Avdelningen vatten och renhållning på Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) har idag avsättningsproblem på restprodukter som förekommer på kommunala avloppsreningsverket i Kiruna. Rensavfallet från första reningstaget blandas idag in tillsammans med flis och avfall i avfallspannan på Kiruna kraftvärmeverk. Avloppsslam och fettavskiljarslam förblir lagrandes på reningsverket. TVAB vill se över hanteringen av producerad avloppsslam. Förbränning med eventuell utvinning av fosfor från bottenaska i en enskild anläggning i anslutning till reningsverket är därför ett alternativ som har undersökts i detta arbete. Syftet med examensarbetet är att utifrån en teknoekonomisk analys utreda ifall förbränning av avloppsslam och restprodukter i en ny förbränningsanläggning är ett tänkbart alternativ för Kiruna kommun. Det som specifikt ska utredas är om det utifrån Kirunas förutsättningar, såsom tillgång på bränslen och värmeavsättning, är tekniskt möjligt och ekonomiskt intressant att investera i en ny förbränningsanläggning. Varje år produceras ca 870 ton TS avloppsslam som lagras på slamplattan på Kiruna reningsverk. Tillsammans med slam från Kavaheden i Gällivare uppgår den totala slammängden i Kiruna med omnejd till ca 1500 ton TS per år. Det uppskattas finnas ca 27 ton TS i form av rensavfall och 45 ton TS i form av fettavskiljarslam. Dessa restprodukter antas kunna samförbrännas tillsammans med slam om det finns specialanpassad förbränningsutrustning som klarar av att hantera dessa bränslen. Vid förbränning av dessa slammängder bedöms mellan ca 10 respektive 18 ton TS fosfor återfinnas i den producerade bottenaskan beroende på om slam importeras från Gällivare eller inte. Eftersom bottenaskan kan innehålla höga halter tungmetaller är det dock inte säkert att tillvaratagande av växttillgängligt fosfor är möjligt för TVAB. Spetslasten som nyttjar olja och bio-olja vid kraftvärmeverket utgör en värmemängd på ca 10 GWh och skulle kunna ersättas av en ny förbränningsanläggning på 4 MW med en drifttid om 2800 timmar. Vid en drifttid på 7500 timmar kan en värmemängd om ca 30 GWh produceras vilket ytterligare kan ersätta en del av mellanlasten vid kraftvärmeverket som utgörs av pellets och spillvärme från LKABs verksamheter. För att kunna leverera 10- eller 30 GWh fjärrvärme i anläggning på 4 MW kommer det behöva importeras RT-flis från HRS-miljö i Narvik eftersom slammen och rensavfallet inte räcker till. Att importera slam från Gällivare kommun är mindre lönsamt än att importera RT-flis från Narvik. En årlig bränslekostnadsbesparing på 5,2 Mkr kan åstadkommas vid fallet om en drifttid på 2800 timmar när olja/bio-olja ersätts med slam/RT mix. Vid fallet om en drifttid på 7500 timmar, då spets- och mellanlast ersätts (30 GWh), blir motsvarande bränslekostnadsbesparing 4,2 Mkr/år i fallet med import av slam från Gällivare och 6,1 Mkr/år utan slamimport. Vid nyttjande av rosterteknik från Jernforsen behöver slammen inte torkas om slamandelen i bränsleblandningen är under 700 ton TS i fallet med en drifttid på 2800 timmar. Förbränningsalternativet med RT-slam mixen med en drifttid på 7500 timmar är lönsammare än att endast nyttja anläggningen under 2800 timmar. I fallet med en drifttid på 7500 timmar påverkas potentiellt fjärrvärmeleveranssäkerheten om pelletspannan ersätts. Resultatet från den ekonomiska analysen utförd på fallet vid en drifttid om 2800 timmar med en slam-RT flis mix ger en bränslekostnadsbesparing som genererar ett inbetalningsöverskott på 9,4 Mkr per år och ett nettonuvärde på 54 Mkr i slutet av en avskrivningstid på 20 år. Det ekonomiska värdet av den fosfor som produceras är relativt lågt och har ingen signifikant påverkan på lönsamheten. Att investera i en 4 MW fjärrvärmeanläggning med rosterteknik som nyttjar en bränslemix av slam och RT-flis som har en drifttid på 2800 timmar/år är därför en tänkbar lösning som i dagsläget både gynnar Kiruna Kraft AB och avdelningen vatten och renhållning.

Climate change is mankind’s biggest challenge and scientists around the globe agree that civilization is pushing towards a breaking point. Renewable energy are alternatives that are capable to remove the need for fossil fuel. Wind power will play a vital role and has the possibility to confront the challenges that face the globe. In order for wind power to reach its full potential constructors need to take into account the distance between each wind power turbine, as it can cause energy loss and generate less electricity into the system. These energy losses decrease the potential of wind power and thus also for renewable as a whole. Energy losses that emerge within the space between wind power plants are named wake losses. Once the wind has passed the plant, a distance equal to seven rotor diameters is needed for the wind to regain its full force. By positioning the plants within the announced distance, the production of each plant decreases since downstream turbines are not able to generate a full effect.       This Bachelor thesis in Energy Engineering aims to analyse these wake losses for the wind power plant Skäppentorp, which is situated in Mönsterås County. The nearby wind power plant Brotorp is affecting Skäppentorps production and the authors of this degree project chose to present the wake losses as a percentage. A third wind power plant named Idhult functioned as a reference. Idhult is of course not affected before the positioning of Brotorp but neither after it, therefore the plant was used to ensure that weak winds were not ascribed to Brotorp but are a result of a weak wind year. The Bachelor thesis covered thus three wind power plants, Skäppentorp which interacts and is affected by Brotorp and Idhult which served as reference. The wake losses were calculated in Microsoft Excel and set against the software windPRO to validate the programmed produced losses for the same plant. Skäppentorp’s surrounding were divided into 12 sectors, where each sector covers an angle of 30 degrees. By doing so a full circle, 360 degrees, surrounding the plant was established. The wind speed and the production before respectively after Brotorp deployment was produced by using a nearby measuring post. Via an average production value for each sector, before and after Brotorp, a percentage wake loss was calculated. This was set against Idhult to sort away better respectively worse wind years. The period before covered the year 2012 until 2015 and the period after covered 2016 until 2018.  The result from Microsoft Excel indicates that sector four and sector nine were subjected to the highest percentage of losses. The results from the software windPRO however indicated the highest loss in sector four. Three sectors obtained the same percentage loss as windPRO while remaining values came out dissimilar. The distinction between some of the sectors may be caused by the positioning of some of the Brotorp turbines, where some are located on the borderline between sectors. This implies that some turbines affect two sectors when calculated with Microsoft Excel, which it does not when simulated with windPRO. The sum of all sections indicated that Brotorp turbines caused a wake loss of 3,8 %. This was compared to the simulation in windPRO which resulted in 5,7 %.