<p>The purpose with this study was to investigate the client’s experience of Marte meo treatment and the procedure in the treatment from a responses and relational perspective, since the treatment occur within the social service frame. The theoretical framework consists of some central concepts. The concepts are experience of treatment, responses and relational perspective. The analysis of the empirical material has been carried out with the help of the concepts and earlier research.</p><p>The method consisted of qualitative, semi-structured interviews with six informants. The aim was to get the informants to talk exhaustive and use their own words. We have divided the informants into two groups, those who are still in treatment and those who have completed treatment. In the analysis we have compared the two groups’ results. Our conclusion is that the informants in the both groups do not differ to any greater extent. The informants experience the Marte meo treatment as positive and they consider the response from the therapist as professional. A key aspect for the clients, to get positive results in the treatment, is the response from the therapist. The informants’ experience of the Marte meo treatment is that it is concrete and the pictures makes a deep impression. The things that separate the groups from each other are predominantly that the informants that have completed their treatment have a deeper understanding of the treatment.</p>

The purpose with this study was to investigate the client’s experience of Marte meo treatment and the procedure in the treatment from a responses and relational perspective, since the treatment occur within the social service frame. The theoretical framework consists of some central concepts. The concepts are experience of treatment, responses and relational perspective. The analysis of the empirical material has been carried out with the help of the concepts and earlier research. The method consisted of qualitative, semi-structured interviews with six informants. The aim was to get the informants to talk exhaustive and use their own words. We have divided the informants into two groups, those who are still in treatment and those who have completed treatment. In the analysis we have compared the two groups’ results. Our conclusion is that the informants in the both groups do not differ to any greater extent. The informants experience the Marte meo treatment as positive and they consider the response from the therapist as professional. A key aspect for the clients, to get positive results in the treatment, is the response from the therapist. The informants’ experience of the Marte meo treatment is that it is concrete and the pictures makes a deep impression. The things that separate the groups from each other are predominantly that the informants that have completed their treatment have a deeper understanding of the treatment.

Bakgrund: Det har länge rapporterats om brister i bemötande i hälso- och sjukvården, inte minst inom psykiatrin. Vårdpersonal möter patienter med psykisk ohälsa oavsett arbetsplats. Patienternas uppfattning av vårdkvalitet inom psykiatrin har knappt undersökts i Sverige då det tidigare funnits en skepticism kring om en person som har varit tvångsvårdad eller lider av en störd verklighetsuppfattning varit kapabel till att ge ett trovärdigt svar. Patienterna anser att en god relation mellan patient och personal är grundläggande för god vårdkvalitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur vuxna patienter med psykossjukdom upplever hälso- och sjukvården.Metod: Syftet besvarades genom en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar som har inkluderats var av kvalitativ ansats. Inkluderade artiklar har genomgått en kvalitetsanalys med resultatet hög eller medelhög kvalitet.Resultat: I resultatet framkom följande teman: bemötande, patient-vårdpersonalrelation, behandling, delaktighet och information samt miljö. Patienterna beskrev att de upplevt bristande bemötande från vårdpersonal. De beskrev önskvärda egenskaper hos vårdpersonal och vad som gjorde det möjligt att bygga en god relation. Vidare beskrev patienterna vikten av att få information och av att vara delaktiga i sin vård, samt upplevelsen av bristerna gällande detta.Slutsats: Det är tydligt att det finns brister i hälso- och sjukvården ur ett patientperspektiv och att mer forskning inom området krävs. De problemområden som upptäcktes var bemötande, patient-vårdpersonalrelation, miljö, behandling och delaktighet/ information.Nyckelord: Psykossjukdomar, upplevelse av bemötande, sjuksköterske-patient relation

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Statistiken visar att överlevnadschansen för kvinnor som får diagnosen bröstcancer idag är högre än tidigare. Detta beror på förbättrade diagnostiska metoder och effektivare behandlingsmöjligheter. Trots dessa positiva framsteg lever många kvinnor med långvariga biverkningar som kan kopplas till både sjukdomen och behandlingarna. Detta påverkar inte enbart kvinnors sexuella hälsa utan också deras livskvalitet på ett negativt sätt. Syfte Syftet är att undersöka kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av 5 kvantitativa artiklar, 1 blandad metodstudie och 4 kvalitativa artiklar. Dessa studier valdes noggrant baserade på deras relevans för ämnet. Databaserna som användes vid sökning av artiklar var Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar genomgick en noggrann och systematisk granskning och analys med tillämpning av Fribergs metodologi. Resultat Tre teman framkom i resultatet nämligen, “upplevelse av sexuell dysfunktion”,“upplevelse av förändrad kroppsbild” och “upplevelse av förändrade relationer.” Slutsats Bröstcancerbehandlingar kan ha negativa effekter på kvinnors sexuella funktion och kroppsuppfattning. Detta kan leda till besvärliga utmaningar som påverkar deras sexuella hälsa och relationer. Det är viktigt att erbjuda anpassat stöd och rådgivning för att hantera dessa problem samt främja socialt välbefinnande. Öppen kommunikation med vårdgivare är avgörande för att hjälpa kvinnor att hantera sina utmaningar efter bröstcancerbehandling. / Background Breast cancer is the most common cancer among women. Statistics show that the survival rate for women diagnosed with breast cancer today is higher than before. This is due to improved diagnostic methods and more effective treatment options. Despite these positive advances, many women live with long-term side effects that can be linked to both the disease and its treatment. This negatively affects not only women's sexual health but also their quality of life. Aim The aim of the study is to investigate women’s experience of sexual health after breast cancer treatment. Method A literature review was conducted using 5 quantitative articles, 1 mixed-method study and 4 qualitative articles. These studies were carefully selected based on their relevance to the topic. The databases used for article searches were Cinahl Complete and PubMed. All articles underwent a thorough and systematic search, review, and analysis using Friberg's methodology. Results Tre themes emerged in the results namely, “experience of sexual dysfunction”, “experience of changes in body image” and “experience of changes in relationship.” Conclusions Breast cancer treatments can have negative effects on women's sexual function and body image. This can lead to challenges that negatively affect their sexual health and relationships. It is important to offer tailored support and counseling to manage these issues as well as promote social well-being. Open communication with care providers is essential to help women manage their challenges after breast cancer treatment.