This master thesis has been conducted for Hanza Holding AB which is a global company with production facilities grouped into local clusters in proximity to its clients. The company has experienced an increased demand from companies seeking to relocate their production back to their home countries to be closer to their end markets. Hanza’s experience of reversed offshoring, referred as backshoring in the literature, triggered the present investigation.  Offshoring is a widespread business practice among companies in developed countries that have moved production to countries with weaker environmental and social regulations to reduce operational cost. However, it has been achieved at a high environmental, social and operational cost. Backshoring is an emergent trend that has mainly been driven for improving companies’ operational performance. Despite the negative social and environmental consequences that offshoring has had at host countries, neither environmental or social aspects have been considered as the most important drivers when taking backshoring decisions.  In Sweden, companies have been active in offshoring and backshoring. China has been one of the top 3 host regions where manufacturing was moved to and from. Sweden is one of the European countries where manufacturing, especially within the automotive industry, is still of importance for the country’s economy. The country is also considered a forerunner with ambitious environmental policies. These facts made it interesting to investigate if improved sustainability in the supply chain of Swedish offshoring companies could be a backshoring driver if all pillars of sustainability are considered in the decision-making process. Consequently, the present investigation aimed to explore if Sweden provides the conditions to improve the supply chain sustainability of companies in the Swedish automotive industry if offshored manufacturing of steel parts is brought back from China to Sweden. Furthermore, based on the results of the present investigation, the second aim was to provide Hanza with recommendations for how the company could contribute to improved supply chain sustainability.  To achieve the purpose of the study, the Environmental Decision Making framework proposed by Sexton et al. (1999) was applied. The two options to be considered were analyzed by performing a partial life cycle assessment and by applying an own developed method to assess the decision criteria. Later on, the results were analyzed to recommend Hanza measures to improve supply chain sustainability.  The results showed that Sweden has all conditions needed to improve the supply chain sustainability if manufacturing was backshored from China to Sweden. Environmental sustainability could be the most important driver followed by social and economic sustainability. Furthermore, Hanza’s manufacturing cluster strategy could be concluded to improve environmental sustainability in the supply chain by reducing emissions from transport. However, the company could implement several measures to take its contribution to a higher level. / Detta examensarbete har genomförts för Hanza Holding AB som är ett globalt företag med produktionsanläggningar grupperade i lokala kluster i närheten av sina kunder. Företaget har upplevt en ökad efterfrågan från företag som vill flytta tillbaka sin produktion till sina hemländer för att komma närmare sina slutmarknader. Hanzas erfarenhet av omvänd offshoring, även kallad backshoring i litteraturen, var utgångspunkten för detta arbete. Offshoring är en utbredd affärspraxis bland företag i utvecklade länder som harflyttat produktionen till länder med svagare miljömässig och sociallagstiftning för att minska sina kostnader. Detta har dock uppnåtts till en hög miljömässig, social och operativ kostnad. Backshoring är en framväxande trend som främst har drivits på för att förbättra företags operationella prestation. Trots de negativa sociala och miljömässiga konsekvenser som offshoring har haft i värdländerna,har varken miljö eller sociala aspekter ansetts vara de viktigaste drivkrafterna vid beslut om backshoring. I Sverige har företag varit verksamma både inom offshoring och backshoring. Kina har varit en av de tre främsta regionerna där tillverkningen har flyttats till och från. Sverige är ett av de europeiska länder där tillverkning,särskilt inom fordonsindustrin, fortfarande anses vara av betydelse för landets ekonomi. Landet anses också vara en föregångare med ambitiös miljöpolitik. Dessa fakta gjorde det intressant att undersöka om förbättrad hållbarhet i leverantörskedjan skulle kunna vara en drivkraft för företag om alla tre hållbarhets pelare beaktas i beslutsprocessen. Av denna anledning var målet med denna studie att undersöka om det finns förutsättningar i Sverige för att förbättra hållbarheten i leveranskedjan hos företag inom den svenska fordonsindustrin om tillverkning av stål artiklar flyttades från Kina till Sverige. Det andra syftet var att ge Hanza rekommendationer för hur företaget skulle kunna bidra till en förbättrad hållbarhet i leverantörskedjan. Huvudmetoden för att uppnå syftet med studien var ett tillvägagångssätt för att ta miljöbeslut framtaget av Sexton et al. (1999). De två alternativ som skulle övervägas analyserades genom att utföra en partiell livscykelanalys och genom att tillämpa en egenutvecklad metod för att bedöma beslutskriterierna. Senare analyserades resultaten för att ge Hanza rekommendationer för att förbättra hållbarheten i försörjningskedjans. Resultaten visade att Sverige har alla förutsättningar som behövs för att förbättra hållbarheten i leveranskedjan om tillverkningen flyttas tillbaka till Sverige från Kina. Miljömässig hållbarhet kan vara den viktigaste drivkraften följt av social och ekonomisk hållbarhet. Därutöver, drogs slutsatsen att Hanzas lokala klusterstrategi skulle kunna förbättra miljömässig hållbarhet i leveranskedjan genom att minska utsläppen från transporter. Företaget skulle dock kunna genomföra flera åtgärder för att ta sitt bidrag till en högre nivå.

Sverige har som mål att bli helt fossilfri till år 2045. Energymyndigheten har därför tagit fram ett förslag till Vätgasstrategi för att ställa om vätgasproduktionen till att vara helt fossilfri till 2045. Idag används ca 180 000 ton vätgas, vilket motsvarar ett energiinnehåll på ca 6 TWh. Termo-kemisk omvandling av fossila bränslen står för 67% av Sveriges vätgasproduktion, medan 30% är biprodukter från industriella processer och 3% produceras med elektrolysörer. Att ersätta all fossil vätgas med elektrolysör-baserad vätgas innebär en elförbrukning motsvarande 60-126 TWh/år, vilket är en ökning på 40-80% jämfört med de 159 TWh el producerade i Sverige 2020. Energimyndigheten bedömer att vätgas har en viktig roll i att lyckas göra Sverige fossilfritt, delvis genom att den ska kunna fungera som energibärare eller energilagring för att jämna ut variationer i produktion hos förnybara energikällor. Av den anledningen kommer antagligen behovet av vätgas öka, och därmed även energibehovet för att producera vätgas öka ännu mer än 60-126 TWh/år om den fossila vätgasen ska bli ersatt med endast elektrolysör-baserad vätgas. Med tanke på begränsningar i expansion av förnybar elproduktion, kommer behovet av vätgas antagligen inte kunna täckas av endast elektrolysör-baserad vätgas. Därför bör möjligheterna för att även satsa på bio-vätgas, där vätgas produceras av antingen bakterier eller genom refinery av biobaserade råvaror, undersökas. Detta examensarbete ska undersöka möjligheter för vätgasproduktion i Sverige och jämföra olika produktionteknikers förutsättningar. En hypotes är att en hållbar strategi är att kombinera elektrolysör-baserad vätgas med bio-vätgas för att få en diversifierad produktion. Att ha olika produktionsmetoder som komplementerar varandra ger en mer stabil och säker produktion, eftersom de kommer påverkas olika av förändringar i produktionsförutsättningar i samhället. Detta arbete söker svara på följande frågor: Vilka tekniker finns tillgängliga för industriell/kommersiell produktion, var borde R&D riktas för de tekniker som inte är redo för kommersiell produktion, vilket Carbon Footprint (CF) har de olika teknikerna, en uppskattad produktionskostnad för de olika teknikerna, och vilken tillgänglighet för de olika råvarorna finns i Sverige? / Sweden has a goal to be completely fossil-free by 2045. Accordingly, the government has published a suggested Hydrogen Strategy to have made all hydrogen production in Sweden fossil-free by 2045. The Swedish hydrogen use is 180,000 ton, equaling an energy content of 6 TWh/year. Thermo-chemical conversion of fossil fuels accounts for 67% of Swedens hydrogen production, while 30% is byproducts from industry and 3% is electrolysis production. To replace all fossil hydrogen with electrolysis production, would give an increase of electrical demand with 60-126 TWh/year, or 40-80% increase compared to the 159 TWh electricity produced during 2020 in Sweden. Furtherly, the Ministry of Energy deem hydrogen to be key in the general transformation of Sweden to become fossil-free, with one reason being that hydrogen can be used as energy carrier to even out the variations in electricity production that renewable energy has. The need of hydrogen will therefore most likely increase until 2045, thus the electric energy demand for hydrogen production will increase as well, if it would be replaced solely with production using electrolysis. Given the constraints to the capacity of electricity production from renewable sources alone in Sweden, the electricity demand for hydrogen cannot be met by the electricity production. Thus, the possible role of biohydrogen, where hydrogen is produced using biorefinery or microbial production, should be investigated. This master thesis project will investigate the feasibility of hydrogen production in Sweden and compare different options for hydrogen production. A hypothesis of the project is that the most sustainable strategy for hydrogen production in Sweden will be with a diversified portfolio of production designs. Both biohydrogen and electrolysis hydrogen from renewable energy will complement each other in the future. By doing so, the energy sector will be more sustainable and stable since the techniques do not react alike to change in production conditions. The report aims to answer: What techniques are available for industrial production, where should R&D be directed for techniques not ready for industry, what is the estimated carbon footprint (CF) of the industrially available techniques, what is the estimated production cost for each technique, what availability is there in Sweden for the feedstock needed for each technique?