Skolor i Sverige har genom åren undergått betydande förändringar på grund av den ökande användningen av digitala verktyg. Läroplanen betonar idag vikten av digital kompetens som en nödvändig och jämlik resurs för alla elever. I linje med detta syftar denna kunskapsöversikt till att analysera, jämföra och presentera forskning som behandlar digitala spel i engelskundervisningen för elever i årskurs 4-6. I anslutning till detta ämnar översikten även undersöka huruvida användning av datorspel i klassrummet kan vara gynnsamt och vilka utmaningar det kan innebära. För att uppfylla syftet behandlas frågeställningen: vad kännetecknar forskningen om digitala spel i engelskundervisningen? Med avsikt att undersöka detta har vi tillämpat en systematisk metod som inkluderar urval av databaser, litteratursökning, urval av studier samt granskning och kartläggning av dessa.  Resultaten indikerar att digitala spel kan förbättra både hörförståelse, läsning, skrivning och ordförrådsutveckling i det engelska språket. Studierna belyser även vikten av att anpassa lärandemiljöer för att möta individuella behov och betonar lärarens centrala roll. Samtidigt framhålls utmaningar, inklusive behovet av professionell utveckling i digital kompetens och varierande inställningar hos lärare och elever. Geografiska variationer, med en överrepresentation av asiatiska studier som betonar praktiskt genomförande, väcker frågor om generaliserbarhet. Vidare diskuteras implikationer för läraryrket gällande hur man potentiellt kan arbeta för att integrera digitala spel på ett meningsfullt sätt i klassrummet. Översiktens samlade resultat pekar på vikten av att framtida forskning inkluderar en mer balanserad framställning av elev- och lärarperspektiv och att i större utsträckning undersöka utmaningar och negativa aspekter kopplade till digitala spel i klassrummet. Detta inkluderar även en djupare utforskning av kulturella skillnader.

The purpose of this study was to investigate the existence the educational backgrounds of adult English Language Learners and their preferences in error correction. Fifty participants completed surveys of their educational and demographic backgrounds and beliefs about error correction, and then ranked video clips of different types of error correction in terms of perceived usefulness. The survey examined the affective impact of oral error correction and students' preferences regarding which errors merited correction and when and how these errors should be corrected. Participants with differing educational backgrounds expressed similar beliefs concerning the error correction and similar perceptions of the affective impact of CF. The findings of this study indicated that teachers may run more risk of disappointing students by not meeting their expectations than they do of causing them a negative emotional experience through correction.

Families from all over the world come to the United States for a new beginning. More often than not, these families speak little or no English. A challenge that teachers face every day is trying to communicate with children and their families who speak little or no English. Following a review of the various forms of communication and types of parental involvement, a survey was created. This survey was completed by elementary teachers in a local lower socioeconomic area elementary school with a high mobility rates and high levels of English Language Learner (ELL) students. The results of this study will offer the most effective ways teachers can openly communicate with families who speak little or no English. The results suggest that although vital, communication between the parents of ELL students and the teacher varies from teacher to teacher. Additionally, having resources available to teachers at the school and using the resources available allows parents and teachers to communicate effectively.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.