Vid en rent praktisk tillämpning av cirkulär ekonomi krävs det att man har kunskaper kring hur man får ett uttjänt material att bli till en ny produkt. Detta kan innefatta lagstiftning, men det finns även ett behov att se till att det inte kan orsaka negativa konsekvenser för hälsa eller miljö. Swerock önskar kunna producera ett cirkulärt ballastmaterial av överskottsmaterial från olika projekt vilket leder till frågan hur man kan miljöbedöma detta. Genom en litteraturstudie har en kunskapssammanställning genomförts för att besvara frågeställningen om vilken eller vilka testmetoder Swerock kan använda sig av för att testa material med syfte att kunna användas i vägbyggen så att materialet inte kommer att utgöra en fara för människa och miljö. Litteraturstudien i detta examensarbete behandlar bland annat lagstiftning, rapporter, studier och myndighetsdokument för att bygga en grund till förslag på miljöbedömningsförfarande som slutligen sammanställts. En jämförelse har även gjorts mellan tillhandahållna testresultat av laktestade prover från Swerock mot sammanställda haltgränser från litteraturen. Detta för att illustrera dagsläget och få en uppfattning om halter och ämnen som olika aktörer gränssatt och på vilka vis. Studien har visat att laktester är vanligt förekommande som ett sätt att bedöma miljöpåverkan hos olika typer av material och också ett tillvägagångssätt bland End of Waste-kriterier. Ekotoxikologiska test har inte befunnits vara så vanligt tillämpade men har framhållits av studier som ett lämpligt komplement till laktester. Ur litteraturstudien framkom det svenska systemet BASTA som ett sätt att farobedöma byggmaterial, där det är grundat på CLP:s faroangivelser för hälso- och miljöfarlighet. Dessa tre delar har sammanställts i det förslag på miljöbedömning som presenteras i resultatdelen. En slutsats som kan göras är att arbetet med frågeställningen om produktifiering av cirkulära material är i sin linda och att det finns möjligheter till fortsatta studier på ämnet. / In a purely practical application of circular economics it is necessary to have knowledge of how to convert a used material into a new product. This may include legislation, but there is also a need to ensure that it cannot cause negative health or environmental consequences. Swerock strives to be able to produce circular aggregate material of surplus material from various projects, which leads to the question of how this can be environmentally assessed. Through a literature study, a compilation of knowledge was made to answer the question about which test methods Swerock can use to test materials for use in road constructions to ensure that danger to humans and the environment is avoided. The literature study in this thesis covers, inter alia, legislation, reports, studies and government documents to build a basis for a proposal for an environmental assessment procedure. A comparison was also made between the provided test results of leaching test samples from Swerock and compiled content limits from the literature. This was to illustrate the current situation and get an idea of the levels and substances that different actors have set limits for and in what ways. The study has shown that leaching tests are common for assessing the environmental impact of different types of materials and also as an approach among the End of Waste criteria. Ecotoxicological tests have not been found to be as commonly applied but have been highlighted by studies as a suitable complement to leaching tests. From the literature study, the Swedish system BASTA emerged as a way of assessing hazard in building materials, where it is based on CLP's hazard statements for health and environmental hazards. These three parts have been compiled in the environmental assessment proposal presented in the results section. One conclusion that can be made is that the work on the question of the production of circular aggregate materials is in its infancy and that there are opportunities for further studies on the subject.

Byggsektorn är den bransch (exklusive gruvnäringen) som står för störst andel uppkommen avfall i Sverige, framförallt i form av schaktmassor. Marknaden för återvunna schaktmassor är idag begränsat, dels på grund av otydlig lagstiftning kring återvinning, dels på grund av massornas varierande innehåll. Uppgrävda överskottsmassor från gamla industrimarker kan innebära förhöjda föroreningshalter vilket leder till dyra behandlingar för köpare. Det är heller inte lika lätt att styra den geotekniska kvaliteten hos produkten när råvaran varierar i sammansättning. Vidare kommer produkter av återvunnet ursprung troligtvis vara utsatta för hårdare kontroller än produkter framtagna av jungfruligt material. Den större risken, tillsammans med få incitament att prioritera återvunna material i byggen försvårar säljbarheten. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka ifall schaktmassor kan uppgraderas till högkvalitativa konstruktions- eller anläggningsprodukter som efterfrågas av marknaden. Swerocks våtsiktsanläggning i Malmö användes som studieobjekt och undersökningen begränsades till två fraktioner, sand i storlek 0–4 mm och grus i storlek 4–16 mm. Arbetet har utförts genom litteraturstudie, intervjuer samt analysering av provresultat, där tre forskningsfrågor kring användning, kravbild och kvalitet har legat som grund för undersökningarna. Resultatet visar att flera aktörer ställer sig positiva till ökad användning av återvunna ballastprodukter så länge dess kvalitet kan säkerställas, främst med avseende på innehållet av föroreningar. Ett stort hinder är den befintliga avfallslagstiftningen och dess avsaknad av tydliga kriterier för när avfallet kan omklassas till produkt. Det finns användningsområden som lämpar sig bättre för ett schaktmaterial av varierande ursprung, där de geotekniska materialkraven är färre. Studien visade att uppgraderat material kan uppfylla krav för utvalda applikationer inom fyllning och dränering enligt AMA Anläggning 17. Främsta krav där är på kornstorleksfördelning och sortering, vilket våtsikten klarar bra. Däremot gör AMA:s nuvarande materialtypsindelning att återvunna material förbises. Detta trots att de kan ha motsvarande egenskaper likt de efterfrågade materialtyperna. Vidare omfattas både fyllnad- och dränerandematerial av ballaststandard SS-EN 132 42 vilket gör att produkterna måste prestandadeklareras och CE-märkas enligt lag. Trots byggproduktskravet är detta något som ofta förbises hos både köpare och producenter. Gällande de kemiska innehållet hos det våtsiktade materialet visade den här studien på stor spridning samt föroreningshalter överstigande haltnivåer för MRR för PAH, koppar, bly och oljor i både sand och grus. En trend av ökande föroreningshalter i produkter i samband med att mer förorenat material togs in för behandling kunde även anas. Sammantaget innebär det en minskad säljbarhet av materialet trots att det uppfyllde krav enligt AMA 17. Antingen behöver fler behandlingssteg tilläggas, med ökade produktionskostnader som följd, eller mer restriktivt urval av vilka massor som tas in för behandling / Cirkulär masshantering med uppgraderade jord- och schaktmassor

The thesis deals with the legal definition of waste; it analyzes the meaning of the concept of waste in international, European and Czech legislation. The paper mentions the rich jurisprudence of the Court of Justice of the European Union, which has significantly influenced the concept of waste in the Directive 2008/98/EC. The thesis also concerns with the Act. No. 185/2001 Coll., on waste, and with the concept of by-product and concept of end-of-waste status. The paper also shows the classification of waste in the Czech legislation and defines the categories of hazardous waste, non-hazardous waste and municipal waste.