This paper discusses whether the main argument for European countries to stay out of the euro, i.e. the loss in stability from not having a national monetary policy that can be used for stabilization purposes, is still valid ten years after the introduction of the single currency. We analyse the stabilization performances of four largely comparable Nordic countries that have all chosen different levels of European economic integration. In retrospect, the so-called “stabilization policy argument” seems surprisingly weak. However, recent years seem to have been largely free of important asymmetric shocks – despite the credit crisis. Thus it is probably still too early to make a final judgement about the argument.

Denna undersökning ämnar utreda huruvida euroinförandet år 2002 medfört ökad internhandel i EMU. Undersökningen analyserar handelsstatistik från år 1998- 2008 för de femton länderna som vid euroinförandet var medlemmar i EU. I analysen studeras två grupper av länder; en innehållande EMU- länder och en kontrollgrupp innehållande länder som inte infört euron. För att kontrollera för underliggande faktorer som exempelvis konjunkturella förändringar och preexisterande handelsskillnader genomförs två difference- in- difference analyser. Undersökningen finner inget statistisk signifikant resultat på en ökad internhandel i EMU efter euroinförandet. Enligt resultatet orsakas de internhandelsökningar som kan urskiljas efter euroinförandet främst av konjunkturella förändringar.

NONE

Sedan EMU-samarbetet påbörjades har ett flertal länder inom unionen legat på högre inflationsnivåer än genomsnittet och visat tecken på ekonomisk överhettning. Ett av dessa länder har varit Portugal, som, tillsammans med bland annat Irland, uppvisat de högsta inflationssiffrorna. Denna uppsats studerar tänkbara orsaker till den höga inflationen i Portugal sedan EMU-inträdet. Vi testar för huruvida en Balassa-Samuelson-effekt finns med hjälp av kvartalsdata för åren 2000–2004. Vi tar även upp betydelsen av eurons växelkursfluktuationer och outputgapen för inflationssituationen i Portugal och gör slutligen en jämförelse med Sverige, då det befann sig under liknande ekonomiska förutsättningar. Den huvudsakliga slutsatsen är att Balassa-Samuelson-effekten tycks ha spelat en avgörande roll i utvecklingen, varför den höga inflationen inte behöver ha varit rakt igenom negativ, samtidigt som växelkursfluktuationerna haft en mer underordnad betydelse än i fallet med exempelvis Irland. Vid jämförelsen med Sverige kom vi fram till att Portugals ekonomiska tillbakagång efter högkonjunkturen, fram till idag, inte visat tecken på att vara lika djupgående som Sveriges var, bland annat till följd av olikheter inom institutionella förändringar.

No description available.

Proefschrift Erasmus Universiteit Rotterdam.

No description available.

The paper explores the theory of optimum currency areas, outlines its implications for current international monetary order, and applies its conclusions to the European Economic and Monetary Union

The main objective of this thesis is to evaluate whether European monetary union will overcome the crisis and move towards deeper integration. The first chapter is to assess whether the EMU an optimal currency area. The second chapter aims to clarify the causes and context of the emergence of the debt crisis, the third chapter then describes the long-term measures to overcome the crisis and outlining possible scenarios for the future development of the European Monetary Union and Greece.

Denna c-uppsats syftar till att undersöka huruvida Sverige har haft en stabilare utveckling på grund av att vi stått utanför EMU. För detta syfte genomför vi en komparativ jämförelse med Finland, där olika ekonomiska variabler presenteras för Sverige och Finland för att kunna urskilja hur utvecklingen har varit perioden 1990-2019. Vidare konstrueras även en indexserie för att kunna urskilja hur en svensk utveckling hade kunnat se ut ifall Sverige varit medlem i EMU från dess etablering. Med indexserien och en modell som isolerar växelkursens inverkan på BNP undersöks hur stor påverkan växelkursen har på BNP. Detta genererar en möjlighet till att skapa ett kontrafaktiskt scenario där det kan jämföras hur Sverige hade kunnat ha en annorlunda BNP-utveckling om Sverige infört euron som valuta i januari år 1999. Resultatet visar att Sverige har haft en stabilare utveckling utanför EMU, huvudsakligen till följd av att den svenska kronan bidrog till att stabilisera BNP under den globala finanskrisen år 2009.