsska experience”. Studien är också menad för Mälardalens högskola samt de som har intresse för ämnet marknadsföring.