Uppsatsen vill undersöka hur KRIS bidrar till identitetsomvandling hos före detta kriminella. För att uppnå detta har vi hänvisat till tidigare forskning samt centrala begrepp, bland annat de olika identitetsbegreppen formulerade av Richard Jenkins, Erving Goffmans begrepp om stigma samt normalitet och avvikande men även Thomas Scheffs begrepp om skam och stolthet. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen och reflektera över hur kriminella som går med i organisationen KRIS kan få stöd att ta sig ur brottslighet och förbättra sina livsvillkor. För att uppnå syftet bör även en reflektion om myndigheternas stöd i samband med organisationen KRIS framföras, det vill säga det stöd som ex-kriminella får för att ta sig ur kriminalitet. Frågeställningarna lyder därmed följande: Hur bidrar en frivillig organisation som KRIS till identitetsomvandling hos före detta kriminella? Och Vilka möjligheter ger KRIS till sina medlemmar för att bidra till en identitetsomvandling? Genom en kvalitativ ansats har vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex medlemmar i KRIS, Göteborg, för att besvara frågeställningarna. Vår empiri påvisade att våra respondenter upplever att myndigheter inte har haft den nödvändiga förståelsen som krävs för deras livssituation, utan det är istället KRIS som har bidragit till deras identitetsomvandling genom socialt stöd. / The essay wants to investigate how KRIS contributes to identity transformation with former criminals. To achieve this, we have referred to earlier research and key concepts, including the different concepts of identity formulated by Richard Jenkins, Erving Goffman's concept of stigma, normality and divergence, but also Thomas Scheff's concept of shame and conformity. The purpose of the essay is to increase understanding and reflect on how criminals joining the organization KRIS can get support to stop committing crimes and improve their living conditions. In order to achieve this goal, a reflection on authority’s support in connection with the KRIS organization should also be carried out, that is, the support that ex-criminals get to stop committing crimes. The questions thus state: How does a voluntary organization like KRIS contribute to identity transformation with former criminals? And what opportunities does KRIS give to its members to contribute to identity transformation? Through a qualitative approach, we have conducted semi-structured interviews with six members in KRIS, Gothenburg, to answer the questions. Our empirical data showed that our respondents find that authorities have not had the necessary understanding required for their life situation, but instead KRIS has contributed to their identity transformation through social support.