Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö. För att beskriva synen på barnen och deras subjektsskapande samt synen på förskolebarnen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv används litteratur av exempelvis Kenneth Hultqvist, Elisabeth- Nordin Hultman, Hillevi Lenz Taguchi, Ulla Lind och Simon Lindgren. Detta förstärks av teorier om synen på barn och lärande hämtade från Reggio Emilia filosofin. Även Birgitta Knutsdotter Olofssons teorier om lek används för att analysera och belysa materialet ytterligare. Barnen i undersökningen omvärderar och utmanar hela tiden sina kunskaper med hjälp av kommunikation och språk genom leken. Detta kan man se i deras förmåga till att kommunicera med varandra, med hjälp av språket, men också i deras förmåga att utveckla användandet, utforskandet och experimenterandet med hjälp av förhandlingar mellan varandra. Språket och förmågan till kommunikation blir centralt. Leken, användandet, utforskandet och experimenterandets verklighet utvecklas i det oändliga av förskolebarnen i undersökningen med en ständig inverkan från yttervärlden.

Organizational culture is subject of a great debate nowadays and there is especially three schools which affairs its nature of reality; modernism, symbolism and postmodernism. This thesis is built upon a case study about the organization Idé & KunskapsCentrum, which experience various cultural issues. Observations made during visits in the organization environment forms the ground on which discussions about different perspectives are made regarding organizational culture. The thesis describes and investigates the subject of organizational culture and its relationship to human behavior in organizations. Furthermore, I discuss and analyze organizational culture from the three different perspectives, in order to present a critical view on the subject for the reader. The thesis is based upon a case study about the organization Idé & KunskapsCentrum. A qualitative research method has been conducted with data collected especially from an ethnographic study, but also via semi-structured interviews. The theoretical data has been collected following an inductive process. I have come to the conclusion that you cannot base your view on organizational culture, solely from the view of the modernism. In order to create a sufficient understanding about the subject, one has to be aware of the other perspectives within the discourse, and use that knowledge to think and act critically regarding organizational culture.

Kommunikation inom undervisning är något som genomsyrar styrdokumenten inom skolans värld i takt med ökade krav på samarbete och initiativtagande i samhället. Syftet med den här studien är att undersöka elevers motivation och interaktion i utförandet av matematiska dialoger. Datainsamlingsmetoderna som användes i undersökningen var etnografiska undersökningar samt semistrukturerade intervjuer av elever. Där framkom uppgifter som analyserats med hjälp av grounded theory. Resultaten visar att elever generellt tycker det är roligt att samarbeta. Dels blir det ett avbrott från den enformiga individuella undervisningen i matematikboken, dels känner de flesta att de utvecklas mer genom kollaborativt arbete. Den här undersökningen synliggör också att motivation och gruppindelning har stor betydelse för hur lyckad den sociala interaktionen blir.