Datacenterindustrin är en växande industri vilket medför att IT-utrustning idag tillverkas med högre effekter, som i sin tur leder till högre värmeflöden i datacentren då dessa är i drift. För att IT-utrustningen skall fungera säkert, vara tillgänglig och pålitlig krävs att den värme som generas kyls bort och transporteras bort från IT-utrustningen. Vanligen sker detta genom att luft blåses genom utrustningen. Eftersom värme kyls bort är datacenter inte bara en källa till IT-tjänster utan även en källa till restvärme i form av luft med låg temperatur. Den låga temperaturen gör att det är utmaning att hitta användningsområden för den. I detta examensarbete har möjligheten att använda denna värme för att torka träflis för produktion av energikol genom pyrolys undersökts. För att undersöka mängden restvärme som finns tillgänglig undersöktes vilka datacenter som finns i norra Sverige och deras lufttemperaturer, luftflöden samt installerad och förbrukad IT-effekt. Den tillgängliga mängden biomassa undersöktes hos biomassaaktörer i norra Sverige och en marknadsundersökning genomfördes över vilka lämpliga torkutrustningar som finns. För att beräkna hur mycket träflis som kan torkas vid en viss IT-effekt och frånluftstemperatur genomfördes experiment i ett testdatacenter. I experimenten undersöktes vilka luftflöden som fås ut ur testdatacentret vid olika frånluftstemperaturer och IT-effekter. Utifrån dessa flöden och teori för torkning av biomassa beräknades mängden fuktig biomassa som kan torkas samt den resulterande mängden torkad biomassa. Experimenten genomfördes med IT-effekter mellan 32-61 kW. Dessa gav torkeffekter mellan 26-58 kW. Att torkeffekterna är lägre beror på att förluster skett under experimenten och för att energin som krävts för att värma upp vattnet i luften räknats bort. De frånluftstemperaturer som testades var 30, 35, 40 och 45 °C. I experimenten resulterade de lägre temperaturerna i högre luftflöden på grund av att mer kylning krävts. Vid dessa temperaturer har även biomassaflödena blivit högre. Av detta dras slutsatsen att luftflödet väger tyngre än temperaturen då restvärme från datacenter används. Experimenten resulterade i frånluftsflöden mellan 0,86-2,5 m3/s där en stor del utgörs av ett torrt luftflöde. Dessa luftflöden gav ett fuktigt biomassaflöde på 0,28-0,70 m3s/h (kubikmeter stjälpt per timme) vilket motsvarar 0,23-0,58 m3s/h torkad biomassa.

På uppdrag av Skövde Värmeverk undersöker detta examensarbete hur det svenska framtida kraftsystemet kan vara utformat genom en jämförande litteraturstudie. Det utförs också en ekonomisk utvärdering av att undvika balansavgifter med hjälp av produktionsplanering av elproduktionen för energibolagets två kraftvärmeverk. Den jämförande litteraturstudien omfattade relevanta scenariostudier, utredningar och prognoser från myndigheter och organisationer. Även litteratur om det danska och tyska kraftsystemet undersöktes för att göra en jämförelse mellan ländernas elförsörjning. Två scenarier togs fram för kostnadsbesparing med en ökad prisvolatilitet i förhållande till referensåret 2017. Ett scenario med hjälp av lägre genomsnittspriser och ett med högre genomsnittspriser. Priserna är prognostiserade årsgenomsnittspriser som har gjorts om till spotpriser på timbasis i enlighet med den variation som fanns året 2017, dock med en ökad volatilitet på 1 procentenhet per år från referensårets priser. Kostnadsbesparingen baseras på en obalans om 3MW vid alla tillfällen som spotpris och nedregleringspris har en differens. Orsaken till den schablonmässiga beräkningen är avsaknaden av den inrapporterade produktionsplanen till systemansvarig aktör och därmed den verkliga obalansen som uppstod året 2017. I detta fall är det endast nedreglering av elproduktion som utvärderats och en möjlig bränslebesparing togs därför fram. I detta fall kan alternativ dyrare värmeproduktion regleras ned om 3MW elproduktion ersätter annan värmeproduktion. Resultatet tyder på ett svenskt kraftsystem utan kärnkraft efter åren 2040 - 2050 och en fortsatt investering i det interna nätet samt i utlandsförbindelser. Ökningen av intermittent kraft, exempelvis vindkraft, väntas fortsätta och det svenska kraftsystemet har på grund av vattenkraften goda förutsättningar att hantera volatil produktion och de prisvariationer som framträder mer i system utan samma flexibilitet. Kring frågan om likheter mellan Sveriges, Danmarks och Tysklands kraftsystem är det förutsättningarna att ta sig an utmaningarna som skiljer länderna emellan. Kostnadsbesparingen för produktionsplanering av kraftvärmeverken visar ett positivt resultat som ökar vid en möjlig bränslebesparing. / On behalf of Skövde Värmeverk this paper investigates the future Swedish electricity system and its similarities to the Danish and German systems. The report also analyzes the potential economic profitability of using production planning to avoid the fee for causing imbalances on the electricity system. The analysis of the future Swedish electricity system is a comparative study of relevant literature in the subject area. The potential economic saving was analyzed by using price forecasts for annual average prices which then were modified with an increasing volatility by 1 percent unit, each following year, relative to the volatility of the reference year 2017. The result shows that the Swedish electricity system will have a lack of nuclear power by year 2040–2050, a continued expansion of wind power and good conditions to handle expected volatility in electricity prices compared to systems without the same flexibility. The result indicates that there is an economic profitability for production planning.

En av de stora utmaningarna hos alla kraftvärmeverk är att ha bra emissioner med så liten påverkan på miljön som möjligt. För att uppnå detta krävs det att det finns en effektiv rökgasrening där många skadliga ämnen, exempelvis SO2, (svaveldioxid), HCl  (väteklorid) och NOx (kväveoxid) tas om hand, för att på så vis minska utsläppen och klara emissionskraven. För att uppnå detta löper rökgaserna bland annat genom ett rökgasfilter, en skrubber samt en quench (störtkylare) där de skadliga ämnena bryts ner, minskas eller blandas med andra ämnen som konsumerar dem. Olika biokraftvärmeverk förbränner olika sorters biobränslen. Säljaren som levererar biobränslet skall redovisa och försäkra att de levererade materialets kemiska innehåll befinner sig inom de gränsvärden som anges, vilka kemiska ämnen som är befintligt i bränslet och dess storlek. Två av dessa kemiska ämnen, HCl och SO2, skall i detta arbete, via uträkning av bränslets innehåll av dessa två ämnen, jämföras med det utlovade innehållet i bränslet som leverantören hänvisar till. Som formulerat tidigare så är det en hel del komponenter som rökgaserna passerar, och det är här problemen uppstår. Komponenter som det blir komplikationer med på grund av igensättning, temperaturvariationer samt andra problem som t.ex. att kalktillförseln för att binda svavlet. Intresset inom detta ämne började genom egen arbetserfarenhet och sommarjobb som drifttekniker på ett kraftvärmeverk. Detta fick upp ögonen för hur viktigt det egentligen är att rena rökgaserna och vilken enorm förbättringspotential som finns i rökgasreningsanläggningar. I detta arbete utgår man ifrån att det inte är några föroreningar, såsom klor och svavel, som går ut via bottenaskan.

I och med att Akademiska sjukhuset i Uppsala växer och verksamheten utvecklas, ökar även dess kylbehov. Under 2011 inledde Region Uppsala ett samarbete med Sweco för att utreda hur kylbehovet för sjukhuset kunde tillgodoses på ett effektivt sätt, med en framtidsaspekt till år 2060. Samarbetet resulterade i en kyllösning i form av ett stort sekundärtnät, kallat KB01, som ägs och förvaltas av Region Uppsala. Till det sekundära nätet ska varje fastighet inom sjukhusområdet med ett kylbehov kopplas upp separat, istället för som i ett traditionellt system där varje fastighet kopplas upp mot fjärrkyla leverantörens nät. Fördelar med ett stort sekundärt system är att energin kan flyttas mellan byggnader, där en byggnad kan ha ett kylbehov medan den andra har ett värmebehov. På så sätt sparar Region Uppsala på inköpt energi, och gör ett mindre avtryck på miljön. KB01-systemet är idag byggt och två fastigheter är uppkopplade mot det, varav en fastighet är i byggnationsfas och inte helt driftsatt. Syftet med examensarbetet var att analysera tre olika kylundercentraler, analysen skulle resultera i förslag för att öka returtemperaturen i det sekundära nätet. En ekonomisk analys har genomförts för att se om investeringskostnaden för ett stort sekundärt nät kan återbetalas med en minskad avgift för abonnerad effekt hos leverantören, om en sådan kostnad skulle införas. Resultatet från den ekonomiska beräkningen visar på en minskad årlig kostnad för abonnerad effekt med ca 160 tkr jämfört med ett traditionellt system. Dock är nettonuvärdet för KB01-systemet 3,6 Mkr dyrare än ett traditionellt system skulle ha varit.   Genomgång av driftdata har resulterat i fem åtgärdsförslag för att öka returtemperaturen och den interna användningen av energin. De fyra åtgärdsförslagen presenteras nedan. För att förbättra regleringen på primärsidan föreslås det att installera parallellkopplade ventiler, detta i enlighet med Svensk Fjärrvärmes rekommendationer om styrventiler vid en installerad effekt över 300 kW [1]. I samband med installationen av parallellkopplade ventiler bör även styrningen för kylcentralen ändras, så värmeväxlarna arbetar beroende av varandra istället för oberoende som de gör idag. Som energisparåtgärd föreslås det att ändra styrningen för pumparna i R4. Styrningen ska ändras från konstanttrycksreglering till proportionell tryckreglering. För att öka returtemperaturen i sekundärnätet bör styrningen i R4 ändras till typ-2 reglering, vilket betyder att istället för att endast reglera på framledningstemperaturen i tertiärnätet, ska styrcentralen börja reglera på returtemperaturen i sekundärnätet om den avviker alldeles för mycket. För att öka returtemperaturen bör funktionen för förbigångsventilen på sekundärsidan i R4 avaktiveras. Om ventilen avaktiveras kan returtemperaturen öka en grad under rådande volymflöde. När negativa flöden registreras på sekundärsidan bör styrventilen på primärsidan stängas tills dess att flödet blivit positivt igen. / The University hospital in Uppsala is in an expanding phase with renovation of existing buildings, new building projects and a more sophisticated healthcare. Therefor the cooling demand is rising as the hospital is expanding. In 2011 Region Uppsala started a collaboration with Sweco to see how the rising cooling demand could be guaranteed in an efficient way, with a time perspective to 2060. The collaboration resulted in a proposal of a big secondary cooling system, with only one connection point to the district cooling. Buildings in the hospital area will connect to the system, this is instead of a traditional system where every building is directly connected to the district cooling. The benefits with a system like this is that low quality energy can be transported between buildings in an easy way. With this system, the regional council can lower their demand of purchased energy, and instead use their internal energy better. Today the system is operational with two subsystems connected to it. Although one of the subsystems is not fully operational because of ongoing constructions of the building. The purpose with this master thesis was to analyze three different substations that are a part of the cooling system, the analyze should result in ways to improve the temperature in the return pipe, and the use of internal energy. To control if a big secondary system could be profitable investment vise, if a cost for reserved effect is to be implemented by the district cooling supplier, the investment comparison is with an traditional system and an economical calculation has been performed to control this. The result from the economical calculation showed a lower yearly cost of 160 kkr for the big secondary system in comparison with a traditional system, but a higher net present value of 3,6 Mkr. Evaluation of the operating data from the substations resulted in five different suggestions to improve the return temperature and use of internal energy. These suggestions are as following, To improve the use of available energy on the primary side, it’s suggested to install two parallel control valves on the primary side, in accordance to Svensk Fjärrvärme recommendation about control valves in systems with an installed effect over 300 kW [1]. In connection with installing parallel control valves, the regulation of the heat exchanger should be altered so they work together, instead of independently as it is today.  The regulation of the circulations pumps in R4 should be changed, from constant pressure regulation to proportional pressure regulation. This measure will have no effect on the return temperature, this is only an energy saving measurement. Change the type of regulation to type-2 regulation in the subsystem for house R4. What this means is that if the temperature in the supply pipe is stable, and the temperature in the return pipe start to descend, the subsystem will go over to regulate on the return temperature instead of the supply temperature. Deactivate the function for a bypass valve in R4, if the function is deactivated the return temperature could rise one degree Celsius, under the circumstances that the volume flow in the system is as it has been up to now. When the flow is negative on the secondary side, the regulation valve on the primary side should close, and then open again when the flow is positive.

Energy efficiency measures have been analysed for a building of around 24000 m2 from 1978. The property is used by different businesses. The specific energy use for this property is 75 kwh/m2 for electricity and 114 kwh/m2 for district heating. This projects ambition is to go lower than the Norrbotten county councils specific energy objective for their real estate facilities. The specific energy objective for year 2020 is that the use of electricity should be maximum 68 kwh/m2 and 102 kwh/m2 for district heating.   The result of the energy audit for the biggest energy consumption users (ventilation, heat and cooling) for the property is that 56% of the electric consumption and 15% of the district heating demand was identified. The 56% can be divided in different parts: 44% ventilation, lighting 22%, climate control equipment 16%, cooling equipment 10% and engine warmers 8%. In this project 14 of 19 ventilation units are studied and the reason that all are not part of the study is lack of information. The proposal for action was determined for 10 of the 14 ventilation units. The 4 remaining ventilation units were not possible to analyse partly because of lack of logging of energy consumption where frequency converter were used. One of the omitted units had only a fan for supply air and no heat exchanger.   For each of the ventilation units in the group of the 10 selected an analysis was made selecting the most cost effective measures of the alternatives; installing a new ventilation unit, installing a frequency converter or replacing the motor of the unit.   The result of energy audit showed that adding extra insulation to the roof and upgrade of the ventilation system are recommended actions. All recommendations are estimated based on an evaluation of the power consumptions in real use denoted as average power of the ventilation units.   Proposal A suggests to install one new ventilation unit, install frequency converters in 5 ventilation units and replace motors in 4 ventilation units. Energy saving of electricity of these actions is 232 MWh and 174 MWh for district heating and the payback time is around 2,7 years.   Proposal B suggests that 10 ventilation units are replaced with new ones. The energy savings of electricity will be 206 MWh and for district heating 237 MWh and the resulting payback time is about 6,4 years.   Proposal C is adding extra insulation to the roof and this provides a very cost-effective energy saving. If the roof was insulated with 20 cm the energy saving would be about 260 MWh and the payback time would be around 1,6 years.   If additional insulation of the roof is installed as proposed in combination with upgrade of the ventilation system, the total energy consumption saving of 15 % is achieved from 4427 MWh to about 3761 MWh depending on choice of ventilation upgrade. (Proposal A+C 3761 MWh and proposal B+C 3724 MWh).   The investment cost is around 1,5 million kr for proposal A+C and the yearly saving is 0,7 million kr resulting in a payback time of 2,3 years. The specific electric consumption would be 65,3 kwh/m2 and the specific district heat consumption would be 95 kwh/m2.   The investment cost is around 3,3 million kr for proposal B+C and the yearly saving is 0,7 million kr resulting in a payback time of 4,7 years. The specific electric consumption would be 66 kwh/m2 and the specific district heat consumption would be 93 kwh/m2. Proposals A+C and B+C both archive the Norrbotten county council’s goal for the specific energy consumptions for year 2020.

This thesis presents methods for voltage management in distribution systems with high photovoltaic (PV) power production. The high PV penetration leads to both new challenges such as voltage profile violation and reverse power flow, and also new opportunities. Traditionally, the voltage control in the distribution network is achieved by common devices in the networks such as capacitor banks, static synchronous compensators (STATCOMs) and on-load tap changers (OLTCs). This thesis has considered existing reactive power capable solar PV inverters together with STATCOMs to provide voltage support for the distribution network. In this thesis, two effective coordination methods using the STATCOM and PV inverters are developed in order to study their interaction and how they together can stabilize the voltage level. Data from existing low-voltage (LV) and medium-voltage (MV) networks are used for a case study. The first control method is developed for LV network’s voltage control by means of PV inverter and STATCOM. The second control method is developed for both LV and MV networks’ voltage control, where reactive power control in PV inverters and STATCOMs are used in the LV network and only STATCOMs in the MV network. The control methods follow a hierarchical structure where reactive power compensation using PV inverters are prioritized. The STATCOMs, first in the LV and thereafter in the MV network in the second control method, are used only when the PV inverters are not able to provide or consume enough reactive power. This is beneficial due to the significant reduction in numbers of STATCOMs and their operation. The simulation results indicate that the proposed method is able to control both the over- and undervoltage situations for the test distribution networks. It is also shown that reactive power supply at night by the PV inverters can be an important resource for effective voltage regulation by using the proposed coordinated voltage control method.

Abstract To prevent that the climate influences reaches critical and irreversible levels in the near future, a change in our energy consumption and our energy sources is required. It will be a combination of multiple system solutions and several types of renewable sources, both at a personal and national levels. Every hour, the sun shines at the earth with the same amount that the world's population needs in a year. It is clearly a small part of this that we could use, but it is easy to see the potential. Evertech is a company in Umeå, whose strategy is to develop products to extract and recycle heat energy from the solar renewable resource. The company has several products and all are based on a heat exchange panel. Together with the company the possibility of combining a solar module with Evertech's solar panel was tested for a hybrid to get better effect on the solar cell by cooling. Hybrids are also called PVT-modules (photovoltaic thermal). A system setup was made with a simple prototype to measure surface temperature and power difference when the solar cell was cooled by the heat exchanger absorber. The measurement study showed an increased effect of 8 % on average and a maximum of 15 %. At the time of maximum, a surface temperature difference between the solar cell and the hybrid was determined to 20°C while the average was at 15°C. A temperature gradient at the cooled module was detected, which inhibited the power increase. This indicates that a future product would have the ability to obtain higher values.  By combining the solar hybrid with a geothermal heating system, one could secure both the own heat supply and the electricity supply and at the same time have the possibility of recharge the mountain. This and how the systems can benefit from each other were studied in the simulation program Polysun. The primary goal of using a hybrid system is to create as high efficiency as possible on the solar cells and to improve the SPF value of the heat pump by allowing the heat carrier to circulate through the hybrids. The difference between the SPF-value of a hybrid system in conjunction with a geothermal system was 4.2 against the geothermal system 2.7. To cover up the increased electricity consumption that the circulation meant and the heat losses against a solar collector system did not become a problem. The results of the simulations and the economic study show that a PVT-panel built on Evertech's ETX-panel together with geothermal heat has equally good conditions for managing as solar cells or traditional solar collectors. The repayment period for a PVT module was 13,8 years for a 20 % solvency payment. For a solar cell plant of the same size it became 14,5 years. The PVT had the best return on investment of 1,2 % and an annual gain of 2000 Swedish kronor of the compared systems.

This report is made as a literature review, focusing on the work done to increase understanding of efficiency in the categories of substations and secondary heating systems, with respect to the deviation from the theoretically possible cooling off in the distribution network as well as the economic benefit that appear. The main purpose of a considerable part of the literature used in this report addresses the issue of identifying individual causes of reduced cooling in district heating systems. These literature resources have been compiled and summarized as part of the report. The technology of district heating is associated with benefits such as better use of the energy in a fuel. This is the case of cogeneration plants where serial generation of electricity and thermal energy increases efficiency compared with the parallel generation where heat is generated locally and electricity is generated centrally. Serial generation thus allows for lower primary energy demand. Another benefit from combustion in units with higher capacity installed is that a higher control of emission with environmental impact is permitted. Additionally local environment change drastically when a few large supply units replace a large number of local supply units. It has also been shown that district heating can reduce greenhouse gas emissions in a cost efficient way. Thus being a part of the energy system to achieve the EU climate goals In Sweden, district heating is developed to a high degree. In connection with decreasing focus on expansion, the focus on maintenance and optimization and how district heating should look like in the future increases. In conjunction with lower heat demand from new and renovated buildings distribution cost will increase. For district heating to maintain competitiveness a development in distribution technology that move toward the next generation of distribution technology is necessary. Average temperatures today in Swedish district heating systems are for supply water 86 ° C and for return water 47 ° C. In the future temperature levels could decrease to current with temperatures down against 55 ° C supply temperature and 25-20 ° C return temperature. The latter system temperature levels moves towards the ideal possible. It is possible to distinguish four generations of district heating distribution technology. The differences between generations are essentially depending on temperature levels but also depend on state of matter. The first generation district heating used high-temperature steam for heat transfer and then the newer distribution technologies resulted in lower temperatures and change of phase, from gas to liquid. The third generation of district heating distribution technology meant lower temperature than the second generation, and likewise the fourth generation will have a lower temperature level than the third-generation distribution technology for district heating. The development is driven by the benefits of lower temperature levels. One of the more appealing benefits of lower supply temperature is the possibility to use low exergy heat, resulting in reduced need of primary energy. The potential heat sources where increased heat supply with lower system temperatures becomes available can be seen in the four next bullets. Waste heat Geothermal heat Solar heat Heat pump Other advantages obtained with lower temperature levels in heat distribution are. Lower distribution losses Higher electrical power efficiency in CHP Increased efficiency in flue gas condensation Increased capacity in the distribution network Reduced need for pump power in the distribution network Lower risk of serious scalding Increased capacity in heat storage Ability to use other materials for distribution at lower cost There seem to be a consensus in the literature that lower temperature levels in district heating systems are a desirable change. The reason for this is likely that there are mostly advantages of lower temperature levels. The drawbacks of lower temperature levels are negligible which make the risk of investment low.

Vasa värme är ett företag som producerar och levererar fjärrvärme. Anläggningen i Kalixomfattar bland annat en 10 MW rosterpanna, FBP2, som eldas med fuktigt biobränsleoch Vasa värme vill sänka sina NOx-emissioner från denna panna. Syftet och målet meddetta examensarbete är att förstår hur förbränning leder till NOx-bilning i FBP2 och geförslag på hur emissionerna kan minskas. Arbetet studerar hur termisk-, bränsle- och prompt NOx bildas samt utvärderar reducerandeåtgärder. Primära åtgärder i form av flerstegsförbränning, rökgasåterföring, reburningoch bäddformation har studerats tillsammans med de sekundära åtgärderna SCR och SNCR. För att kunna utvärdera hur väl de olika åtgärderna skulle fungera för FBP2 har mätdatasamlats in och en CFD modell skapats utifrån ett verklig driftfall. Modellens temperaturprofiljämförs med fyra termoelement som finns utplacerade i FBP2 och i tre av fyrafall överensstämmer temperaturmätningarna med det modellen visar. I det fjärde fallet ärdet något osäkert om termoelementet ger ett korrekt resultat. Temperaturprofilen visaratt det finns områden som skulle gynna en reduktionsreaktion för SNCR men modelleninnehåller förenklingar i detta områden vilket innebär att den verkliga temperaturen ärlägre än det modellen visar. De simulerade NOx värdena överensstämmer med de somuppmätts och modellen visar att det bara bildas bränsle NOx. Fyra fall med ändrar geometri simuleras; ett med fler tertiärlufthål, ett utan tertiärlufthål,ett med fler sekundärlufthål och ett med halverad primärluft. Alla fall utom halveradprimärluft, som visade på en rejäl NOx sänkning, gav högre simulerade NOx värden. I fortsättningen föreslås att det NOx-reducerande arbetet ska innefatta att minska primärluftmängdenoch undersöka möjligheten att installera SNCR. Modellen kan användasför fortsatt arbete men innan dess bör modellens geometri utökas, en del förenklingar börarbetas bort och modellen

Climate change is one of the global challenges of our time. The energy sector is at the focus of the European efforts to combat climate change as it accounts for 80% of the total greenhouse gas emissions in the European Union. Buildings, on the other hand, represent 40% of the energy use and 33% of the total greenhouse gas emissions in the European Union, giving the buildings sector also a key role in the European climate strategy. There are, at the same time, strong interdependencies between the energy and buildings sectors due to the high amount of energy used by buildings and their rising importance as active components in the future energy systems. These interdependencies do not only influence the investment decisions in the energy and buildings sectors, but also the effectiveness of the European climate strategy. Cooperation between the energy and buildings sectors can create beneficial outcomes for the both sectors as well as the environment. It may also encourage innovation, improve the energy performance of buildings, and help achieve a higher penetration of renewable energy into the energy system. This licentiate thesis investigates the relationship between the energy and buildings sector at the inter-company level. Presenting the data collected from interviews and a web survey answered by the energy and buildings sectors in Sweden, this thesis examines the level of cooperation between these two sectors, discusses trust issues between stakeholders, presents the factors that negatively impact cooperation, and provides recommendations for the minimisation of these factors. The findings presented in this thesis indicate an insufficient level of cooperation between the energy and buildings sectors in Sweden, to which the following factors have been identified to contribute in a negative a way: district heating monopolies; energy efficiency in buildings; building regulations; self-generation of electricity; and energy use patterns. The emphasis on self-interest by stakeholders within the both sectors appears to create trust issues between stakeholders. Accordingly, shifting the focus from self-gains to mutual gains is deemed necessary to improve the cooperation between the energy and buildings sectors. This, however requires significant changes in current practices and business models. It has been identified that the development of smart energy systems that allow a closer interaction between the energy and buildings sectors through flexible energy supply and use would minimise many of the factors that negatively impact cooperation. / Klimatförändringen är en av de stora globala utmaningar vi står inför. I Europa läggs idag stort fokus på energisektorn, som står för 80 procent av det totala utsläppen av växthusgaser. Byggnader representerar 40 procent av energianvändningen och 33 procent av växthusutsläppen, vilket också ger byggsektorn en nyckelroll i den europeiska klimatstrategin. Samtidigt finns det starka beroendeförhållanden mellan energi- och byggsektorn på grund av den höga energianvändningen i byggnader och deras ökade betydelse som en aktiv komponent i det framtida energisystemet. Dessa beroendeförhållanden påverkar inte bara investeringsbeslut i de båda sektorerna, utan även effektiviteten i den europeiska klimatstrategin. Samarbete mellan energi- och byggsektorn kan få positiva effekter för både dem själva såväl som för miljön. Samarbete mellan sektorerna kan även uppmuntra innovation, förbättra energieffektiviteten i byggnader och tillåta en högre användning av förnyelsebar energi i energisystemet.  Denna licentiatavhandling utforskar förhållandet mellan energi- och byggsektorn på företagsnivå genom att analysera data som samlats in med hjälp av intervjuer och en webbaserad enkät.  Intervjuer och enkäter har besvarades av både energi- och byggsektorerna i Sverige. Denna avhandling studerar nivån av samarbete mellan de två sektorerna, diskuterar problem gällande förtroende mellan intressenter, presenterar de identifierade faktorer som försvårar samarbete och ger rekommendationer för att minimera dessa. Resultatet visar på en otillräcklig nivå av samarbete mellan energi- och byggsektorerna i Sverige. De faktorer som försvårar samarbetet är följande: fjärrvärmemonopol; energieffektivitet i byggnader; byggregler, egenproduktion av el och användarmönster. Naturligt finns ett egenintresse hos olika intressenter inom de båda sektorerna, och detta tycks ha skapat ett förtroendeproblem mellan de olika sektorerna Att byta fokus från egen vinning till gemensamma mål bedöms vara nödvändigt för att öka samarbetet mellan energi- och byggsektorerna. Detta fodrar dock stora förändringar både i nuvarande verksamhet samt i affärsmodellerna. Det har påvisats att utvecklandet av smarta energisystem som tillåter en större interaktion mellan energi- och byggsektorerna genom flexibel energiförsörjning och användning skulle minimera många av de faktorer som inverkar negativt på samarbetet.