Diagnosen autism uppstod så sent som på 1970-talet vilket innebär att kunskapen om ämnet är relativt ny inom forskarvärlden. Upplevelsen av att leva med diagnosen autism är svagt belyst och således även upplevelsen av bemötandet i sjukvården. Det gör det till ett ämnesområde som behöver efterforskas för att öka kunskapen om autism hos vårdpersonal. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxna med högfungerande autism blir bemötta i sjukvården och ute i samhället. Studien utgår från en narrativ analys metod och har fem självbiografier som underlag, skrivna av personer med diagnosen autism. Gemensamt för författarna i studien som användes är att de upplever en känsla av att behöva anstränga sig mekaniskt med beteendestrategier för att passa in i samhället. De beskriver många gånger en känsla av utanförskap och isolering. Det är därför viktigt att i sjukvården planera väl inför möten med personer som har autism. Viktigt att tänka på som vårdare för att skapa en trygghet hos patienter med autism är att ha en öppenhet och följsamhet i samtalen. Att ha en förståelse för att patienten behöver tid för eftertanke och en tydlighet som kräver att kommunikationen kan behöva föras i skriftform. Den autistiske personen ska inte behöva använda sig av beteendestrategier för att passa in i vården, verksamheten ska formas runt individen och dess behov. På detta sätt kan samtalen i vården bedrivas på den autistiske personens villkor och grundtrygghet kan tillgodoses.

Intermittent faults/errors are infamous for being among the most challenging errors to diagnose. It is estimated that more than 80% of the total number of errors in real systems are intermittent errors. Previous research on intermittent errors suggests that they are the prelude to permanent faults. There seems to be a vast knowledge gap in general regarding intermittent errors, both in academia and industry. The term "No Fault Found" might have ingrained a culture of acceptance regarding faults that intermittent errors might cause. This master thesis aims to develop a generic algorithm for diagnostics of intermittent errors that allows for the early isolation of failing sensors, especially at the end of their life spans. It is desirable that Scania can identify intermittent errors efficiently to save maintenance costs and keep customer satisfaction high. Multiple intermittent error detection and diagnostics methods have been produced and tested through simulations in MATLAB. The results suggest that the most important factors when introducing algorithms for intermittent error detection are the sensors' self-diagnostic capabilities and their communication protocol. The developed algorithms can be used for efficient fault isolation, obtaining valuable data for research, and triggering Diagnostic Trouble Codes (DTCs) when the impact of the errors is too significant, which allows for proactive replacement. If the algorithms are introduced as suggested in this master thesis, the knowledge gap can be filled. Consequently, Scania can use the increased knowledge to further improve the algorithms for better detection of intermittent errors and increase the overall performance of Scania vehicles. / Intermittenta fel definieras som fel som ”kommer och går” i ett maskinsystem under dess livslängd och de har ett rykte att vara bland de svåraste felen att diagnostisera. Fel av intermittent karaktär existerar ofta oupptäckta trots att det har uppskattats att mer än 80% av det totala antalet fel i komponenter är intermittenta fel. Tidigare forskning om intermittenta fel tyder på att intermittenta fel, över tid, i princip alltid leder till permanenta fel.  Det verkar dessutom finnas en stor kunskapslucka angående effekten och systempåverkan av intermittenta fel, både inom den akademiska världen och i näringslivet. Vidare kan termen "Inget fel hittats" ha skapat en acceptans-kultur gällande fel i komponenter som intermittenta fel kan ha orsakat.  Detta examensarbete syftar till att utveckla en allmän algoritm för diagnostik av intermittenta fel. Algoritmen ska möjliggöra tidig identifiering av sensorer som håller på att gå sönder eller om de intermittenta felen orsakar för stor systempåverkan, vilket är speciellt viktigt i slutet av sensorernas livslängder. Det är önskvärt att Scania effektivt kan identifiera komponenter med intermittenta fel för att spara underhållskostnader och för att hålla kundnöjdheten hög. Flera intermittenta feldetektering- och diagnostikmetoder har utvecklats och testats med hjälp av simuleringar i MATLAB och Simulink.  Tre sensorer studerades i detta examensarbete. Sensorerna var avgasmottryck sensorn, hög temperatur sensorn och NOx-sensorn. Avgasmottryck sensorn var en analog sensor medan hög temperatur- och NOx sensorn var digitala sensorer. Dessutom hade alla sensorer olika kommunikationsprotokoll och självdiagnostik möjligheter.  För att effektivt kunna utveckla algoritmen kartlades all relevant diagnostik hos de tre sensorerna för att kunna avgöra vilken typ av fel som inte upptäcks av dagens diagnostik. Detta gjordes bland annat genom att studera interna Scania dokumentation och genom att intervjua dem ingenjörer som var ansvariga för den specifika sensorn. De utvecklade algoritmerna fokuserade på att diagnosera dem typer av fel som inte riktigt fångades upp av dagens diagnostik.  Under examensarbetets gång identifierades tre kunder av algoritmen, alla med olika krav och önskemål på vad algoritmen ska leverera. Den första kunden är verkstadsarbetaren. De vill att algoritmen ska ge tydliga instruktioner gällande hur det upptäckta felet ska repareras. Den andra kunden av algoritmen är utvecklingsingenjörerna hos Scania. De vill ha statistik och information från algoritmen som kan användas för att få mer kunskap om intermittenta fel. Den kunskapen skulle kunna användas för att utveckla algoritmerna samt för att göra design ändringar i motorn eller sensorerna för att minska förekomsten av intermittenta fel. Den sista kunden av algoritmen är de lagstiftande myndigheterna. De vill att algoritmerna ska varna föraren av lastbilen om intermittenta fel hittas som kan påverka utsläppen samt om säkerheten har blivit försämrad. Alla dessa kunder togs hänsyn till när algoritmerna utvecklades.  Resultaten tyder på att de viktigaste faktorerna att ta i beaktande vid utveckling av algoritmer för intermittent fel diagnostik är sensorns självdiagnostik och kommunikationsprotokoll. Vidare tyder resultatet från litteraturstudien att de signal symptom som intermittenta fel kan orsaka är toppar och dalar, oscillation, offset, dämpning, överkänslig signal status nedgradering, ingen signal eller maximum/minimum signal. Orsakerna till dessa symptom varierar mellan lösa/glappande kontakter i lödfogen eller kablaget, komponent åldring, oxidation, fukt, läckage eller föroreningar. Ingen ensam algoritm kan detektera alla dessa möjliga symptom i sensorns signaler, därför utvecklades fem olika detektionsmetoder, varje detektionsmetod kan upptäcka olika typer av fel. Tyvärr utvecklades inga detektionsmetoder som kunde hitta intermittenta offset eller dämpningar.  Om algoritmerna implementeras på det sättet som föreslagits i detta examensarbete kan kunskapsluckan fyllas och alla kunder av algoritmen kommer att bli nöjda. Detta görs genom effektiv felisolering, insamling av värdefull information och generering av felkoder om de intermittenta felens påverkan är för stor eller om sensor håller på att gå sönder. Detta skulle möjliggöra proaktiv reperation eller utbyte av sensorer som är på väg att gå sönder. Insamlingen av information rörande intermittenta fel kan Scania använda för att öka kunskapen för att ytterligare förbättra algoritmerna för bättre detektion av intermittenta fel, vilket skulle resultera i ökad prestanda för alla Scania fordon.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. Många av Sveriges kommuner står idag inför stora besparingskrav där metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillämpas. Undersökningens syfte var därför även att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förändras vid organisatoriska förändringar.</p><p><strong> </strong><strong>Metod: </strong>Undersökningen har haft en kvalitativ ansats där intervjuer med åtta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts.</p><p><strong> </strong><strong>Huvudresultat: </strong>Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hårdnat till följd av en turbulent tid präglad av konkurrensutsättning, kundval och decentralisering.</p><p>Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte går att ha fullständig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frågor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna främst komma från kollegor samt ekonomer.</p><p>Intressant var här att vid frågor som rör ekonomi efterfrågas endast stöd från ekonomer medan vid frågor som rör personal- och andra driftsfrågor efterfrågas kollegialt stöd. Sammantaget synliggjordes en upplevd kunskapslucka hos enhetscheferna vad gäller ekonomi.</p> / <p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this study has been to investigate how</p><p>middle-managers experience their operational position. Many of</p><p>Sweden’s municipalities stand before large economic cutbacks,</p><p>where methods for reducing costs in organizations are utilized. The</p><p>purpose of the study was thereby also to investigate if middlemanagers’</p><p>consider that their operational position transforms in</p><p>times of change.</p><p><strong>Method: </strong>This study have had a qualitative approach where</p><p>interviews with eight middle-managers within SocialServices in a</p><p>smaller municipality in the southern of Sweden has been</p><p>performed.</p><p><strong>Main results: </strong>The respondents has claimed that the economic</p><p>demands have toughened as a result of a time of turbulence that has</p><p>been characterized by; parts of the organisation has been exposed</p><p>to competition, customers’ right to choose among alternative</p><p>health-care institutions as well as decentralization. The respondents</p><p>indicate that they have experienced a higher degree of control since</p><p>the time of turbulence, as a result from an increasing decisionmaking</p><p>freedom due to decentralization. On the other hand they</p><p>imply that one cannot have absolute control in the work, especially</p><p>not for questions concerning economy. Support is claimed to</p><p>emerge from colleagues and from economists. Interesting hereby is</p><p>that in questions concerning economy the respondents always</p><p>consult an economist, whereas questions concerning personnel or</p><p>other questions regarding the daily work are refereed to colleagues.</p><p>Altogether a knowledge-shortage was uncovered among the</p><p>middle-managers regarding economy.</p>

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. Många av Sveriges kommuner står idag inför stora besparingskrav där metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillämpas. Undersökningens syfte var därför även att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förändras vid organisatoriska förändringar.  Metod: Undersökningen har haft en kvalitativ ansats där intervjuer med åtta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts.  Huvudresultat: Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hårdnat till följd av en turbulent tid präglad av konkurrensutsättning, kundval och decentralisering. Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte går att ha fullständig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frågor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna främst komma från kollegor samt ekonomer. Intressant var här att vid frågor som rör ekonomi efterfrågas endast stöd från ekonomer medan vid frågor som rör personal- och andra driftsfrågor efterfrågas kollegialt stöd. Sammantaget synliggjordes en upplevd kunskapslucka hos enhetscheferna vad gäller ekonomi. / Purpose: The purpose of this study has been to investigate how middle-managers experience their operational position. Many of Sweden’s municipalities stand before large economic cutbacks, where methods for reducing costs in organizations are utilized. The purpose of the study was thereby also to investigate if middlemanagers’ consider that their operational position transforms in times of change. Method: This study have had a qualitative approach where interviews with eight middle-managers within SocialServices in a smaller municipality in the southern of Sweden has been performed. Main results: The respondents has claimed that the economic demands have toughened as a result of a time of turbulence that has been characterized by; parts of the organisation has been exposed to competition, customers’ right to choose among alternative health-care institutions as well as decentralization. The respondents indicate that they have experienced a higher degree of control since the time of turbulence, as a result from an increasing decisionmaking freedom due to decentralization. On the other hand they imply that one cannot have absolute control in the work, especially not for questions concerning economy. Support is claimed to emerge from colleagues and from economists. Interesting hereby is that in questions concerning economy the respondents always consult an economist, whereas questions concerning personnel or other questions regarding the daily work are refereed to colleagues. Altogether a knowledge-shortage was uncovered among the middle-managers regarding economy.

Kriminalvården är en myndighet som på senare tid fått mycket uppmärksamhet i media. Myndigheten står inför stora utmaningar avseende plats- och resursbrist och behöver anställa 4 000 personer till år 2025. Det har genomförts flertalet studier kring vårdande och rättsliga myndigheter hur de agerar och verkar under press. Rättsvårdande myndigheter som Kriminalvården har inte studerats i samma omfattning. Myndigheten har en central funktion med ett samhällsviktigt uppdrag och kunskap inom området är högst relevant. Därför avser denna studie fylla en kunskapslucka som råder, genom att öka förståelse för den profession som arbetar klientnära inom en av rättsväsendets myndigheter. Syftet med studien var att undersöka vilka värden och handlingsmönster som framträder hos kriminalvårdare när de står inför utmaningar. Studien är genomförd via kvalitativ metod och Utförd inom några utav Kriminalvårdens häkten och anstalter, med fokus på kriminalvårdare som utför klientnära arbete. Studiens ansats är induktiv som innebär att utefter kriminalvårdarnas upplevelser har olika teman identifierats och analyserats. Som referensram användes Lipskys (2010) teori om närbyråkraten och etisk stress via Bengtsell, Thoursie och Åstrand Freidlitz (2021). Studien visar att säkerheten är ett överordnat värde inom Kriminalvården samt vikten av att inneha en humanistisk människosyn för klient påverkan. Det mest framträdande handlingsmönstret är sammanhållningen mellan kriminalvårdare för att hantera utmaningarna som de möter i sin vardag. Detta visar att kriminalvårdare innehar egenskaper både som närbyråkrat och byråkrat. En unik yrkesroll som inte förekommer inom andra närliggande områden. / The Correctional Service is an authority that has recently received a lot of attention in the media. The authority is facing major challenges regarding lack of space and resources and needs to employ 4,000 people by the year 2025. Several studies have been carried out about care and judicial authorities and how they act and operate under pressure. Law enforcement agencies such as the Correctional Service have not been studied to the same extent. The authority has a central function with an important mission in society, knowledge in the area is highly relevant. Therefore, this study intends to fill a gap of knowledge that exists, by increasing understanding of the profession that works close to clients within one of the judicial authorities. The purpose of the study was to investigate which values and action patterns that appears in the role of correctional officers when they are faced with challenges. The study was carried out via a qualitative method and carried out within some of the Correctional Service's prisons and institutions, with a focus on correctional officers who perform clientrelated work. The study's approach is inductive, which means that based on the experiences of the correctional officers, various themes have been identified and analyzed. Lipsky's (2010) theory of the street-level bureaucrat and ethical stress via Bengtsell, Thoursie and Åstrand Freidlitz (2021) was used as a frame of reference. The study shows that safety is an overriding value within the Correctional Service, as well as the importance of having a humanistic view of people when influencing clients. The most prominent pattern of action is the cohesion between correctional officers to deal with the challenges they face in their everyday lives. This shows that correctional officers possess characteristics both as street-level bureaucrat and bureaucrat. A unique professional role that does not occur in other related fields.