Problems: How does Volvos CE: s four Swedish plants work with investment appraisals? Does the work differ between the plants? If differences exist, what can be improved in order to make the work more uniform?   Purpose: To map the work with investment appraisals at Volvo CE: s four Swedish plats, to analyze differences in work between the plants and give proposals to a more homogenous working. Method: A method of qualitative nature. The study mainly contains raw data from semi structured interviews. Secondary data, such as internal policy documents and documentation of completed investment projects, has supplemented the raw data. Analysis: The mapping shows significant differences in work with investments between Volvo CE: s Swedish plants. A big difference between the plants is the extent of which they use investment appraisals in the investment process. Common to all plants are the deficiencies in establishing post calculations. Conclusions: Study proposals for improvements that will lead to a more homogenous work include that project managers at each plant in the future should work for a common project model. Proposals also include that a Business Case containing a common calculation template with investment calculations shall be made in the investment projects. Post calculations are also recommended at projects which a Business Case has been made. The post calculations will allow a comparison between forecast and outcome. Finally, it is proposed that an investment council with representatives from each plant is formed. / Problemfrågor: Hur arbetar Volvos CE:s fyra fabriker i Sverige med investeringskalkyler? Skiljer sig arbetet åt mellan fabrikerna? Om skillnader finns, vad kan förbättras för att göra arbetet mer enhetligt? Syfte: Att kartlägga arbetet med investeringskalkyler på Volvo CE:s fyra svenska fabriker, analysera skillnader i arbetet mellan fabrikerna samt ge förslag till ett mer homogent arbetssätt. Metod: En kvalitativ metod har använts där huvuddelen data utgjorts av primärdata i form av intervjumaterial från semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata, såsom interna styrdokument och dokumentation från avslutade investeringsprojekt, har sedan kompletterat studiens primärdata.  Analys: Kartläggningen visar tydliga skillnader i arbetet med investeringar mellan Volvo CE:s svenska fabriker. En stor skillnad mellan fabrikerna är i vilken utsträckning investeringskalkyler används i investeringsprocessen. Gemensamt för samtliga fabriker är också bristerna i upprättandet av efterkalkyler. Slutsats: Studiens förslag till förbättringar som skall leda till ett mer homogent arbetssätt är bland annat att projektledare på respektive fabrik i framtiden bör arbeta efter en gemensam projektmodell. Det finns också förslag på att ett Business Case innehållande en gemensam kalkylmall med investeringskalkyler skall upprättas vid investeringsprojekt. Efterkalkyler rekommenderas också på de projekt där ett Business Case upprättats, då efterkalkylerna möjliggör en jämförelse mellan prognoser och utfall. Slutligen föreslås att ett investeringsråd med representanter från samtliga fabriker bildas.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner använde år 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utsträckning extern hjälp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar användes. Frågeställning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsättning och i hur stor utsträckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare än beräknat? Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hänsyn till investeringsbedömningar i byggnader? I vilken utsträckning förekom samarbete mellan kommuner gällande byggnadsinvesteringar? I hur stor utsträckning anlitades extern hjälp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt? Metod: Studien är baserad på en webbenkätundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jämfördes sedan med en referensram baserad på sekundära källor. Slutsats: Större kommuner behöver förbättra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta är större och fler saker kan gå fel än för mindre kommuner. Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att på det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling. Kommunerna bör fortsätta kontrollera den externa hjälp de använder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt. / Purpose: The purpose of this study is to examine and present what investment criteria’s Swedish municipals used in 2011 when investing in buildings, and in what extent consultants were used in investment appraisal and implementation of building investments. Research question: Is there a connection between the amount invested in buildings in proportion of net turnover and cost overrun? Is there a difference between large and small municipals with regards to investment appraisal of buildings? Did collaboration occur between municipals with regards to investment appraisal of buildings? To what extent was consultants used to calculate and appraise building projects? Method: This study is based on a Web survey with 44 answers from municipals and one personal interview. The survey was analyzed and compared with the frame of reference based on secondary sources. Conclusion: Larger municipals need to improve their planning and control their investments in buildings because the investments are usually large and more numerous things can go wrong than for smaller municipals. Municipals should collaborate more when investing in buildings and therefore better be able to match the construction companies when negotiating terms. The municipals should continue controlling the external help they use when they invest in buildings and make contracts with clear terms.

Världens energianvändning är ohållbar, en omställning till förnybara energikällor måste skeom de globala hållbarhetsmålen ska uppnås. Styrmedel som skattereduktioner och grönabidrag har införts i syfte att främja förnybar elproduktion genom att öka lönsamheten förinvesteringar i förnybara energikällor. Huvudsyftet med denna uppsats är att analyseralönsamheten för en investering av två hållbara energiförsörjningssystem. De två hållbarasystemen är elförsörjning via solceller och elförsörjning via solceller kopplade till batteri.Lönsamhetsbedömningen av dessa sätts sedan i relation med lönsamheten av den traditionellaelförsörjningsmetoden, inköp av el via elnätet. Uppsatsen är avgränsad till en fallstudie där lönsamhetsbedömningen görs utifrån specifikaförutsättningar direkt anpassade till fastigheten Einar Mattsson, KTH. Därmed kan resultatetinte generaliseras för alla typer av investeringar som görs avseende de två hållbaraenergiförsörjningssystemen. Metoden bestod av kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Den kvantitativaundersökningen bestod av en lönsamhetsbedömning i form av investeringskalkyler därnuvärdesmetoden tillämpades. De kvalitativa undersökningarna grundade sig idatainsamlingar i form av marknadsundersökningar, samt semistrukturerade intervjuer.Vidare så utfördes en känslighetsanalys för att stärka tillförlitligheten av resultatet frånlönsamhetsbedömningen. Slutsatsen av arbetet är att en större lönsamhet påvisades för energiförsörjningssystemetsolceller än för energiförsörjningssytemet solceller kopplade till ett batteri under den 30-årigakalkylperioden. Ytterligare visade resultatet att energiförsörjning via elnätet var det minstlönsamma energiförsörjningsalternativet. / The world's energy use is unsustainable, a transition to renewable energy sources must takeplace if the global sustainability goals are to be achieved. Instruments such as tax reductionsand green grants have been introduced with the aim of promoting renewable electricityproduction by increasing the profitability of these investments. The main purpose of thisthesis is to analyze the profitability of an investment in two different sustainable energysupply systems. The two sustainable systems are electricity supply via solar cells andelectricity supply via solar cells connected to a battery. The profitability assessments of theseare then put in relation to the profitability of the traditional electricity supply method,purchasing electricity via the electricity grid. The thesis is limited to a case study where the profitability assessment is made based onspecific conditions directly adapted to the property Einar Mattsson, KTH. Thus, the resultcannot be generalized for all types of investments made regarding the two energy supplysystems. The method that was used consisted of qualitative and quantitative studies applied in the casestudy. The quantitative study consisted of a profitability assessment in the form of investmentcalculations where the net present value method is applied. The qualitative study was basedon data collections in the form of investigating market values, as well as semi-structuredinterviews. Furthermore, a sensitivity analysis was performed to strengthen the reliability ofthe results from the profitability assessment. The conclusion of the thesis is that a greater profitability was demonstrated for the energysupply system consisting of solar cells than for the energy supply system consisting of solarcells connected to a battery during the 30-year calculation period. Furthermore, the resultshowed that energy supply via the electricity grid was the least profitable energy supplyalternative.

Miljonprogrammet syftar till bostadsbyggandet i Sverige mellan åren 1965 – 1974 där drygten miljon bostäder upprättades, varav majoriteten var flerbostadsfastigheter. Vid upprättandetav miljonprogrammets bostäder prövades nya arbetsmetoder och inga krav ställdes påenergiförbrukning. Idag är dessa flerbostadsfastigheter eftertraktade investeringsobjekt, mende är samtidigt i behov av teknisk upprustning. I samband med detta finns det forskare somhävdar att energieffektiviserande åtgärder bör utföras. Dock påpekar en del fastighetsbolag attde avstår från att utföra energieffektiviserande investeringar då det är svårt att göra dessalönsamma. För att utröna lönsamheten i en investering utförs investeringskalkyler, vilkavanligen utgör en del av ett beslutsunderlag. Energieffektiviserande investeringar innehållerdock osäkerheter vilket gör de svåra att beräkna på ett vis så att kalkylens utfall ligger nära detverkliga utfallet. Denna studie undersöker därför vilken roll investeringskalkylen har förbeslutsfattare vid investering i energieffektiviserande åtgärder av flerbostadsfastigheter frånmiljonprogrammet. För att undersöka detta fenomen har teori gällande investeringskalkylersanvändning som beslutsunderlag tagits fram. Teoretiskt har det även påvisats att andrafaktorer såsom erfarenhet, strategi och intuition påverkar investeringsbeslut, och då det finnsosäkerheter vid investeringsbeslutet kan dessa övriga faktorer användas mer eller mindre. Detbidrar till att investeringskalkylens roll vid beslut påverkas. Empiriskt har vi använt enkvalitativ metod där intervjuer har utförts med fyra fastighetsbolag. Telefonintervjuer ochpersonliga möten har tillämpats. Fastighetsbolagen har valts utifrån ett minimikrav gällandeden andel fastigheter från miljonprogrammet de besitter.I studien har det framkommit att investeringskalkyler alltid finns med som en del av ettbeslutsunderlag vid investering i energieffektiviserande åtgärder. På grund av osäkerheterbehöver kalkylerna dock kompletteras med övriga faktorer såsom erfarenhet, strategi ochkompetens. Dessa övriga faktorer möjliggör en mer precis kalkyl, men visar även påmervärdet av en investering. Teoretiskt har intuition påvisats vara relevant vidinvesteringsbeslut, emellertid har denna faktor inte framkommit som relevant i vår kontext. / Between the years 1965-1974 over a million residences were built in Sweden, this is referredto as the Million Programme. The majority of the buildings that were established during theMillion Programme were so called multidwelling units (MDUs). When establishing thebuildings of the Million Programme new construction methods were tested and there were norequirements regarding energy consumption. Today these MDUs are coveted investmentobjects, but they are still in need of refurbishment. Some researchers point out that energyefficient actions should be implemented in conjunction with this. However, some real estatecompanies argue they refrain from implementing energy efficient investments since they aredifficult to make profitable. Investment calculations are made to determine the profitability ofan investment, these calculations are usually used as a basis of a decision. Energy efficientinvestments, however, contains uncertainties and because of this they are hard to calculateclose to actual outcome. Therefore this study examines the role of the investment calculationfor decision makers while investing in energy efficiency in the Million Programmes MDUs.To examine this phenomenon theory regarding investment calculations as a basis for decisionmaking has been gathered. It has also been shown theoretically that other factors such asstrategy, experience and intuition affect decisions. When an investment contains uncertaintiesthese factors can be used more or less. This affect the investment calculations role in thedecision. Empirically we have been using a qualitative approach. Interviews by telephone andpersonal meetings have been made with four real estate companies. The real estate companiesthat have been examined possess a certain proportion of MDUs from the Million Programmein their property portfolio.The study has shown that the investment calculation always is a part of a decision regardinginvestments in energy efficiency. Due to uncertainties investment calculations however needto be supplemented with other factors such as experience, strategy and competence. Theseother factors enables an investment calculation that is more precise estimated, but they canalso show the added value an investment in energy efficiency may result in. Theoreticallyintuition has been proved to be relevant in investment decisions, however this factor has notbeen emerged as relevant in our empirical context.

Idag när bostadsmarknaden växer snabbare än på länge blir samtidigt energihushållning viktigare och viktigare. Ekonomiska och miljömässiga intressen från bostadsägare angående stigande elpriser och energihushållning leder båda till ett mer medvetet byggande vad gäller klimatskalets täthet, energismarta installationer såsom styrda FTX-system och andra besparingsåtgärder.Examensarbetet har skrivits åt Bjerking för att undersöka möjligheten till att centralisera uppvärmningen istället för att värma upp bostäderna med varsin frånluftsvärmepump i en bostadsrättsförening bestående av parhus.Rapporten innehåller en del beräkningar i form av energiförluster och kostnadsberäkningar för de olika värmesystemen samt statistik för uppvärmning i Sverige.Examensarbetet har resulterat i kostnadsberäkningar som kan användas vid inledande investeringsberäkning för centraliserad uppvärmning i liknande projekt. / Today, when the housing industry is growing faster than in a long time energy house holding is becoming more important for every day. Economic and environmental interests from house owners, when it comes to increasing energy prices and energy house holding, both leads to a more conscious house building. This includes the buildings U-value, energy smart installations and other energy saving arrangements.This examination paper has been written for Bjerking to investigate the possibility to centralize the heating in a housing society of several semi-detached houses instead of heating them locally with the standard solution, an exhaust air heat pump per apartment.This examination paper includes a few calculations of energy losses and life cycle costs for the different heating systems. It also includes a bit of statistic for different types of heating in Sweden.It has ended in cost calculations that can be used when thinking about and planning to build semi-detached houses with central heating.

Bakgrund och problem: Investeringar inom offentliga verksamheter skiljer sig mot privata verksamheter vilket grundar sig i dess icke-vinstdrivande karaktär. Detta påverkar även investeringsbedömningen. Tidigare forskning har visat att offentliga verksamheter inte använder företagsekonomiska investeringskalkyler. Istället prioriteras kvalitativa aspekter vid beslutsfattandet, trots att investeringskalkyler benämns som viktiga för välgrundade beslut. Vidare finns det inte heller några specifika kvalitativa faktorer som är särskilt framträdande i offentliga verksamheter.  Syfte: Syftet studien är undersöka och få förståelse för investeringsbedömning i offentliga verksamheter. Studien syftar därtill att identifiera vilka beslutsunderlag som användes vid beslutet av att investera i megaprojekt.  Metodval: Studien är av ett kvalitativ slag med en abduktiv forskningsansats. Vidare är det en enfallsstudie av Region Kronoberg där den empiriska insamlingen framförallt baseras på semistrukturerade intervjuer men även dokumentgranskning.  Slutsatser: Investeringskalkyler används inte som ett beslutsunderlag i offentliga verksamheter. Istället anses icke-finansiella aspekter viktigare där kvalitativa beslutsunderlag som omfattar säkerhetsaspekter, tillväxtrelaterade behov och förbättring av service visat sig vara avgörande. / Background and problem: Investments in the public sector are different from the private sector because of their nonprofitable character. This further affects the evaluation of capital investments. Previous research has proved that public organizations do not use traditional investment calculations. Instead they prioritize qualitative aspects in decision-making, despite the methods being considered essential for making good decisions. However there are no specific qualitative factors that are particularly prominent. Purpose: The purpose of the study is to understand the use of capital budgeting techniques in the public sector. Moreover, the study aims to identify what the decision of investing in megaprojects is based on.   Method: The study is of a qualitative nature, with an abductive research approach. Furthermore it is a case study of Region Kronoberg where the empirical material primarily is based on semi-structured interview but also from document review. Conclusions: Traditional capital budgeting methods proved not to be used in the public sector. Insted, simple calculations where used in order to evaluate if it was possible to finance the investment. Additionally, the study proved that the public sector prioritized qualitative aspects such as healthy and safety issues, growth-related needs and service enhancement.

Elanvändningen i Sverige förväntas fördubblas till 2045 på grund av ökad elektrifiering av det svenska samhället. För att ställa om till ett elsystem som är beroende av mer förnyelsebara elproduktionsslag föreslår Svenska kraftnät (2021) att Sverige kommer att behöva öka sin flexibilitet i elnätet. Ett sätt att göra detta på är genom ellagring, där batterisystem är ett alternativ. Någon konkret plan för hur och när detta skulle genomföras har inte gjorts av Svenska kraftnät. Därför syftade detta projekt till att ta reda på om ett litiumjärnfosfat (LFP) batterienergilagringssystem skulle vara en lönsam investering att använda för energiomställning i det svenska elmarknadsområdet SE3. Detta mål uppnåddes genom att modellera ett batterilager över ett år och extrapolera dessa resultat till en investeringskalkyl genom annuitetsmetoden. Sammanfattat så konstaterades det att det inte är en lönsam investering. Men det fullständiga svaret är mer komplicerat än så. Batteriets storlek och livslängd påverkar batteriets investeringskostnad, som vidare påverkar batteriets lönsamhet. Batteriets livslängd är beroende av egenskaper som batteriets upp och urladdningstid (s.k. C-rate) samt i vilken utsträckning batteriet laddas och laddas ur (s.k. state of charge), som i sin tur influerar totala antalet laddningscykler batteriet kan genomföra. Exakt hur mycket dessa egenskaper påverkar livslängden för LFP:erna är oklart eftersom resultaten från tidigare studier av LFP-batteriers prestanda skiljer sig något. Till exempel är det känt att state of charge för ett batteri påverkar livslängden för ett LFP-batteri, men mer exakt hur mycket varierar beroende på studie, vilket visas i detta examensarbete. Det som gör detta ännu mer komplicerat är det faktum att investeringskostnaden kommer att förändras beroende på till exempel vilken state of charge som används. Dessutom varierar uppskattningar av investeringskostnaden för LFP-batterier i olika källor. Allt detta leder till flera typer av osäkerheter för att bestämma den exakta investeringskalkylen. Det huvudsakliga bidraget denna studie kan ge är dock att den kan ge en första inblick i hur ett batterilagringssystem för kortvarig energilagring (energy shifting) skulle fungera i Sverige. Med fler studier liknande detta projekt skulle en mer konkret plan kunna göras för genomförandet av det statliga klimatmålet om netto noll utsläpp av växthusgaser till år 2045 (Naturvårdsverket, 2023). / The electricity use in Sweden is expected to double before 2045 due to increased electrification of the Swedish society. In order to transition into an electrical system that is dependent of more sustainable renewable energy sources, Svenska kraftnät (2021) is suggesting that Sweden will need to increase their flexibility in the power grid. One of the main ideas on how to do that is through energy storages, where battery systems could play an important part. However, a concrete plan of how and when this would happen was not made clear by Svenska kraftnät. Therefore, this project aimed at finding out whether a Lithium iron phosphate (LFP) battery energy storage system would be a worthwhile investment to use for energy shifting in the Swedish SE3 electricity market area. This aim was reached through modelling a battery storage over a year and extrapolating these results into an investment calculation using the annuity method. In short, it was found that it is not a profitable investment. But the full answer was found to be more complicated than that. The battery’s size and lifetime affect the battery’s investment cost, which further affects the battery’s profitability. The battery’s lifetime is dependent on battery characteristics such as the charge/discharge time of the battery (C-rate) and the extent to which the battery is charged and discharged (state of charge), which in turn influences the total amount of charge cycles a battery can perform. Further, how significant these characteristics affect cost and lifetime of the LFP’s is unclear as the results from previous studies on LFP batteries differ somewhat. For example, it is known that the state of charge range of a battery affects the lifetime of an LFP battery, but by exactly how much varies with different studies, which is explained in this master thesis. What makes this even more complicated is the fact that depending on the state of charge used, the investment cost will change. Additionally, the assessed investment cost also changes depending on the source used. Therefore, the exact cost is difficult to determine. However, the main contribution this study has is that it can give a first insight into how a battery storage system for energy shifting would work. With more case-like studies similar to this project, a more concrete plan could be made about how to realise the Swedish governmental climate goal of net zero greenhouse gas emissions by the year 2045 (Naturvårdsverket, 2023).

På sågverk behövs hetvatten för att kunna värma lokalerna, men även kunna torka träprodukterna. Majoriteten av uppvärmningen går till att torka träprodukterna. AB Karl Hedin i Karbenning producerar sitt eget hetvatten genom pannan på sågverket. Där behövs biobränsle i form av torrflis som bränns i ugnen. Torrfliset fås genom sönderdelning av avkap som erhålls i justerverket. I justerverket används en hugg som har tillgänglighetsproblem. Huggen är känslig mot metaller, dessutom är den känslig mot hårt virke. Syftet med rapporten har därför varit att genom beräkningar och resonemang bestämma den bästa maskinen för sönderdelning av rejekt, att göra en layoutritning på installationen av denna med hänsyn till materialtransport samt att göra en investeringskalkyl för maskinen. Kvalitativa undersökningar har genomförts i form av intervjuer och litteraturstudier, det vill säga marknadsundersökningar, för att få inblick i hur sågverk sönderdelar rejekt respektive ta reda på olika sorters tekniker som finns. Olika scenarier har skapats för att se till att maskinen lever upp till olika funktionella krav, exempelvis kapacitetskrav eller scenarier med olika täckningsbidrag. Resultatet för kalkylerna gällande kapacitetskraven för respektive maskin, påvisar genom analysering av kapacitet kontra rejektflödet att några utav dessa inte är optimala för de uppsatta kraven. Investeringskalkylerna visar att en del utav maskinerna inte är optimala att införskaffa genom analyser av de uppsatta scenarierna med olika täckningsbidrag. Avslutningsvis kan sägas att olika maskiners kapacitetskrav i kombination med olika scenarier för täckningsbidrag leder till både gynnsamma och missgynnsamma resultat. Den nya maskinen som rekommenderas till AB Karl Hedin i Karbenning är rivare som dels kan sönderdela avkap, dels bräckage. Den maskinen är optimal för det arbete som sågverket utsätter sin nuvarande hugg för. Rekommendationen till företaget är att införskaffa en av maskinerna som analyseratsom det klaras av att enbart producera produkter med det högre täckningsbidraget. Till den rekommendationen har hänsyn tagits till att produktionen expanderas. Annars är rekommendationen till företaget att inte införskaffa någon utav de presenterade maskinerna. / At sawmills hot water is needed to heat up the facility, but also for drying up the wooden products. Most of the heating is used for drying the wooden products. AB Karl Hedin in Karbenning produces its own hot water using their boiler at the sawmill. Biofuel is needed there in the shape of wood chips that are burnt in the oven. The wood chip is received through decomposition of cut offs that are gained in the grading facility. A woodchipper is used in the grading facility that has problems with availability. The woodchipper is sensitive to metals, besides it is sensitive to hard timber. The purpose with this thesis has therefore been to determine the best machine for decomposing reject/cut offs through calculations and reasoning, to do a layout description on the installation with respect to material transport and to do an investment calculation for the machine. The qualitative studies have been done in the shape of interviews and literature studies (research on the market) to gain insight into how sawmills decompose reject respectively find out different available techniques. Different scenarios have been created to make sure the machine fulfills the different functional requirements, for instance scenarios for capacity requirementsor with scenarios with different contribution margin. The results for the calculations concerning the capacity requirements for each machine, proves through analysis of the capacity versus rejectflow that a few of the machines are not optimal for the set requirement. The investment calculations show that a few of the machines are not optimal to obtain through analysis of the set scenarios with different contribution margin. In conclusion the capacity requirements for each machine in combination with different scenarios for contribution margin results in both favorable and unfavorable outcomes. The new machine that is being recommended to AB Karl Hedin in Karbenning is a shredder that can partly decompose cut offs from the grading facility and partly bigger cut offs. That type of machine is optimal for the work that the company is exposing their chipper to. The recommendation for the company is to obtain one of the machines that has been analyzed if thecompany manages producing products with a higher contribution margin. This recommendation has been considered with an expanded production. Otherwise, the recommendation for the company is not to obtain any of the presented machines.

I dagens samhälle är det inte ovanligt för företag och organisationer att hitta bättre och alternativa mjukvaror med öppen källkod för att lösa sina behov. De söker programvaror som har de nödvändiga egenskaperna som krävs för att driva sin verksamhet och eventuellt ersätta egenutvecklad programvara för att spara tid och undvika onödiga kostnader. Denna avhandling har undersökt företagens behov av routing-applikationer och tagit fram ett förslag med hjälp av egenutvecklad testbädd. Den egenutvecklade testbädden kan användas av företag för att avgöra om den önskade öppen källkod programvara är lönsamt att implementera i ens verksamhet. Den routing-applikation som visade sig vara bättre än den befintliga är FRRouting(Free Range Routing). Lösningen som föreslås av studien har givit bevisad effekt genom ett pilotprojekt där öppen källkod har varit framgångsrikt på ett kvalitetsmässigt, funktionellt och kostnadseffektivt sätt att ersätta en befintlig programvara / Companies are looking into the open source community in the hope of finding a better alternative software to replace their existing software suit. They are looking for software that has the necessary properties required to run their business and possibly help them avoid unnecessary costs and save time. This thesis has examined the needs of routing application for companies and presented a suggestion by using self-developed testbed. The testbed can be used by companies to decide the beneficial of implementing the desired routing application software. The routing application that gave the best result in this study is FRRouting (Free Range Routing). The solution proposed by the study has been proven to be effective through a pilot project where open source program has been successful by retaining the expected quality, functionality in a cost-effective way.