Avdelningen vatten och renhållning på Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) har idag avsättningsproblem på restprodukter som förekommer på kommunala avloppsreningsverket i Kiruna. Rensavfallet från första reningstaget blandas idag in tillsammans med flis och avfall i avfallspannan på Kiruna kraftvärmeverk. Avloppsslam och fettavskiljarslam förblir lagrandes på reningsverket. TVAB vill se över hanteringen av producerad avloppsslam. Förbränning med eventuell utvinning av fosfor från bottenaska i en enskild anläggning i anslutning till reningsverket är därför ett alternativ som har undersökts i detta arbete. Syftet med examensarbetet är att utifrån en teknoekonomisk analys utreda ifall förbränning av avloppsslam och restprodukter i en ny förbränningsanläggning är ett tänkbart alternativ för Kiruna kommun. Det som specifikt ska utredas är om det utifrån Kirunas förutsättningar, såsom tillgång på bränslen och värmeavsättning, är tekniskt möjligt och ekonomiskt intressant att investera i en ny förbränningsanläggning. Varje år produceras ca 870 ton TS avloppsslam som lagras på slamplattan på Kiruna reningsverk. Tillsammans med slam från Kavaheden i Gällivare uppgår den totala slammängden i Kiruna med omnejd till ca 1500 ton TS per år. Det uppskattas finnas ca 27 ton TS i form av rensavfall och 45 ton TS i form av fettavskiljarslam. Dessa restprodukter antas kunna samförbrännas tillsammans med slam om det finns specialanpassad förbränningsutrustning som klarar av att hantera dessa bränslen. Vid förbränning av dessa slammängder bedöms mellan ca 10 respektive 18 ton TS fosfor återfinnas i den producerade bottenaskan beroende på om slam importeras från Gällivare eller inte. Eftersom bottenaskan kan innehålla höga halter tungmetaller är det dock inte säkert att tillvaratagande av växttillgängligt fosfor är möjligt för TVAB. Spetslasten som nyttjar olja och bio-olja vid kraftvärmeverket utgör en värmemängd på ca 10 GWh och skulle kunna ersättas av en ny förbränningsanläggning på 4 MW med en drifttid om 2800 timmar. Vid en drifttid på 7500 timmar kan en värmemängd om ca 30 GWh produceras vilket ytterligare kan ersätta en del av mellanlasten vid kraftvärmeverket som utgörs av pellets och spillvärme från LKABs verksamheter. För att kunna leverera 10- eller 30 GWh fjärrvärme i anläggning på 4 MW kommer det behöva importeras RT-flis från HRS-miljö i Narvik eftersom slammen och rensavfallet inte räcker till. Att importera slam från Gällivare kommun är mindre lönsamt än att importera RT-flis från Narvik. En årlig bränslekostnadsbesparing på 5,2 Mkr kan åstadkommas vid fallet om en drifttid på 2800 timmar när olja/bio-olja ersätts med slam/RT mix. Vid fallet om en drifttid på 7500 timmar, då spets- och mellanlast ersätts (30 GWh), blir motsvarande bränslekostnadsbesparing 4,2 Mkr/år i fallet med import av slam från Gällivare och 6,1 Mkr/år utan slamimport. Vid nyttjande av rosterteknik från Jernforsen behöver slammen inte torkas om slamandelen i bränsleblandningen är under 700 ton TS i fallet med en drifttid på 2800 timmar. Förbränningsalternativet med RT-slam mixen med en drifttid på 7500 timmar är lönsammare än att endast nyttja anläggningen under 2800 timmar. I fallet med en drifttid på 7500 timmar påverkas potentiellt fjärrvärmeleveranssäkerheten om pelletspannan ersätts. Resultatet från den ekonomiska analysen utförd på fallet vid en drifttid om 2800 timmar med en slam-RT flis mix ger en bränslekostnadsbesparing som genererar ett inbetalningsöverskott på 9,4 Mkr per år och ett nettonuvärde på 54 Mkr i slutet av en avskrivningstid på 20 år. Det ekonomiska värdet av den fosfor som produceras är relativt lågt och har ingen signifikant påverkan på lönsamheten. Att investera i en 4 MW fjärrvärmeanläggning med rosterteknik som nyttjar en bränslemix av slam och RT-flis som har en drifttid på 2800 timmar/år är därför en tänkbar lösning som i dagsläget både gynnar Kiruna Kraft AB och avdelningen vatten och renhållning.

No description available.

I detta projekt har jag tittat på olika sorters energieffektiviseringsåtgärder man kan utföra påett flerbostadshus i Bureå för att minska dess totala energianvändning samt att göra enklareekonomisk kalkyl för de olika åtgärderna. Undersökningarna av åtgärderna har genomförtsmed hjälp av programvaran IDA ICE. Informationen av byggnaden och dess prestanda harerhållits av Skebo. Ifall data saknas har det antagits utifrån schablonvärden. De åtgärder som har undersökts och simulerats är: tilläggsisolering av ytterväggar i olikatjocklekar, tilläggsisolering utav vindbjälkslaget, byte av fönster från tvåglas till treglas ochbyte av ventilationssystem med värmeåtervinning. Resultaten av simuleringarna visar att en tilläggsisolering utav ytterväggarna ger en godbesparing upp till 150 mm med 12 % besparing. Skebo efterfrågade mindre tjocklek påtilläggsisoleringen, därmed valdes 70 och 150 mm ut för användning i de kombineradesimuleringarna. I fallet då tvåglasfönster byts ut mot treglasfönster så sker en likvärdig besparing som när 150mm tilläggsisolering av ytterväggarna sker. Den största besparingen i energi är ett byte av ventilationssystem med värmeåtervinning ochtätning av huset för att minska ofrivilligt luftläckage. Detta sparar 36 % av fjärrvärmen medenbart denna åtgärd. Kombineras FTX och tätning med ett fönsterbyte och tilläggsisolering avyttervägg kan fjärrvärmeanvändningen minskas med upp till 57 %. Den minsta besparingen är tilläggsisolering utav vindbjälkslaget, en minskning med 2 %.Detta är på grund av att det redan är bra nog och inga större förbättringar kan ske. Ekonomiska kalkylens resultat visar att alla åtgärder har högre livscykelkostnad änreferensfallet. Särskilt dyrt blir det att kombinera ett byte av ventilationssystem medfönsterbyte och tilläggsisolering. / In this thesis, I’ve investigated different energy efficient measures that can be done on a multifamily home in Bureå to reduce the total amount of energy used and perform a simpler economic calculation of the different measures. The investigation has been completed with the help of the software IDA ICE. Information about the building and its performance have been collected from Skebo.Data that is missing has been assumed to standard values. The different measures that have been investigated and simulated are: additional insulation on outside walls in different thicknesses, additional insulation on the attic floor, exchanging the double pane window to three pane windows, and installing a ventilation system with heat recovery. The results of the simulations reveal that additional insulation on the outer walls provide a decent reduction of energy up to 150 mm, which gives us a 12 % reduction. Skebo requested slightly less thickness to be used, therefore 70 mm has also been simulated in the case of combined measures. When the double pane windows are exchanged to three pane windows the effect is equal to the 150 mm additional insulation of the outer wall, giving a similar reduction in energy used. The largest reduction in energy is a change of ventilation system with heat recovery and increasing the air tightness of the building to reduce the amount of involuntary leakage of air. This measure reduce the district heating with 36 % alone. If ventilation system with heat recovery and increased air tightness is combined with the two other measures window change and additional insulation of the outer wall, the district heating is reduced up to 57 %. The smallest reduction in energy is additional insulation of the attic floor, a reduction of 2 %. This is because of its already well insulated state and no big improvements can be made. The result of the economic calculation shows that all measures have a higher life cycle cost than the reference case. Particularly expensive is the combination of change of ventilation system, window change and additional insulation on the outer walls.

I Sverige pågår det idag en omställning av energisystemet och denna omställning har lett till att det finns effektbrist under vissa perioder av året. Denna effektbrist beror på att det i Sveriges elnät finns vissa kapacitetsbegränsningar, att mycket av elproduktionen sker i norr men att fler bor i söder, nedstängningen av kärnkraftreaktorer samt den elektrifiering som sker av samhället. Effektbristen leder till att Sverige är beroende av att importera el under vissa perioder och i värsta fall skulle Svenska Kraftnät kunna beordra en roterande bortkoppling av vissa elanvändare för att trygga Sveriges elförsörjning. Höganäs AB är en av världens största tillverkare av järn- och stålpulver med huvuddelen av verksamheten förlagd i Höganäs och Halmstad. Produktionen är energiintensiv och i Höganäs finns det ett medelbehov på 8-10 MW med ett maxbehov på 10-12 MW. Vid ett eventuellt elavbrott blir medelbehovet 6-8 MW med befintliga reservkraftsaggregat inräknade. Syftet med examensarbetet är att genomföra en förstudie om potentialen för Höganäs AB i Höganäs att investera i en teknisk lösning som kan säkerställa tillgången på el även vid effektbrist. För att uppnå det uppställda syftet undersöktes: olika tekniska alternativ för elproduktion, potentiella energikällor omkring Höganäs industri, möjligheten för att kombinera elproduktion med eventuellt spetslastbehov i fjärrvärmenätet samt en ekonomisk analys över möjligheten att få en lönsam investering. För att ta beslut om vilka tekniker som är mest lämpade användes en första preliminär värdering där teknikernas egenskaper värderades. Därefter kontaktades ett antal leverantörer som gav underlag till kostnadsbedömningen samt gjorde att ytterligare tekniker kunde uteslutas. Kapaciteten på reservkraftsanläggningen valdes utefter medelbehovet till 6 och 8 MW. I kostnadsbedömningen av teknikerna så framstod det att investeringskostnaden, vid en kapacitet på 6 och 8 MW, för dieselmotorn var det billigaste alternativet (30-47 miljoner kronor) tätt åtföljd av gasmotorn (35-48 miljoner kronor), gasturbinen var det dyraste alternativet som reservkraft (48-65 miljoner kronor). Vid kraftvärmeproduktion utreddes gasmotorn och det bränsle som skulle få den billigaste produktionskostnaden var syntesgas som med värmekreditering (Höganäs Energis kostnad för värmeproduktion) skulle kosta 36-37 öre/kWh. För en drifttid på 1000-3000 timmar och med en kapacitet på 2-3 MWel togs nuvärdet efter 20 år fram som blev 3-5 miljoner kronor beroende på kapacitet. Möjligheten för att komplettera reservkraftsanläggningen med ORC-tekniken utreddes genom en nettonuvärdesanalys där återbetalningstiden blev 8-12 år och nettonuvärdet efter 20 år blev omkring 5 miljoner kronor. Det alternativ som uppvisade mest potential för en framtida investering var gasmotorn då investeringskostnaden var ungefär densamma som för dieselmotorn, men då bränslet redan finns på plats för en gasmotor ansågs denna mer lämplig. Det finns även en viss potential för att kraftvärmeproduktion då det finns ett spetslastbehov i fjärrvärmenätet.

På Norra Ön i Umeå planeras det för en ny stadsdel. Umeå kommun satsar på utveckling av kollektivtrafikstråk samtidigt som detaljplanen för Norra Ön har rörelserikedom som utgångspunkt. Nya broar och vägar kommer att byggas med fokus på att uppmuntra hållbart resande. Detta arbete syftade till att undersöka möjligheten till användandet av markvärme på gång- och cykelbanor på Norra Ön. Arbetets målsättning var att ta reda på vad systemets årliga energianvändning och driftkostnad skulle kunna bli samt bedöma om markvärme bör anläggas. Information om planeringen kring utbyggnaden av Norra Ön inkluderades i arbetet för att ge en övergripande bild av situationen för en eventuell implementering av markvärme. I arbetet beskrivs markvärmesystemets uppbyggnad och även teori för beräkning av markvärme. Markvärmens energibehov är till stor del väderberoende. Observationsdata för åren 2018–2020 från väderstationer i Umeå har sammanställts och legat till grund för beräkningarna av energianvändning och driftkostnad.   Stora variationer i energianvändning och driftkostnad uppstod mellan åren på grund av det varierande vädret. Ett markvärmesystem på Norra Ön hade med utgångspunkt i åren 2018–2020 medfört en årlig energianvändning på 4,9–7,2 GWh med en årlig driftkostnad på 4,2–5,4 Mkr. Energisystemet skulle vara det största i Umeå och en stor del av systemet skulle vara anlagt på broar vilket medför hög energianvändning och kostnad. Den största energianvändningen och kostnaden uppstod dock för cykelstråken eftersom den markanlagda delen av markvärmesystemet tar upp en större yta än den broanlagda delen av systemet. Effekterna av ett markvärmesystem ligger i linje med de mål som finns för Norra Ön vilket talar för att en anläggning av ett markvärmesystem i någon form bör övervägas. / A new housing district is planned on Norra Ön in Umeå. The municipality of Umeå is investing in the development of public transport while the planning of Norra Ön is based on creating conditions which contributes to an active lifestyle. New bridges and roads will be built to encourage sustainable traveling.  The purpose of this work was to investigate the possibility of using a heated pavement system for pedestrian and bicycle lanes on Norra Ön. The aim of this work was to find out what the system’s annual energy usage and annual operating costs could be and also assess whether a heated pavement system should be installed or not. Information about the planning of Norra Ön is included in this thesis to provide an overall view of the situation for a possible implementation of a heated pavement system. In this thesis, the structure of the heated pavement system and also the theory for calculating heat fluxes are described. The systems required heat flux is largely weather dependant. Observation data for the years 2018–2020 from weather stations in Umeå has been compiled and has been the basis for calculation of energy usage and operating costs. There was a big difference in energy usage and operating costs between the years due to the varying weather. A heated pavement system on Norra Ön could, based on the years 2018–2020, result in an annual energy usage of 4,9–7,2 GWh with an annual operating cost of 4,2–5,4 MSEK. The energy system would be the largest in Umeå and a large part of the system would be placed on bridges which causes high energy usage and cost. However, the largest energy usage and cost was found to be for the cycle paths because the ground-based part of the heated pavement system occupies a larger area than the bridge-based part of the system. The effects of a heated pavement system are in line with the goals that exists for Norra Ön, which suggests that usage of a heated pavement system in some form should be considered.

Detta examensarbete har syftat till att minska Norrmejeriers energi-och vattenanvänd­ning genom att nyttja ljumvattnet. Ljumvatten är kommunalt vatten som används för processkylning vid förädling av grädde och fil. Ljumvattnet, 100 m3 per dag, värms då upp till 33◦C innan det förs till dagvattennätet. Generellt sett är ljumvattnet rent efter kylningsprocessen men om läckage uppstått är ljumvattnet förorenat.  Inledningsvis genomfördes kartläggningar över anläggningens energi-och vattenanvändning under 2020. Dessa har baserats på en kombination av uppmätta värden och generella antaganden, vilket ger en användbar uppskattning om energi-och vattenanvändningen inom anläggningen. På grund av större möjligheter att använda uppmätta värden för vattenkartläggningen har denna något högre tillförlitlighet än energikartläggningen.  Utifrån kartläggningarna har olika åtgärder för nyttjandet av ljumvattnet identifierats. Dessa åtgärder har analyserats baserat på genomförbarhet, potential, risker, intresse och kunskap. Utifrån denna analys har sex stycken studerats närmare genom beräkningar och simuleringar samt ekonomisk kalkyl och känslighetsanalys.  Tre av dessa åtgärder ersätter kommunalt vatten: spädning av ångkondensat, för-och mellanskölj i diskcentralerna samt rengöring av lastbilar. Totalt genererar dessa åtgärder en vatten-och energibesparing på 9,2% respektive 0,7%. Återbetalningstiden varierar mellan 9-12 år med 10% kalkylränta. Implementering av dessa tre åtgärder rekommenderas då resursbesparingen är relativt hög och de risker som finns är hanterbara.  Vidare har det undersökts att värmeväxla ljumvattnet för att nyttja energin. Två an­vändningsområden som identifierats är att värma oljetanken samt smälta snö och is med ett markvärmesystem. Varmhållning av oljetanken genererar en energibesparing på 0,1% och återbetalningstiden är över 25 år. I och med den långa återbetalningstiden och att Norrmejerier har som mål att vara fossilfria till 2030 rekommenderas inte denna åtgärd. Ett markvärmesystem skulle förbättra arbetsmiljön samt minska halkrelaterade skador och materialskador. Dock krävs det att systemet stödvärms med ånga under ungefär 200 timmar per år vid extremt väder. Denna lösning skulle ta vara på ljumvattnets energi men även öka anläggningens energianvändning. I och med detta rekommenderas inte denna åtgärd ur ett energiperspektiv.  Slutligen har det undersökts att helt ersätta ljumvattensystemet med en återcirkulerande krets. En kylvärmepump används för att nyttja värmen från processkylningen och en implementering skulle ge uppemot 20% vattenbesparing och minst 1,2% energibesparing. Denna åtgärd är i ett tidigt stadie, osäkerheterna är stora och systemet är inte optimerat utifrån anläggningens behov. I och med detta rekommenderas det att systemet undersöks vidare då stor potential finns.

Siemens BT in Umeå has conducted an energy project (EPC - Energy Performance Contracting) of a number of items at the municipality of Lycksele. An EPC project was carried out by Siemens Building Technology (BT) and consists of three different phases; project development, project execution and project follow up. Now all three phases has been completed and it has been seen in the monthly energy follow up that despite the optimization of the properties, there are properties which do not receive the savings they anticipated during project development report and the energy audit. This is where the master degree project continues, with analyzing, evaluating and proposals for actions for these three objects: Forsdalaskolan, Furuviksskolan and Storgården.A feasibility study was carried out for each object and their separate project development reports, energy audits and different documented meetings of various kinds. After the feasibility study arose different issues that resulted in an inspection that were checked for all of the objects. Each object were visited one by one, and during the visits all of the information was noted and documented. If necessary measurements was carried out in the objects various areas. Finally, one object was elected, object one, Forsdalaskolan, for a brief simulation in the simulation tool IDA ICE (Appendix D) with respect to the buildings outer case.The result of the analysis and evaluation of the EPC project with respect to these three objects was that there were inadequately in both documentation and communication between the parties which resulted in some baseline corrections needed to be implemented and adjusted. Another factor that showed signs of affecting the objects performance was the human behavior. It is recommended that communication and understanding of human behavior is improved with the help of handing out brochures and when it comes to documentation the recommendation is new ways of working with notes in the energy audits and other documents to clarify the work that has been done, calculations made and the assumptions taken along the whole project.EPC projects were found to have both advantages and disadvantages. The advantage of making use of an EPC project was the possibility to package the actions for the large number of objects. By doing that more actions could fit into the estimated profit which enabled more actions to be included in the EPC project that did not equal as much savings in the short run. The disadvantage of EPC projects was a Catch-22 that occurred in phase 1. In phase 1, the foundation of the whole project is compiled but it’s also the same phase that aren’t being paid for if the entrepreneur doesn’t land the other two phases. This makes the entire phase 1 very risky and important for the project's outcomes. / Siemens BT i Umeå har genomfört ett energiprojekt (EPC – Energy Performance Contracting) av ett antal objekt åt Lycksele kommun. Ett EPC-projekt som utförs av Siemens Building Technology (BT) består av tre faser; projektutvecklingen, projektutförandet och projektuppföljningarna. Nu har samtliga tre faser genomgåtts och man har sett i de månatliga energiuppföljningarna att trots optimering av fastigheterna finns det fastigheter där man inte erhåller de besparingar som man räknat med under projektutvecklingsrapporten (PUR) och energikartläggningen (EKL). Det är här examensarbetet kommer in i bilden, en analysering, utvärdering och förslag på åtgärder för de tre objekten: Forsdalaskolan, Furuviksskolan samt Storgården.En förstudie genomfördes av samtliga objekt där deras separata PUR, EKL samt mötesprotokoll av olika slag och andra dokumenterade förändringar som skett i objekten studerades. Efter förstudien uppkom olika frågeställningar som resulterade i ett inspektionsmaterial som kontrollerades för samtliga objekt. Besöken av samtliga objekt genomfördes en efter en och under dessa besök noterades samtlig information och de förändringar som inte fanns dokumenterat men även statusen på de åtgärder som hade genomförts. Vid besöken genomfördes även mätningar av inomhustemperaturer i objektens olika utrymmen samt till viss del luftflöden och areor med mera. Till sist valdes ett objekt ut, objekt 1, Forsdalaskolan, för en översiktlig simulering i IDA ICE (se Bilaga D) med avseende på objektets klimatskal.Resultatet av analysen och utvärderingen av EPC-projektet med avseende på dessa tre objekt var att det fanns brister i såväl dokumentation och kommunikation mellan parterna vilket resulterade i att vissa baslinjejusteringar behöver genomföras och justeras. En annan faktor som visade tecken på att påverka objektens prestanda var det mänskliga beteendet. Det rekommenderas att kommunikationen och förståelsen för det mänskliga beteendet bättras med hjälp av utskick av broschyrer och när det kommer till dokumentation rekommenderas nya arbetssätt för att tydliggöra arbetsprocessen, beräkningar och antaganden.EPC-projekt visade sig ha både fördelar och nackdelar. Fördelen med att använda sig av EPC-projekt var bland annat att åtgärdspaketen togs fram för ett större antal objekt och att de samlade beståndet fick en översiktlig beräknad lönsamhet vilket möjliggjorde flertalet åtgärder. På så vis kunde effektiva och billiga åtgärder användas för att sedan betala för de större och mer omfattande åtgärderna som inte gav lika stora besparingar i det korta loppet. Nackdelen med EPC-projekt var dock ett moment 22 som uppstår i Fas 1. I Fas 1 tas underlaget för hela projektet fram men det är även den fas i projektet som entreprenören inte får betalt för såvida parterna kommer överens om att genomföra de andra två faserna också. Detta gör hela Fas 1 mycket riskfylld och viktigt för hela projektets utfall.

Umeå Energi is a company that will be needed to map the use of energy in their facilities. This thesis is an indication of how this mapping will be like and what the result of the tunnel will show. Together with Umeva, Umeå Energi has a 3,5 kilometres long tunnel where the district heating and district cooling pipes goes. There are also pipes for sewer and drinking water. More thoroughly the thesis shows the energy use of the tunnel and also problem solving for better energy efficient considering ventilation. The quality of air in the tunnel is also analysed where the relative humidity of air is the most studied. The aims of the work are that Umeå Energi can reduce their electrical energy use and that they will get a better knowledge about the air quality in the tunnel. Measurements that where done was for some of the electric devices in the tunnel and there were also previously measurements done for the relative humidity of air, temperature and radon. The payments that has been for the tunnel under 2014 comes from an electrical energy use at 180000 kWh. An investigation about the electricity to the tunnel is done in the thesis and the conclusion is that the real electrical energy use of the tunnel should be 200000 kWh for 2014. The total energy use of the tunnel for 2014 is 460000 kWh, where heating and electricity are included. The analysis of the humidity problem results in that the inlet temperature of air is too high in relation to the air temperature of the tunnel and also that there is an inflow of small water amounts on several parts of the tunnel. Through these factors the relative humidity of air gets more worse and gets as high as 83-84 % in the tunnel. It also comes forward that one of the fans may bring polluted air to the tunnel. If the old fans are replaced by new EC-fans the electrical energy use will reduce. If all the fans would be replaced it gives a positive annuity of 10100 SEK/year but if the fan at Uminova not is replaced it gives a positive annuity of 11200 SEK/year. The payback time of the later choice is approximately 4 years.

No description available.

To limit the ongoing climate change and to meet the UN target for an increased temperature of maximum 2 degrees, governments worldwide strive for sustainable and fossil free power generation. Hence, Photovoltaic Solar Cells (PVs) are of great interest. The potential from sun is infinite; the annual solar radiation corresponds to 6.000 times the human energy demand (IEA, 2011). In Sweden, the power generation from sun is 0.6 ‰ (Swedenergy, 2016). It is a very small, but strongly growing, share. In the municipality of Kristianstad, south of Sweden, the vision of power generation from sun is clear: by 2040, 5 % of the electricity consumption in the area is to come from PVs (Kristianstad kommun, 2016). Along with an increased interest from subscribers, more grid connected PVs are to be expected. An increased share of grid-connected PVs, influences the power grid. The power quality must comply with legal requirements and maintain a certain voltage. This might be a problem in rural power grids where the distances are far; the grid is getting weaker and the voltage deviation grows. Never the less, the law requires the concession holder to compensate the subscriber in relation to the decreased losses in the grid. With power generation closer to the subscriber, the distances are shorter and the grid losses is decreased. Mellersta Skånes Kraft (MSK) is a power distribution company located in Scania, south of Sweden. In the feeding 6 kV grid, a major part of the conductors are over-head lines, meaning a lot of interruptions caused by stormy weather and fallen trees. Hence, MSK is planning for isolated conductors to decrease the number of interruptions.  At present, MSK have a few, sporadically placed, grid connected PVs and the power generation of today, regarding power quality, is not a problem. However, MSK sees an increased interest in PVs and more power generation the next few years are to be expected. The question is, how several grid-connected PVs will impact the power grid. In this dissertation, the rural low voltage grid of Duckarp, Kristianstad municipality, has been studied. The grid is connected to the very last transformer in a radial grid. Two cases have been modulated: one with existing PVs of today, and one with PVs at all subscribers connected to the transformer T-640, Duckarp. As the feeding 6 kV grid is to be rebuilt, the study included the choice of cable cross section area in the 6 kV grid as well. The study included grid strength, voltage deviation, load in cables and transformer, and grid losses including compensation to subscriber.   The study shows, that with present PVs and with the condition that a tap changing transformer is used, the grid is strong and capable of keeping the voltage required. Due to voltage deviation, more grid connected PVs make the grid weaker and require higher cable cross section areas on the feeding 6 kV grid. The load is not a problem, but still there is a risk of a high proportion of harmonics in the neutral and in the transformer. This, due to the low voltage grid being located in the weakest part of the grid. The reduced losses, due to local power generation, corresponds to a compensation to subscriber of 0.02 SEK/kWh. Building strong power grids is expensive and alternative solutions, so-called smart grids, are of interest; Line Voltage Regulator (LVR), reactive power generation in the inverter, battery storage, or load regulations to mention some. But when there is an ongoing reconstruction of the grid, as in the case studied, it is appropriate to build a strong power grid to meet a future expansion of grid-connected PVs.