Handelshøjskolen, Diss.--København, 2002. / Literaturverz. S. 319 - 333.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Proefschrift Erasmus Universiteit Rotterdam. / Lit. opg.: p. 353-363.

This comparative study has focused on the stigmatized process of people from Estonia which may have occurred in Karlstad between the years 1946-1949. The study has got support from Björn Horgby studies, in the city Norrköping, and how the union group “Textilettan” demanded people of Estonia to be excluded from Sweden, however they should have been expelled from the union first. Moreover, investigate if this mind-set occurred in Karlstad as well. This study’s goal is to compare the role of media in the stigmatized process of Estonians in Karlstad. No previous research has been found on Estonians in Sweden, during this time, and the study has taken aid from a study made in Norway. The study also got two more questions to get a grip of how big the group of Estonians was in Karlstad during the period of 1946-1949. Furthermore how the distribution looked like between these people through a series of parameters like married, unmarried and a distribution in terms of age. The last question is concerning the job situation regarding Estonians. Did these people from Estonia get any job in the new city, what type of labor they could get a chance to execute, also how the distribution looked like between males and females regarding occupation. The results of this study has shown differences between Karlstad and Norrköping in the issue of “stigmatized process” of people from Estonia but also similarities with the Norwegian studies of refugees and this study in the role of media / Denna uppsats ämnar att, genom en jämförande studie, undersöka om det skedde en ”stigmatiseringsprocess” av estländare i Karlstad under 1946-1949. Undersökningen har tagit hjälp av Björn Horgby tidigare studier om estländarna i Norrköping och hur textilettans krav på utvisandet av ester ur landet men främst ur fackförbundet textilettan. Utifrån detta kommer det att undersökas om det fanns några sådana tendenser i Karlstads textilarbetarförbund avd.36. Undersökningen ska även jämföra mediers roll i stigmatiseringsprocessen av estländare i Karlstad. Någon tidigare forskning om mediers roll om just gruppen estländare finns inte att finna i Sverige, här har undersökningen tagit hjälp av norska studier om flyktingar till Norge. Undersökningen har även haft två övriga frågor för att få ett grepp hur stor grupp estländarna faktiskt var i Karlstad under tidsperioden 1946-1949. Dessa frågor gäller hur fördelningen såg ut mellan dessa människor genom en rad parametrar som ogift, gift och en åldersfördelning. Den sista frågan rör detta med arbete. Fick dessa estländska flyktingar chansen att arbeta i den nya staden? I sådana fall, vilka arbeten handlade det om och även här en parameter om fördelningen mellan kvinnor och män. Resultatet av denna jämförande studie har visat på att det fanns en avgörande skillnad mellan Karlstad och Norrköping angående frågan om ”stigmatiseringen” av estländare. Nämligen den att esterna inte blev ”stigmatiserade”.

<p>Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har ställt högre krav på svenska företag. Företagen måste ständigt utvecklas för att kunna behålla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hårda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling på hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbättrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemsländerna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska länderna. Många svenska företag väljer att flytta till Estland på grund av den geografiska närheten, tillgång till nya marknader och strävan efter kostnadsreducering.</p><p>Problem: Är etablering i låglöneländer ett lyckat alternativ för svenska småföretag?</p><p>Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland. Utifrån dessa skillnader undersöka hur produktiviteten varierar beroende på var företaget bedriver sin verksamhet.</p><p>Metod: Undersökningen baserades på intervjuer av fem företag. För att kunna utföra en jämförelse mellan verksamheterna har vi intervjuat företag som bedriver verksamhet i respektive land.</p><p>Teori: I uppsatsen presenteras Prestationsfaktorer och Total Process Management, vilka beskriver olika faktorer som leder till bättre produktivitet. Även Ricardo Modellen om komparativa fördelar används för att kunna studera skillnader på komparativa fördelar mellan Sverige och Estland.</p><p>Resultat: I undersökningen visade det sig att motivet till utflyttning inte enbart beror på komparativa fördelar mellan länder, utan hänsyn tas också till företagets bransch. Företagen i vår undersökning flyttade pg a. kostnadsreducering och kundnärhet, och det har lett till olika effekter,. De undersökta företagen som bedriver verksamhet i Sverige har påverkats dels av låg efterfrågan och dels av den asiatiska konkurrensen. Det framkom också att ett företag kunde effektivisera produktionen genom automatisering. Dessa företag har också påverkats av höga kostnader, t ex personal-, el- och energikostnader. Medan verksamheterna i Estland har gynnats av låg personalkostnad.</p> / <p>Background: Globalization has caused an increased competition, which has increased the demands on Swedish companies. Companies require constant development to be able to retain their competitiveness. Furthermore companies can defend their position by moving operations abroad or by developing their domestic markets. The EU-enlargement has brought an increased communication between European countries; it has caused increased interest in the Eastern European countries. Many Swedish companies chose to move to Estonia because of the geographic proximity, for the access to new markets and the ambition in companies to reduce expenses.</p><p>Purpose: To study differences between Swedish companies producing in Sweden and in Estonia. From the differences examine how productivity varies depending on the location of operations of the companies.</p><p>Method: The examination is based on interviews with representatives from five companies. We have interviewed managers of companies having activities in each country, so that we were able to perform a comparison between the productivity of the companies located in Sweden and Estonia.</p><p>Theory: Performance indicators and the Total Process Management tool are introduced in the thesis, describing factors that lead to better productivity. Ricardo’s model of Comparative Advantages was used. This model helped us to study the differences between Sweden and Estonia by comparing the comparative advantages each country is offering.</p><p>Results: In the examination it was confirmed that the companies are moving their activities not only based on comparative advantages between countries, but also on the companies’ trade. The companies in our examination had moved because of reduction in expenses and to become closer to customers. The examined companies having activity in Sweden had been affected by low demand and by competition from Asia. It was also confirmed that a company was able to make production more effective by automation. These companies had also been affected by high expenses, for example personal related costs, electricity- and energy expenses. Whereas other activities had been privileged by low salaries expenses which the Estonian labour market can offer.</p>

Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har ställt högre krav på svenska företag. Företagen måste ständigt utvecklas för att kunna behålla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hårda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling på hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbättrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemsländerna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska länderna. Många svenska företag väljer att flytta till Estland på grund av den geografiska närheten, tillgång till nya marknader och strävan efter kostnadsreducering. Problem: Är etablering i låglöneländer ett lyckat alternativ för svenska småföretag? Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland. Utifrån dessa skillnader undersöka hur produktiviteten varierar beroende på var företaget bedriver sin verksamhet. Metod: Undersökningen baserades på intervjuer av fem företag. För att kunna utföra en jämförelse mellan verksamheterna har vi intervjuat företag som bedriver verksamhet i respektive land. Teori: I uppsatsen presenteras Prestationsfaktorer och Total Process Management, vilka beskriver olika faktorer som leder till bättre produktivitet. Även Ricardo Modellen om komparativa fördelar används för att kunna studera skillnader på komparativa fördelar mellan Sverige och Estland. Resultat: I undersökningen visade det sig att motivet till utflyttning inte enbart beror på komparativa fördelar mellan länder, utan hänsyn tas också till företagets bransch. Företagen i vår undersökning flyttade pg a. kostnadsreducering och kundnärhet, och det har lett till olika effekter,. De undersökta företagen som bedriver verksamhet i Sverige har påverkats dels av låg efterfrågan och dels av den asiatiska konkurrensen. Det framkom också att ett företag kunde effektivisera produktionen genom automatisering. Dessa företag har också påverkats av höga kostnader, t ex personal-, el- och energikostnader. Medan verksamheterna i Estland har gynnats av låg personalkostnad. / Background: Globalization has caused an increased competition, which has increased the demands on Swedish companies. Companies require constant development to be able to retain their competitiveness. Furthermore companies can defend their position by moving operations abroad or by developing their domestic markets. The EU-enlargement has brought an increased communication between European countries; it has caused increased interest in the Eastern European countries. Many Swedish companies chose to move to Estonia because of the geographic proximity, for the access to new markets and the ambition in companies to reduce expenses. Purpose: To study differences between Swedish companies producing in Sweden and in Estonia. From the differences examine how productivity varies depending on the location of operations of the companies. Method: The examination is based on interviews with representatives from five companies. We have interviewed managers of companies having activities in each country, so that we were able to perform a comparison between the productivity of the companies located in Sweden and Estonia. Theory: Performance indicators and the Total Process Management tool are introduced in the thesis, describing factors that lead to better productivity. Ricardo’s model of Comparative Advantages was used. This model helped us to study the differences between Sweden and Estonia by comparing the comparative advantages each country is offering. Results: In the examination it was confirmed that the companies are moving their activities not only based on comparative advantages between countries, but also on the companies’ trade. The companies in our examination had moved because of reduction in expenses and to become closer to customers. The examined companies having activity in Sweden had been affected by low demand and by competition from Asia. It was also confirmed that a company was able to make production more effective by automation. These companies had also been affected by high expenses, for example personal related costs, electricity- and energy expenses. Whereas other activities had been privileged by low salaries expenses which the Estonian labour market can offer.

Numera har tvåförsörjarfamilj blivit norm i Europa. Kvinnornas allt högre förvärvsfrekvens har dock inte resulterat i motsvarande ökning av männens insatser i det obetalda arbetet hemma. Även hemarbetet är uppdelat efter kön – kvinnorna lägger sin tid mestadels på sådana hemsysslor som städning, småplock och barnpassning, medan männen ägnar sig till större del åt olika underhållsarbeten. Den könsindelade fördelningen av hemarbetet kan ses som en variant av hur man skapar kön i vardagslivet. Syfte med uppsatsen är att se hur kön skapas i hemmet bland heterosexuella par i Sverige och i Estland, samt vilken inverkan har det på hemarbetsfördelningen. Uppsatsen studerar också om det finns några skillnader mellan de svenska och estniska paren i undersökningen. De två grannländerna har varsin historia och det är mot denna bakgrund som jag genomför min studie. Tidigare forskning visar att många av de rutiner som heterosexuella par utvecklar bygger på föreställningar om kvinnlighet och manlighet. Även om paren i teorin vill vara jämställda i sin hemarbetsfördelning följer de ändå de traditionella könsroller och normer som finns i samhället. För att analysera anledningarna till detta har jag använt mig av socialiseringsteorin i Berger och Luckmanns tappning (1979) och teorin om det sociala könet (West och Zimmerman, 1978). Det bästa sättet att ta fasta på varje pars syn på könsroller och attityden till jämställdhet, har jag valt att använda den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att alla par, oavsett hemland, följer den traditionella hemarbetsfördelningen. Det framkommer också att paren skapar kön i sin vardag om och om igen genom att tillskriva kvinnor och män vissa bestämda egenskaper. De svenska och estniska paren är rätt lika i sin syn på könsroller och hemarbetsfördelning, dock finns det några märkbara skillnader mellan paren från Sverige och paren från Estland. Exempelvis ser esterna moderskapet som en naturlig del av skillnaden mellan kvinnan och mannen.

Univ., Diss--Tartu, 2008. / Zsfassung in estn. Sprache.

Zugl.: Kiel, Univ., Diss., 2007

University, Diss., 2000--Osnabrück. / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2000.