This project aimed to investigate various areas of improvement in crushing equipment for a digital service, from a sustainability perspective. The results were to be presented in a list where each point corresponds to an area with potential to be implemented in the digital assistance tool. In addition, the sustainability aspect of the items on the list would be presented through a rough estimate of the savings that could be made, either in the form of energy or as emissions. Delimitations were made, to only look at the stationary units, mainly the cone crusher, and to focus on CO2 emissions and energy consumption.  A benchmarking was made for companies in similar and in other industries. The method for the project was implemented qualitatively with an inductive approach. Interviews were conducted with a number of employees within the company, all with different areas of responsibility, with the aim of gaining an insight into the company and the entire industry as well as to get an overview of which areas a further investigation could be considered in. Then more interviews were conducted with the same people, to shape and refine these areas into items on the list. The list was prioritized based on whether and when in time an implementation in the digital assistance tool would be possible. The result was a list of 14 points where the first 3 are undeniably low-hanging fruits that could be implemented immediately, the 3 points are; Enhanced visualization of current data, Notice of maintenance, Guidance - Troubleshooting / Detta projekt gick ut på att undersöka olika förbättringsområden inom krossutrustning för en digital tjänst, ur ett hållbarhetsperspektiv. Resultaten skulle presenteras i en lista där varje punkt motsvarar ett område med potential att implementeras i det digitala hjälpverktyget. Dessutom skulle hållbarhetsaspekten av punkterna på listan presenteras genom en grov uppskattning av de besparingar som kunde göras, antingen i form av energi eller som utsläpp. Avgränsningar gjordes, att bara titta på de stationära enheterna, främst konkrossen samt att fokusera på CO2 utsläpp och energiförbrukning. En benchmarking gjordes för företag i liknande och i andra industrier. Metoden för projektet genomfördes kvalitativt med ett induktivt tillvägagångssätt. Intervjuer gjordes med ett flertal anställda i företaget, alla med olika ansvarsområden, med syftet att få en insikt i företaget och hela branschen men även för att få en överblick över vilka områden en ytterligare utredning kunde övervägas inom. Sedan gjordes fler intervjuer med samma personer för att forma och finslipa dessa områden till punkter på listan. Listan prioriterades utifrån om och när i tiden en implementation i det digitala verktyget skulle vara möjlig. Resultatet blev en lista med 14 punkter där de 3 första onekligen är lågt hängande frukter som skulle kunna implementeras omgående, de 3 punkterna är; Förbättrad visualisering av aktuell data, Besked om underhåll, Vägledning - Felsökning.

Shortages of electricity in larger cities in Sweden are becoming more common and might increase with an increased consumption. The thesis focuses on lights due to approximately 19 - 20% of the total electricity consumption coming from lights. It examines whether a control system consisting of an Motion Detection Dimming (MDD) System combined with a Daylight-Linked Control System (DLCS) that illuminates the workspace of individual employees while avoiding bright spots in a Swedish office context achieves an energy gain. An MDD system activates different lamps depending on if motion was detected while the DLCS adjusts the brightness the lights emit depending on the natural light in the area. Data was gathered which connected spans of cloudiness to lux (lx) values. This allowed for simulations for the year with the least amount of brightness and the year with the most amount of brightness, since the 2000s. Workers movement in an office environment was also documented. The results for both of the data gatherings where imported in to a simulation that calculated the electrical energy, in kWh. Three scenarios were created and simulated; all workers being at the office moving around, hybrid working and lastly all employees being present but never leaving their desks. The results showed that an energy gain could be achieved from all three scenarios, 48,9 - 50,1% for the first, 40,1 - 41,2% for the second and 4,4 - 5,5% for the final, compared to the offices current consumption. According to the results an MDD-system would lower the energy consumption, in a Swedish office environment, without creating a ”bright spot”. This meant that the master thesis succeeded in proving that it was, with high probability, possible. However, the savings would not increase significantly with the Daylight-Linked Control System. / Elektricitetsbrist i storstäder i Sverige blir mer vanliga och kan öka med en ökad elkonsumption. Arbetet fokuserar på ljus eftersom cirka 19 - 20% av den totala energikonsumptionen kommer från ljus. Projektet undersöker om ett Motion Detection Dimming (MDD) System kombinerat med ett Daylight-Linked Control System (DLCS) som lyser upp arbetsområdet för individuella anställda medan ljusa fläckar undviks i ett Svenskt kontorssammanhang kan spara energi. Ett MDD system aktiverar olika lampor beroende på om rörelse blev detekterat medan ett DLCS justerar styrkan på lamporna beroende på naturliga ljuset i omgivningen. Data som kopplade ihop molnighets-spann med lux-värden samlades ihop. Detta möjliggjorde simuleringar för ljusaste och mörkaste året efter år 2000 att göras. Hur anställda rörde sig i kontorsmiljön dokumenterades även. Resultaten från datainsamlingarna importerades in till en simulering som beräknade elenergin, i kWh. Simuleringarna utfördes för tre scenarios; alla arbetare är på kontoret och rör sig i det designerade området, hybridarbete och slutligen alla anställda är på kontoret men lämnar aldrig sina skrivbord. Resultatet påvisade att en energivinst kunde uppnås i alla tre scenarios, 48,9 - 50,1% för det första, 40,1 - 41,2% för den andra och 4,4 - 5,5% för det sista, jämfört med kontorets nuvarandra energikonsumption. Enligt resultaten minskar ett MDD-system energikonsumptionen,i en svensk kontorsmiljö, utan att bilda ljusfläckar. Detta medför att arbetet lyckades bevisa att det är, med hög sannolikhet möjligt. Å andra sidan visade det sig att besparingarna för Daylight-Linked Control System inte var stora i jämförelse.

Neural networks have become increasingly adopted in society over the last few years. As neural networks consume a lot of energy to train, reducing the energy consumption of these networks is desirable from an environmental perspective. Spiking neural network is a type of neural network inspired by the human brain which is significantly more energy efficient than traditional neural networks. However, there is little research about how the hyper parameters of these networks affect the relationship between accuracy and energy. The aim of this report is therefore to analyse this relationship. To do this, we measure the energy usage of training several different spiking network models. The results of this study shows that the choice of hyper-parameters in a neural network does affect the efficiency of the network. While correlation between any individual factors and energy consumption is inconclusive, this work could be used as a springboard for further research in this area. / Under de senaste åren har neuronnät blivit allt vanligare i samhället. Eftersom neuronnät förbrukar mycket energi för att träna dem är det önskvärt ur miljösynpunkt att minska energiförbrukningen för dessa nätverk. Spikande neuronnät är en typ av neuronnät inspirerade av den mänskliga hjärnan som är betydligt mer energieffektivt än traditionella neuronnät. Det finns dock lite forskning om hur hyperparametrarna i dessa nätverk påverkar sambandet mellan noggrannhet och energi. Syftet med denna rapport är därför att analysera detta samband. För att göra detta mäter vi energiförbrukningen vid träning av flera olika modeller av spikande neuronnät-modeller. Resultaten av denna studie visar att valet av hyperparametrar i ett neuronnät påverkar nätverkets effektivitet. Även om korrelationen mellan enskilda faktorer och energiförbrukning inte är entydig kan detta arbete användas som en startpunkt för ytterligare forskning inom detta område.