<p>During the last years of construction boom the prices on contractors for installations have escalated. According to Statistiska Centralbyråns, E84, the costs for installation contractors have increased with 48 percent on electrics and 18, 6 percent on VS from January 2005 to January 2008. This rapport aim on clarifying certain questions about the increasing prices by a closer analyze on the development in Västerås and how different contractors sets their prices. This rapport is based on interviews with several actors in the building trade. When it comes to material, there are many intermediaries from manufacturers to final customer. It can be as many as six intermediaries consisting of manufacture, general agent, agent, wholesale dealer, installation contractor and building contractor. These intermediaries create quite big additional costs for the final customer. In this industry the use of big discount systems are very common which makes it very difficult for the final customer to know the real cost for the products. By having these big discounts which creates gaps in the prices, the profit on the material can be large without anyone noticing.</p><p>Supply and demand determine prices in many industries and so it also seems to be in the building industry. There has been high pressure on the market during the last years and a comparison in the rapport between new produced residential blocks in Västerås and nearby cities shows on a big difference depending on location. The existence of these diversities may have several natural causes as standards, technical solutions, number of apartments, etc. but it can also depend on the market situation in different cities.</p><p>To decrease the total cost for a residential project there has to be more trust between all who are involved in the project. Partnering can be a great solution on this problem where everyone involved works with open book and towards the same goal, to decrease the total cost instead of just thinking on their own profit.</p>

During the last years of construction boom the prices on contractors for installations have escalated. According to Statistiska Centralbyråns, E84, the costs for installation contractors have increased with 48 percent on electrics and 18, 6 percent on VS from January 2005 to January 2008. This rapport aim on clarifying certain questions about the increasing prices by a closer analyze on the development in Västerås and how different contractors sets their prices. This rapport is based on interviews with several actors in the building trade. When it comes to material, there are many intermediaries from manufacturers to final customer. It can be as many as six intermediaries consisting of manufacture, general agent, agent, wholesale dealer, installation contractor and building contractor. These intermediaries create quite big additional costs for the final customer. In this industry the use of big discount systems are very common which makes it very difficult for the final customer to know the real cost for the products. By having these big discounts which creates gaps in the prices, the profit on the material can be large without anyone noticing. Supply and demand determine prices in many industries and so it also seems to be in the building industry. There has been high pressure on the market during the last years and a comparison in the rapport between new produced residential blocks in Västerås and nearby cities shows on a big difference depending on location. The existence of these diversities may have several natural causes as standards, technical solutions, number of apartments, etc. but it can also depend on the market situation in different cities. To decrease the total cost for a residential project there has to be more trust between all who are involved in the project. Partnering can be a great solution on this problem where everyone involved works with open book and towards the same goal, to decrease the total cost instead of just thinking on their own profit.

No description available.

Inom både skatterätten och redovisningsrätten finns begreppen pågående arbete och forskning och utveckling. Pågående arbete är uppdrag som ett företag utför för en annan persons räkning som är oavslutade vid räkenskapsårets utgång. De båda begreppen regleras olika både i skatterätten och i redovisningsrätten, varför gränsdragningen mellan forskning och utveckling och pågående arbete får betydelse för företag som arbetar på uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den här uppsatsen är främst att analysera gränsdragningen mellan de skatterättsliga reglerna om forskning och utveckling och pågående arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling. Även frågan om denna eventuella skatterättsliga gråzons gränser diskuteras. Utöver en analys av själva gränsdragningsproblematiken innehåller uppsatsen även en grundlig analys av själva begreppen pågående arbete och forskning och utveckling, samt en diskussion kring frågan om ett företags incitament att redovisa en utgift som pågående arbete respektive som forskning och utveckling. Min slutsats är att det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling. Jag har även kommit till slutsatsen att det finns regler som sätter gränserna för denna skatterättslig gråzons omfattning.

<p>Inom både skatterätten och redovisningsrätten finns begreppen pågående arbete och forskning och utveckling. Pågående arbete är uppdrag som ett företag utför för en annan persons räkning som är oavslutade vid räkenskapsårets utgång. De båda begreppen regleras olika både i skatterätten och i redovisningsrätten, varför gränsdragningen mellan forskning och utveckling och pågående arbete får betydelse för företag som arbetar på uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den här uppsatsen är främst att analysera gränsdragningen mellan de skatterättsliga reglerna om forskning och utveckling och pågående arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling. Även frågan om denna eventuella skatterättsliga gråzons gränser diskuteras. Utöver en analys av själva gränsdragningsproblematiken innehåller uppsatsen även en grundlig analys av själva begreppen pågående arbete och forskning och utveckling, samt en diskussion kring frågan om ett företags incitament att redovisa en utgift som pågående arbete respektive som forskning och utveckling. Min slutsats är att det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling. Jag har även kommit till slutsatsen att det finns regler som sätter gränserna för denna skatterättslig gråzons omfattning.</p>

IASB och FASB utkom i maj 2014 med IFRS 15, en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning. IFRS 15 kommer att ersätta de nuvarande standarderna för intäktsredovisning, IAS 18 och IAS 11. Tillämpningen av IFRS 15 kan resultera i mer eller mindre omfattande förändringar av intäktsredovisningen. Intäktsredovisning och effekten som följer av att tillämpa olika standarder och redovisningsprinciper har länge varit föremål för diskussion. Diskussionen bottnar i olika synsätt gällande när recognition av intäkter skall ske, det vill säga vilka rekvisit som skall föreligga för att en intäkt skall tas upp i resultaträkningen/rapport över totalresultat.I denna uppsats tillämpas rekvisitet för intäktsredovisning i enlighet med IFRS 15 och IAS 11 för att belysa effekten i resultaträkningen när respektive rekvisit tillämpas i samband med entreprenaduppdrag. Effekten av de olika rekvisiten för intäktsredovisningen av entreprenader, analyseras genom att tillämpa en modell som belyser olika informationsvärden som uppstår till följd av att rekvisiten tillämpas.Finansiella rapporter syftar till att delge information till intressenter. Vilka rekvisit som underbygger intäktsredovisningen har en nära koppling till informationsvärdet som erhålls. Olika intressenter efterfrågar olika informationsvärden i de finansiella rapporterna. I vissa fall premieras aktualitet och relevans, i andra fall tillförlitlighet. I denna uppsats analyseras två intressentperspektiv kopplat till det informationsvärde som tillämpningen av IAS 11 respektive IFRS 15 resulterar i. Decision-usefulness och stewardship utgör de primära intressentperspektiven som analyseras i denna studie.Syftet med denna studie är således att genom tillämpning av IAS 11 och IFRS 15, analysera konsekvenserna vid respektive tillämpning avseende intäktsredovisning av entreprenader. Vidare utvecklas en förklaringsmodell, underbygg med litteratur inom ämnesområdet, som konsekvent tillämpas för att analysera informationsvärdet som tillämpningen av respektive standard ger upphov till. Studien visar att tillämpningen av de olika rekvisiten kan ge upphov till information som tilltalar olika intressenter utifrån deras informationsbehov. Tillämpningen av IFRS 15 ledde i större utsträckning till varierande informationsvärden än tillämpningen av IAS 11. I studien framkommer även att rekvisiten för intäktsredovisning kan ge upphov till olika effekter i resultaträkningen. / In May 2014 the IASB and the FASB published IFRS 15, a new accounting standard for revenue recognition. IFRS 15 will replace the current standards on revenue recognition, IAS 18 and IAS 11. The application of IFRS 15 may result in more or less extensive changes in revenue recognition. Revenue recognition and the effect resulting from the application of different standards and policies has long been a subject of discussion. The discussion stems from the different views regarding when the recognition of revenue take place, i.e. the necessary prerequisites which must exist for income to be included in the income statement/statement of comprehensive income. In this paper the necessary prerequisite for revenue recognition is applied in accordance with IFRS 15 and IAS 11 in order to highlight the effect in the income statement when the respective necessary prerequisites is applied in the context of construction contracts. The effect of the various necessary prerequisites for revenue recognition of construction contracts is analyzed by applying a model that illustrates the different information values arising from the application of the necessary prerequisites. Financial reports are designed to communicate information to stakeholders. The necessary prerequisites that underpin revenue recognition have a close connection to the information value that is obtained. Different stakeholders demand different information values in the financial statements. In some cases timeliness and relevance is rewarded, in other cases reliability. In this paper a stakeholder perspective is illustrated which is linked to the information value that the application of IAS 11 and IFRS 15 results in. Decision-usefulness and stewardship are the primary stakeholder perspectives that are analyzed in this study. The purpose of this study is to analyze the consequences on revenue recognition by applying IAS 11 and IFRS 15 on construction contracts. The information value resulting from the application of the standards is analyzed through an explanatory model with basis in the subject area. The findings shows that the application of the various necessary prerequisites can lead to information that appeals to different stakeholders based on their information needs. The application of IFRS 15 led in larger extent to various information values than the application of IAS 11. The findings also show that the necessary prerequisites for revenue recognition may give rise to different effects on the income statement. This paper is written in Swedish