Datacenterindustrin är en växande industri vilket medför att IT-utrustning idag tillverkas med högre effekter, som i sin tur leder till högre värmeflöden i datacentren då dessa är i drift. För att IT-utrustningen skall fungera säkert, vara tillgänglig och pålitlig krävs att den värme som generas kyls bort och transporteras bort från IT-utrustningen. Vanligen sker detta genom att luft blåses genom utrustningen. Eftersom värme kyls bort är datacenter inte bara en källa till IT-tjänster utan även en källa till restvärme i form av luft med låg temperatur. Den låga temperaturen gör att det är utmaning att hitta användningsområden för den. I detta examensarbete har möjligheten att använda denna värme för att torka träflis för produktion av energikol genom pyrolys undersökts. För att undersöka mängden restvärme som finns tillgänglig undersöktes vilka datacenter som finns i norra Sverige och deras lufttemperaturer, luftflöden samt installerad och förbrukad IT-effekt. Den tillgängliga mängden biomassa undersöktes hos biomassaaktörer i norra Sverige och en marknadsundersökning genomfördes över vilka lämpliga torkutrustningar som finns. För att beräkna hur mycket träflis som kan torkas vid en viss IT-effekt och frånluftstemperatur genomfördes experiment i ett testdatacenter. I experimenten undersöktes vilka luftflöden som fås ut ur testdatacentret vid olika frånluftstemperaturer och IT-effekter. Utifrån dessa flöden och teori för torkning av biomassa beräknades mängden fuktig biomassa som kan torkas samt den resulterande mängden torkad biomassa. Experimenten genomfördes med IT-effekter mellan 32-61 kW. Dessa gav torkeffekter mellan 26-58 kW. Att torkeffekterna är lägre beror på att förluster skett under experimenten och för att energin som krävts för att värma upp vattnet i luften räknats bort. De frånluftstemperaturer som testades var 30, 35, 40 och 45 °C. I experimenten resulterade de lägre temperaturerna i högre luftflöden på grund av att mer kylning krävts. Vid dessa temperaturer har även biomassaflödena blivit högre. Av detta dras slutsatsen att luftflödet väger tyngre än temperaturen då restvärme från datacenter används. Experimenten resulterade i frånluftsflöden mellan 0,86-2,5 m3/s där en stor del utgörs av ett torrt luftflöde. Dessa luftflöden gav ett fuktigt biomassaflöde på 0,28-0,70 m3s/h (kubikmeter stjälpt per timme) vilket motsvarar 0,23-0,58 m3s/h torkad biomassa.

Denna examensrapport ingår som ett obligatoriskt moment i den treåriga Byggingenjörsutbildningen, vid Högskolan i Borås. Studien beskriver den förbättringspotential anläggningsprojektet Knutpunkt Gamlestaden har, för att kunna minska koldioxidavtrycket. Kortare beskrivningar kring posterna armering, asfalt, drivmedel och plattor av natursten ges, där produktionsprocesser och transporter vägs in. Författarna har tagit fram alternativa producenter och material, vilket i slutändan reducerar projektets totala koldioxidbelastning. Det har även tagits hänsyn till om dessa alternativ är tillgängliga och realistiska att införa i projektet. De eventuella fördelar och nackdelar som förändringen kan medföra, förs det en diskussion kring. Med hjälp av Skanskas interna klimatkalkylsverktyg, redovisas förbättringspotentialen i siffror. Detta för att få ut koldioxidbelastningen och därmed kunna jämföra de nya alternativen mot de befintliga. / This report is a part of the three-year Bachelor in Civil Engineering program at the University of Borås. The study describes the potential of improvement that the project Knutpunkt Gamlestaden have, in order to reduce the carbon footprint. Brief descriptions of the items rebar, asphalt, fuel and slabs of natural stone is given, where the production and  ransportation are considered. The authors have looked at alternative producers and materials, which ultimately reduces the project's total carbon footprint. It has also been taken into account if these options are available and realistic to implement in the project. The possible advantages and  isadvantages that the change can bring are discussed. With help from Skanska's in-house climate calculation tool, the potential for improvement is graphically described. This is to demonstrate the carbon load and to be able to compare the new options to the existing ones.

Explosives used in the mining industry release nitrate into the environment, causing concerns for the water quality in local river-systems. One way of reducing the nitrate loading into the environment is through a woodchip bioreactor. Water is passed through the bioreactor, where denitrifying microbial communities use the organic carbon from the substrate for energy, together with the nitrate. The efficiency of the denitrification process depends on various factors, including the type of carbon source selected and the temperature. To determine a suitable organic substrate to use in colder environments, column experiments were conducted, comparing different woodchip types. Three columns contained woodchips from pine, spruce and birch. In the fourth column, barley wheat was mixed with pine woodchips. An influent solution was pumped into the columns contained 50 mg/L nitrate-nitrogen. The effluent water was sampled and analysed twice per week for nitrate, nitrite and ammonium concentrations. The pH and alkalinity were analysed weekly to determine that denitrification was taking place. Three column conditions were tested. During the initial period, the columns were kept in 21 °C with a hydraulic residence time (HRT) of 6.3 days. In the following period, the columns were refrigerated at a temperature of 5°C. During the final period, the HRT was lowered to 3.2 days. After a 106-day runtime, it could be concluded that pine woodchips were the most effective substrate for denitrification in 5 °C temperature. The column with pine woodchips removed nitrate efficiently and produced the least amount of by-products and released DOC with a short HRT. The pine woodchips and barley straw column had high nitrite accumulation, and the nitrate removal rate in the birch and spruce woodchip columns was low in 5 °C conditions. / Sprängmedel som används inom gruvindustrin släpper ut nitrat i miljön, vilket kan leda till problem med vattenkvaliteten i lokala vattensystem. Ett sätt att reducera mängden nitrat som släpps ut är genom en bioreaktor med träflis. Vatten passeras genom bioreaktorn, där denitrifierande microbakteriella grupper använder det organiska kolet från substratet för energi, tillsammans med nitratet. Effektiviteten av den denitrifierande processen beror på flertalet faktorer, däribland vilken sorts kolkälla som valts ut och vilken temperatur bioreaktorn håller. För att identifiera ett bra organiskt substrat att använda i kallt klimat genomfördes ett kolumnexperiment som jämförde olika sorters träflis. Tre kolonner innehöll träflis från tall, gran och björk. I en fjärde kolonn blandades kornhalm med träflis från tall. En lösning med koncentrationen 50 mg/L kväve i form av nitrat pumpades in i kolonnerna. Utloppsvattnet från de fyra kolonnerna analyserades två gånger per vecka för koncentration av nitrat, nitrit och ammonium. pH och alkalinitet analyserades varje vecka för att se att denitrifikation skedde. Tre olika förutsättningar testades i kolonnerna. I den första perioden hölls kolonnerna i 21 °C med en hydraulisk uppehållstid på 6,3 dagar. I den följande perioden kyldes kolonnerna till 5 °C. I den sista perioden sänktes uppehållstiden till 3,2 dagar. Efter 106 dagar gick det att fastställa att tall-träflisen var det mest effektiva substratet för denitrifikation i 5 °C. Kolonnen med träflis från tall sänkte nitrathalten i vattnet och producerade minst biprodukter, samt frigjorde organiskt kol även vid kort uppehållstid. Kolonnen med tallflis och kornhalm ackumulerade mycket nitrit, och kolonnerna med träflis från björk och gran hade låga nivåer av nitrat-rening när temperaturen sänktes till 5 °C.

Med rådande klimathot i form av ökande koldioxidhalter i vår jords atmosfär krävs stora gemensamma insatser för att minska utsläppen. Genom att välja bort fossila bränslen och istället använda miljövänliga energikällor skapar vi tillsammans en hållbar framtid. Träpellets är ett biobränsle tillverkat på biomassa i form av träflis och dess förbränning kan i princip ses som koldioxidneutral. Tillverkningen av bränslepellets är emellertid en energikrävande process där termisk torkning av råvaran står för en majoritet av energianvändningen under pelletstillverkningen, där träflisen torkas från 55–10% fukthalt genom kondensering. I och med den ökande efterfrågan av pellets kommer även större möjligheter till effektivisering, där torksteget i produktionen har stort fokus. Syftet med denna studie har varit att undersöka energi- och miljöeffekter av en ny tvåstegsteknik bestående av mekanisk avvattning som försteg till termisk torkning av träflis i en pelletsproduktion. Den mekanisk avvattningsteknik som undersökts är Drinor CDP - Continuous Dewatering Press. Det primära målet med arbetet har varit att undersöka Drinors CDP som försteg till en bandtork och pneumatisk tork för att slutligen svara på vilken av kombinationerna som ger lägst energianvändning och miljöpåverkan i form av utsläpp. Som referens kommer torkprocessen hos Stora Enso Timber Gruvön användas, där en bandtork i dag används som torksteg. Som delmål kommer två olika partikelstorlekar undersökas vid pneumatisk torkning bestående av spån och flis, detta för att utreda partikelstorlekars påverkan på pneumatisk torkning och om det ens är möjligt att pneumatiskt transportera större flis. Resultaten visar att mekanisk avvattning är en bra lösning för pelletsindustrin. Fallet med CDP i kombination med bandtork ledde till en energireducering med ca 50% och 35% minskade utsläpp som en följd, jämfört med referensfallet bestående av endast bandtork. Resultaten visade även att stora träflispartiklar kunde transporteras pneumatiskt vid en lufthastighet på drygt 23 m/s. Pneumatisk torkning bidrog till en hög användning av el på grund av höga temperaturer, vilket i sin tur leder till stora mängder koldioxidutsläpp. / With the occurring climate threats in the form of increasing levels of carbon dioxide in our Earth's atmosphere, major joint efforts are needed to reduce our emissions. By opting out of fossil fuels and instead using environmentally friendly energy sources, we help create a sustainable future. Wood pellets are a biofuel made from biomass in the form of woodchips and its combustion can in principle be seen as neutral. However, the production of wood pellets is an energy-consuming process where thermal drying of the wet wood chips accounts for a majority of the total energy use during pellet production, where wood chips are typically dried from 55 – 10% moisture by condensation. With an increasing demand for pellets, there will also be more opportunities for efficiency, where the drying stage in production has a large focus. The purpose of this study has been to investigate the energy and environmental effects of a new two-stage technique consisting of mechanical dewatering as a prestage to thermal drying of woodchips in a pellet production. The mechanical dewatering technology studied is the Drinor CDP - Continuous Dewatering Press. The primary goal of the work has been to investigate the Drinors CDP as a pre-stage to a packed moving bed and a pneumatic dryer to finally answer to which of the combinations provides the lowest energy use and environmental impact in terms of emissions. As a reference, the drying process of Stora Enso Timber Gruvön is used, where a packed moving bed is used as a single-stage dryer. As a secondary goal, two different particle sizes will be examined for pneumatic drying consisting of saw dust and wood chips, to investigate the impact of particle sizes on pneumatic drying, and whether it is even possible to pneumatically transport larger wood chips. The results show that mechanical dewatering is a good solution for the pellet industry. The case with a CDP in combination with a packed moving bed led to an energy reduction of about 50% and 35% reduced emissions as a result, compared to the reference case consisting only of a packed moving bed. The results also showed that large wood chip particles could be transported pneumatically at an air velocity of just over 23 m/s. Pneumatic drying contributed to a high use of electricity due to high temperatures, which in turn leads to large quantities of emissions.

På sågverk behövs hetvatten för att kunna värma lokalerna, men även kunna torka träprodukterna. Majoriteten av uppvärmningen går till att torka träprodukterna. AB Karl Hedin i Karbenning producerar sitt eget hetvatten genom pannan på sågverket. Där behövs biobränsle i form av torrflis som bränns i ugnen. Torrfliset fås genom sönderdelning av avkap som erhålls i justerverket. I justerverket används en hugg som har tillgänglighetsproblem. Huggen är känslig mot metaller, dessutom är den känslig mot hårt virke. Syftet med rapporten har därför varit att genom beräkningar och resonemang bestämma den bästa maskinen för sönderdelning av rejekt, att göra en layoutritning på installationen av denna med hänsyn till materialtransport samt att göra en investeringskalkyl för maskinen. Kvalitativa undersökningar har genomförts i form av intervjuer och litteraturstudier, det vill säga marknadsundersökningar, för att få inblick i hur sågverk sönderdelar rejekt respektive ta reda på olika sorters tekniker som finns. Olika scenarier har skapats för att se till att maskinen lever upp till olika funktionella krav, exempelvis kapacitetskrav eller scenarier med olika täckningsbidrag. Resultatet för kalkylerna gällande kapacitetskraven för respektive maskin, påvisar genom analysering av kapacitet kontra rejektflödet att några utav dessa inte är optimala för de uppsatta kraven. Investeringskalkylerna visar att en del utav maskinerna inte är optimala att införskaffa genom analyser av de uppsatta scenarierna med olika täckningsbidrag. Avslutningsvis kan sägas att olika maskiners kapacitetskrav i kombination med olika scenarier för täckningsbidrag leder till både gynnsamma och missgynnsamma resultat. Den nya maskinen som rekommenderas till AB Karl Hedin i Karbenning är rivare som dels kan sönderdela avkap, dels bräckage. Den maskinen är optimal för det arbete som sågverket utsätter sin nuvarande hugg för. Rekommendationen till företaget är att införskaffa en av maskinerna som analyseratsom det klaras av att enbart producera produkter med det högre täckningsbidraget. Till den rekommendationen har hänsyn tagits till att produktionen expanderas. Annars är rekommendationen till företaget att inte införskaffa någon utav de presenterade maskinerna. / At sawmills hot water is needed to heat up the facility, but also for drying up the wooden products. Most of the heating is used for drying the wooden products. AB Karl Hedin in Karbenning produces its own hot water using their boiler at the sawmill. Biofuel is needed there in the shape of wood chips that are burnt in the oven. The wood chip is received through decomposition of cut offs that are gained in the grading facility. A woodchipper is used in the grading facility that has problems with availability. The woodchipper is sensitive to metals, besides it is sensitive to hard timber. The purpose with this thesis has therefore been to determine the best machine for decomposing reject/cut offs through calculations and reasoning, to do a layout description on the installation with respect to material transport and to do an investment calculation for the machine. The qualitative studies have been done in the shape of interviews and literature studies (research on the market) to gain insight into how sawmills decompose reject respectively find out different available techniques. Different scenarios have been created to make sure the machine fulfills the different functional requirements, for instance scenarios for capacity requirementsor with scenarios with different contribution margin. The results for the calculations concerning the capacity requirements for each machine, proves through analysis of the capacity versus rejectflow that a few of the machines are not optimal for the set requirement. The investment calculations show that a few of the machines are not optimal to obtain through analysis of the set scenarios with different contribution margin. In conclusion the capacity requirements for each machine in combination with different scenarios for contribution margin results in both favorable and unfavorable outcomes. The new machine that is being recommended to AB Karl Hedin in Karbenning is a shredder that can partly decompose cut offs from the grading facility and partly bigger cut offs. That type of machine is optimal for the work that the company is exposing their chipper to. The recommendation for the company is to obtain one of the machines that has been analyzed if thecompany manages producing products with a higher contribution margin. This recommendation has been considered with an expanded production. Otherwise, the recommendation for the company is not to obtain any of the presented machines.