Bakgrund: Kvinnors och mäns hälsa påverkas av ojämställdhet i samhället och i vården. Smärta har en hög prevalens och varierar mellan män och kvinnor, vilket kan bero på biopsykosociala faktorer. Vården ska utgå utifrån patientens behov, och det kan finnas en efterfrågan på forskning kring hur vårdpersonal fattar beslut vid mötet med patienten.  Syfte: Att undersöka om vårdpersonals hantering av patienters smärta påverkas av patientens kön. Metod: En litteraturöversikt gjordes innefattande 11 kvantitativa studier som identifierades genom databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga studier genomgick en systematisk urvalsprocess innefattande en kvalitetsgranskning. I analysen identifierades relevant data som sammanställdes tematiskt. Resultat: Signifikanta könsskillnader i hanteringen av smärta sågs i 10 av de 11 inkluderade studierna. Vid bedömningen av smärta visade en majoritet av fynden att skillnader gjordes i samband med patientens kön. Fynden rörde smärtskattning, undersökning, diagnostik och inverkan av vårdpersonalens uppfattningar om patienter. Avseende behandlingen av smärta sågs motstridiga fynd vid läkemedelsbehandling och remittering. Gällande rådgivning fanns inga signifikanta skillnader.  Konklusion: Patientens kön verkar kunna ha en påverkan på vårdpersonals bedömningar av smärta, men det är oklart om denna effekt finns vid behandlingen av smärta. Vidare forskning inom detta område behövs för att fastställa om patientens kön har en påverkan på vårdpersonals hantering av smärta i vårdkontext. / Background: Women’s and men’s health are affected by inequalities in society and in healthcare. Pain has a high prevalence and varies between men and women, which may be due to biopsychosocial factors. Patient care should be tailored to individual needs, and there may be a demand for research on how healthcare professionals make decisions in patient encounters.  Aim: To examine if healthcare professionals’ management of patients' pain is influenced by patient gender.  Methods: Literature review was conducted consisting of eleven quantitative studies through the databases PubMed and Cinahl. Subsequently, all studies have undergone a systematic selection process including a quality assessment. By analyzing relevant data, the results were compiled according to the research findings.  Results: Significant gender differences in pain management were observed in 10 out of the 11 included studies. In the evaluation of pain, a majority of the findings indicated that the differences were made in relation to the patient’s gender. The findings pertained to pain assessment, examinations, diagnostics, and the impact of healthcare professionals’ perceptions of patients. Regarding treatment of pain, conflicting findings were observed in drug therapy and referrals. As for counseling, no significant gender differences were found.  Conclusion: Patient gender seems to influence healthcare professionals’ evaluation of pain, but its effect on pain treatment is unclear. There is a need for further research that explores the influence of patient gender in healthcare professionals management of pain to determine its effect in a healthcare context.

Trots att medellivslängden i Sverige ökar så kvarstår skillnader och förutsättningar för en god hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Sverige står för att främja en jämlik hälso- och sjukvård men studier visar att hälso- och sjukvården trots det inte är helt jämlik. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av jämlik vård bland yrkesverksamma i hälso- och sjukvården i region Gävleborg. Metoden som användes i studien var en kvalitativ studiedesign med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer använts. Urvalet bestod av nio yrkesverksamma, där fem hade daglig patientkontakt och fyra samordningsansvar. Analys av det insamlade materialet genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att yrkesverksamma ser jämlik vård som ett stort begrepp som kräver mer diskussion och arbete. Det visar även en förhoppning om att normer och fördomar inte ska påverka i bemötande eller behandling, trots det tror flera respondenter att det spelar in. Respondenterna anger vårdmöten med tolk, kulturella skillnader, förebyggande arbete och kommunikationssvårigheter som områden där mer arbete behöver läggas för att tillgodose en jämlik vård. Slutsatsen är att upplevelserna och tankarna kring jämlik vård varierar mycket, det krävs tydliga riktlinjer och arbetssätt för varje enskild enhet i deras arbete med jämlik vård. Vidare krävs även en klar bild av vad regionen och chefer anser att jämlik vård är, samt hur enheterna ska arbeta för att främja en jämlik hälso- och sjukvård. / Even though life expectancy in Sweden is increasing, differences and conditions for good health between different groups in the population remain. Sweden stands for promoting equal health care, but studies show that health care in Sweden is not completely equal. The purpose of the study was to investigate experiences of equal care among health care professionals in the Gävleborg region. The method used in the study was a qualitative study design with an inductive approach where semi-structured interviews were used. The sample consisted of nine professionals, where four had coordination responsibilities and five daily patient contact. Analysis of the collected material was performed with a qualitative content analysis. The results showed that professionals see equal care as a major concept that requires more discussion and work. It also shows a hope that norms and prejudices would not affect the care staff's behavior or the choice of treatment, despite this, several respondents believe that it can affect both the care meeting and the choice of treatment. The respondents state care meetings with interpreters, cultural differences, preventive work, and communication difficulties as areas where more work needs to be done to achieve equal healthcare. The conclusion is that the experiences and thoughts about equal healthcare vary a lot, clear guidelines are required for each individual unit in their work with equal care. Furthermore, there must also be a clear picture of what the region and managers believe that equal care is, and how the units should work to promote equal health and medical care.

Efter en kartläggning som Socialstyrelsen utfört över hälso- och sjukvårdens nyttjande avArtificiell Intelligens (AI), har det konstaterats att det finns utrymme och potential för ett mereffektivt användande av tekniken. Men trots att potential och fördelar med AI presenteras,möter branschen motgångar och utmaningar vid införandet av tekniken. I rapportenpresenteras några av de utmaningar som kan uppstå vid arbetet med att införa AI-teknik inomhälso- och sjukvården samt varför de förväntade effekterna inte uppnås. Studien har utgåttfrån en kvalitativ forskningsansats i syfte att genomföra empirisk datainsamling genomsemistrukturerade intervjuer och det insamlade materialet har bearbetats utifrån en tematiskanalys. Därefter presenteras och sammankopplas resultatet med tidigare forskning ochlitteratur för att avslutningsvis presentera bakomliggande anledningar till utmaningar vidimplementering av AI inom hälso- och sjukvården. / The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) has mapped in which extent thehealthcare is using Artificial Intelligence (AI) and it’s been established that there is potentialfor a more efficient use of the technology. But despite the potential and benefits that AI couldentail, the Healthcare industry faces setbacks and challenges with implementing thetechnology. This paper presents some of the challenges that may arise in the process ofintroducing AI technology to healthcare and also why the expected effects are not achieved.The study is based on a qualitative research approach, with the aim of conducting empiricaldata collection through semi-structured interviews. The collected material was then processedbased on a thematic analysis. The results are then presented and linked to previous researchand literature, in order to finally present the underlying reasons for challenges withimplementing AI in healthcare.