Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrågan hos bland annat fastighetsägare, potentiella kunder och hyresgäster. Allt fler beställare väljer därmed att låta certifiera sina projekt med något av dagens miljöcertifieringssystem. För arkitekter innebär detta en stor utmaning, då det ställs hårda krav på byggnaden för att den ska uppnå den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav påverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att då som arkitekt uppnå ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven måste uppfyllas är inte enkelt.  Det är dessutom viktigt att projektera rätt redan från början. Det här projektet syftar till att utöka arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hänsyn till de gestaltningspåverkande indikatorer beträffande områdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt är viktiga att beakta i ett tidigt skede. Undersökningarna görs på en fiktiv kontorsbyggnad med representativa och vedertagna förutsättningar för en vanlig kontorsbyggnad enligt dagens byggnormer. Beräkningar och analyser har gjorts med avseende på dagsljus, värmeeffektbehov, energianvändning, solvärmelast och termiskt inneklimat. Resultaten visar på att det är möjligt att projektera lokalbyggnader med en relativt stor fönsterandel, upp mot 40 % i förhållande till fasad, och trots det uppnå Miljöbyggnads certifieringsnivå silver. Det som dock tycks vara en förutsättning för detta är att byggnaden har rörlig solavskärmning. Alternativt annan solavskärmning, men som då tillåter ett högt dagsljusinsläpp samtidigt som stor del av den totala energin från solen stängs ute de molnfria och varma dagar under året. Ett ytterligare villkor för att uppnå certifieringsnivån i fråga är att en värmekälla placeras vid fönsteren, för att under vintern uppnå ett behagligt inneklimat. Det som till synes är svårast att uppnå är balansen mellan ansenligt dagsljus, låg solvärmelast samt ett tillfredsställande termiskt klimat sommartid. / Environmental certification of buildings becomes more important as demand from e.g. property owners, potential customers and tenants increases. More and more investors therefore choose to certificate their building projects with some of today’s environmental systems of certification. For an architect it means a more extensive challenge, since it requires higher claims for the building to achieve the desired certification. Some requirements for the authorisation affect big parts of the design of the building. The task is for the architect to achieve a good balance between the requirements and the design of the building. It is therefore very important to plan properly from the start of the process. This project aims to increase the knowledge among architects in the early stage of building process when it comes to office buildings with a certification according to the system Miljöbyggnad. The analysis will be made of calculations for every indicator that directly affects the design of the building and have a special importance in the early stage of the building process. Daylight, energy and the indoor environment judged according to Miljöbyggnad. The studies will be made by a fictitious building placed in Stockholm with the representative properties of a normal office building recording to the building standards of today. Our results in this thesis show that there is a possible way to build an office building with a relatively high portion of window of the building façade, and considered that still accomplish the requirements to achieve the level Silver Miljöbyggnad. There is one thing that seems to be an assumption for this kind of office building, it has to be mobile shading for the windows. Alternatively some other kind of shading that also allow an highly inlet of daylight which at the same time let big part of the total energy from the sun out of the building during warm and sunny days. One other condition to accomplish the level of Silver is that a heat source will be placed under the windows, to make the indoor climate pleasant during winter season. As a conclusion of our analyses it seems that the hardest thing to accomplish is the balance between a good daylight factor, low solar load and at the same time a satisfying thermal climate during summer time.

Die Verknüpfung von Theorie und Praxis, von universitären Forschen und der realen Wirtschaft, ist ein Pfeiler gesellschaftlicher Entwicklung. Mit der finanziellen Förderung des FOSTER Programms der TU Dresden ist mir diese anzustrebende Verbindung, noch bevor sich der erste Staub auf meiner Abschlussarbeit bequem gemacht hat, gelungen. So konnte ich mit der Unterstützung der Professur für BWL, insb. Nachhaltigkeitsmanagement und Betriebliche Umweltökonomie meine Diplomarbeit von der Theorie in die Praxis, von der Universität in eine renommierte Fachzeitschrift, überführen. In meiner Abschlussarbeit habe ich mich mit den Hemmnissen im Zertifizierungsprozess der Deutschen Gesellschaft für Nachhaltiges Bauen (DGNB e.V.) beschäftigt. Das DGNB System im Neubau hat den Anspruch eine ganzheitliche Beurteilung eines Gebäudes im Sinne des nachhaltigen Bauens sicherzustellen. Ich habe untersucht, welche Hemmnisse aus Sicht der DGNB Auditoren im Rahmen des Zertifizierungsprozesses bei der Bewertung der ökologischen Qualität auftreten können. Experteninterviews mit drei Auditoren bildeten die Basis für einen strukturierten Fragebogen, der an alle registrierten DGNB Auditoren verschickt wurde. Während die Interviews der explorativen Identifizierung und Systematisierung von Störfaktoren dienten, prüfte der Fragebogen empirisch, inwieweit sich diese auf den zeitlichen Verlauf der Zertifizierung und das Erlangen der höchstmöglichen Bewertungspunktzahl auswirken. Als entscheidendste Hemmnisse gehen die Schnittstellenkooperation und ein später Integrationszeitpunkt des DGNB Konzeptes in der Neubauplanung hervor. Die Analyse legt den Grundstein für die Überwindung etwaiger Hemmnisse und kann folglich einen Beitrag für die Optimierung des Zertifizierungsprozesses leisten. Dies kann Gebäudezertifizierungen als strategisches Instrument nachhaltigen Bauens darin unterstützen sich in der Bauwirtschaft zu etablieren und ihre Marktverbreitung zu steigern. Gleichzeitig wird damit dem übergeordneten Ziel der Förderung einer nachhaltigen Bauweise und Bauwirtschaft gedient. Weiterführende Ergebnisse sind 2021 in einem Artikel der Fachzeitschrift „Bauingenieur“ veröffentlicht. So ist es mir, in enger Abstimmung mit der Professur und der FOSTER Förderung, gelungen meine Forschung vor der Schublade zu bewahren und meine Ergebnisse stattdessen zu publizieren. / Linking theory and practice, university research and the real economy, is a pillar of social development. With the financial support of the FOSTER program of the TU Dresden, I succeeded in this desired connection, even before the first dust on my thesis has settled down. With the support of the professorship for business administration, especially sustainability management and corporate environmental economics, I was able to transfer my diploma thesis from theory to practice, from the university to a renowned specialist journal. In my thesis, I dealt with the obstacles in the certification process of the German Sustainable Building Council (DGNB e.V.). The DGNB system in new buildings aims to ensure a holistic assessment of a building in terms of sustainable construction. I have examined which obstacles, from the point of view of the DGNB auditors, can arise in the course of the certification process when assessing ecological quality. Expert interviews with three auditors formed the basis for a structured questionnaire that was sent to all registered DGNB auditors. While the interviews served the explorative identification and systematisation of disruptive factors, the questionnaire empirically examined the extent to which these affect the course of certification over time and the achievement of the highest possible score. The interface cooperation and a late integration date of the DGNB concept in the planning of new buildings emerge as the most decisive obstacles. The analysis lays the foundation for overcoming any obstacles and can consequently make a contribution to optimizing the certification process. This can support building certification as a strategic instrument for sustainable building in establishing itself in the construction industry and increasing its market penetration. At the same time, this serves the overriding goal of promoting sustainable building methods and the construction industry. Further results will be published in an article in the specialist journal 'Bauingenieur' in 2021. So, in close coordination with the professorship and the FOSTER funding, I managed to keep my research in a drawer and to publish my results instead.

Detta examensarbete gjordes i samarbete med Riksbyggen där träffsäkerheten hos energiberäkningar i Miljöbyggnad studerades. Beräkningarna för den kommande energianvändningen jämfördes med mätningarna när byggnaden är i bruk. Vi ställde oss frågan om betygen i Miljöbyggnad påverkades av en avvikande energianvändning.Syftet med studien var att ge en bredare kunskap om miljöcertifierade byggnaders verkliga och förväntade energianvändning. Detta gjordes genom att identifiera och statistiskt säkerställa differenser mellan beräknad och uppmätt uppvärmnings-, varmvattens- och fastighetsenergi. Metoden som användes var en kartläggning av sekundärdata ur dokumentation från certifieringsprocessen för 116 stycken byggnader. Avvikande indikatorbetygs påverkan på områdes- och byggnadsbetyget i Miljöbyggnad undersöktes.Studien visade att det är svårt att beräkna - hälften av objekten hade en differens på mer än 10% och den årliga energianvändningen ökade i genomsnitt med 3,7 kWh/m2. Störst avvikelse hade uppvärmningsenergin med 9,7 kWh/m2, med sänkta indikatorbetyg till följd. En fjärdedel av dessa hade en vanskligt liten marginal till betygsgränsen.38% av flerbostadshusen hade ett förändrat betyg hos indikatorn för energianvändning, varav 4% fick ett bättre betyg medan 34% fick ett sämre betyg. En tredjedel av de med försämrade betyg fick sänkta områdesbetyg för energi, men behöll trots det byggnadsbetyget i Miljöbyggnad. Lagstiftande krav på minskad energianvändning fick delvis önskad effekt, samtidigt som differensen mellan beräkning och mätning ökade. Revideringar av indikatorbetyg tyder på att installationssystemen för ventilation och uppvärmningsenergin inte var korrekt intrimmade och behöver följas upp. I vilken omfattning man avsiktligt eller oavsiktligt frångått de ursprungliga planerna under byggprocessen lämnas till mer djupgående studier att ta reda på. / This thesis was created with collaboration from Riksbyggen where the accuracy of energy calculations in Miljöbyggnad were studied. Calculations for the upcoming energy use was compared with measurements of the energy of the building when in use. We asked ourselves whether the grades in Miljöbyggnad were affected by a deviating energy use.The purpose of this thesis was to provide a wider knowledge of the actual and expected energy use of buildings with an environmental certificate. This was achieved by identifying and statistically ensuring differences between calculated and measured energy of heating, hot water and real estate use. The method used was a survey of secondary data from the documentation of the process of certification of 116 buildings. The impact of a deviating indicator rating on the field and building rating in Miljöbyggnad was investigated.The study showed that it is difficult to calculate – half of the buildings had a difference of more than 10% and the annual energy use increased by an average of 3,7 kWh/m2.The most significant deviation was the energy used for heating with 9,7 kWh/m2, with decreasing indicator ratings as a result. A quarter of these had a precariously small margin to the limit of the rating level.38% of the residential buildings had a changed rating of the indicator of energy use, whereof 4% got a higher rating and 34% got a lower rating. A third of the ones with lower ratings also got decreased ratings in the field of “Energi”, but nevertheless retained their overall building rating in Miljöbyggnad.Legislative requirements for reduced energy use partly had the desired effect, though at the same time, the differences between calculations and measurements increased. Revisions of indicator ratings suggests that installation systems of ventilation and heating were not properly tuned and needs to be adjusted. To which extent they intentionally or unintentionally abandoned the original plan during the construction process is left to more thorough studies to look into.