<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. Många av Sveriges kommuner står idag inför stora besparingskrav där metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillämpas. Undersökningens syfte var därför även att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förändras vid organisatoriska förändringar.</p><p><strong> </strong><strong>Metod: </strong>Undersökningen har haft en kvalitativ ansats där intervjuer med åtta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts.</p><p><strong> </strong><strong>Huvudresultat: </strong>Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hårdnat till följd av en turbulent tid präglad av konkurrensutsättning, kundval och decentralisering.</p><p>Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte går att ha fullständig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frågor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna främst komma från kollegor samt ekonomer.</p><p>Intressant var här att vid frågor som rör ekonomi efterfrågas endast stöd från ekonomer medan vid frågor som rör personal- och andra driftsfrågor efterfrågas kollegialt stöd. Sammantaget synliggjordes en upplevd kunskapslucka hos enhetscheferna vad gäller ekonomi.</p> / <p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this study has been to investigate how</p><p>middle-managers experience their operational position. Many of</p><p>Sweden’s municipalities stand before large economic cutbacks,</p><p>where methods for reducing costs in organizations are utilized. The</p><p>purpose of the study was thereby also to investigate if middlemanagers’</p><p>consider that their operational position transforms in</p><p>times of change.</p><p><strong>Method: </strong>This study have had a qualitative approach where</p><p>interviews with eight middle-managers within SocialServices in a</p><p>smaller municipality in the southern of Sweden has been</p><p>performed.</p><p><strong>Main results: </strong>The respondents has claimed that the economic</p><p>demands have toughened as a result of a time of turbulence that has</p><p>been characterized by; parts of the organisation has been exposed</p><p>to competition, customers’ right to choose among alternative</p><p>health-care institutions as well as decentralization. The respondents</p><p>indicate that they have experienced a higher degree of control since</p><p>the time of turbulence, as a result from an increasing decisionmaking</p><p>freedom due to decentralization. On the other hand they</p><p>imply that one cannot have absolute control in the work, especially</p><p>not for questions concerning economy. Support is claimed to</p><p>emerge from colleagues and from economists. Interesting hereby is</p><p>that in questions concerning economy the respondents always</p><p>consult an economist, whereas questions concerning personnel or</p><p>other questions regarding the daily work are refereed to colleagues.</p><p>Altogether a knowledge-shortage was uncovered among the</p><p>middle-managers regarding economy.</p>

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. Många av Sveriges kommuner står idag inför stora besparingskrav där metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillämpas. Undersökningens syfte var därför även att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förändras vid organisatoriska förändringar.  Metod: Undersökningen har haft en kvalitativ ansats där intervjuer med åtta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts.  Huvudresultat: Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hårdnat till följd av en turbulent tid präglad av konkurrensutsättning, kundval och decentralisering. Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte går att ha fullständig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frågor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna främst komma från kollegor samt ekonomer. Intressant var här att vid frågor som rör ekonomi efterfrågas endast stöd från ekonomer medan vid frågor som rör personal- och andra driftsfrågor efterfrågas kollegialt stöd. Sammantaget synliggjordes en upplevd kunskapslucka hos enhetscheferna vad gäller ekonomi. / Purpose: The purpose of this study has been to investigate how middle-managers experience their operational position. Many of Sweden’s municipalities stand before large economic cutbacks, where methods for reducing costs in organizations are utilized. The purpose of the study was thereby also to investigate if middlemanagers’ consider that their operational position transforms in times of change. Method: This study have had a qualitative approach where interviews with eight middle-managers within SocialServices in a smaller municipality in the southern of Sweden has been performed. Main results: The respondents has claimed that the economic demands have toughened as a result of a time of turbulence that has been characterized by; parts of the organisation has been exposed to competition, customers’ right to choose among alternative health-care institutions as well as decentralization. The respondents indicate that they have experienced a higher degree of control since the time of turbulence, as a result from an increasing decisionmaking freedom due to decentralization. On the other hand they imply that one cannot have absolute control in the work, especially not for questions concerning economy. Support is claimed to emerge from colleagues and from economists. Interesting hereby is that in questions concerning economy the respondents always consult an economist, whereas questions concerning personnel or other questions regarding the daily work are refereed to colleagues. Altogether a knowledge-shortage was uncovered among the middle-managers regarding economy.

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av förespråkarna för New Public Management (NPM) som hävdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sätt att lösa vad de framhåller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsättning, där privata aktörer får en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjänster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vägledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de får det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville även förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsättning. Empirin har bestått av kvalitativa intervjuer med chefer inom kommunal sektor. Resultatet visar att från en personalstrategisk nivå finns det en god intention att kunna stödja chefer ute i verksamheter som påverkats av konkurrensutsättning, men att cheferna saknar stöd, beroende på vilken organisation de tillhörde. Vi såg vikten av att skriva tydliga avtal med ramar och beskrivningar av vad som ska göras i en upphandling. Detta för att erhålla en så bra kvalitet och kontroll som möjligt. Vi menar att en tydligare struktur kunde underlätta för chefernas arbete i samband med konkurrensutsättning. Nyckelord Offentlig sektor, New Public Management, konkurrensutsättning, personalstrategi. / The public sector is considered to be ineffective. The advocates for New Public Management (NPM) thinks that the public sector's activities should be carried out with focus on result, equal to the private sector, this because the taxpayers’ money will gain the citizen more. One way to solve ineffectiveness problem has led to allowing competition between public and private sector over contract. With this background, we thought it to be interesting to investigate the public health care sector. The aim was to study how organisations work on a strategic level with support and guidance to first line managers, in a competitive environment, and how these mangers think about this support. We also wanted to explain the underlying reasons for more exposition to competition. The empirical data comprises qualitative data from interviews, documents and a broad theoretical background. The result showed that the strategic human recourse department had a good intention to support managers in their organisations that is affected by competition, but that the managers lacked certain support, depending on which organisation they belonged to. We saw the importance of good contracts with a clear framework and a good description, this in order to receive as good quality and control as possible. We believe that such a framework may lead to a clearer structure that in return may be a good support for the managers on a competitive market. Keywords Public sector, New Public Management, exposition to competition, personnel strategy