As a result of improved hardware, Virtual Reality (VR) has made a return to the digital entertainment market. The tools to create VR applications are now readily available and numerous developers are attempting to create engaging experiences. Concurrently, eye tracking technology is increasingly implemented in VR hardware, enabling better immersion and analytics. Due to its recent popularization, few tools for analyzing VR experiences exist. As such, this study aimed to find a method for collecting and visualizing eye tracking data to that end. A case study was conducted to answer these questions, wherein software for collecting, saving, and visualizing gaze data was constructed. A user test to assess the program's accuracy and viability followed. The study found a performance friendly way to get and save data using software provided by the hardware manufacturers, and resulted in a system for visualization in which the user's gaze is played back. The user test confirmed the system's accuracy, and identified possible behavioral patterns, suggesting the software can be used for analysis. The study provides a base for further research. / Som en följd av den senare tidens hårdvaruutveckling har Virtual Reality (VR) återvänt till den digitala underhållningsmarknaden. Verktygen för att skapa VRapplikationer är numera tillgängliga för alla, och många utvecklare har gett sig i kast med att skapa engagerande upplevelser för mediet. Samtidigt används ögonspårande teknologi inom VR i ökande utsträckning, vilket möjliggör bättre inlevelse samt analytiska möjligheter. I egenskap av sin nyvunna popularitet finns få verktyg och metoder för att analyzera VR-upplevelser. Därför ämnar denna studie samla och visualisera data från ögonspårande hårdvara i det syftet. En fallstudie genomfördes för att svara på hur detta kan göras, i vilken mjukvara för att samla, spara, och visa ögondata skapades. Ett användartest för att bedöma programmets träffsäkerhet och användbarhet följde. Studien hittade ett prestandavänligt sätt att samla och spara datan, och resulterade i ett visualiseringssystem som återspelar användarens blick. Användartestet bekräftade systemets precision, och identifierade möjliga beteendemönster, vilket antyder att mjukvaran kan användas för analys. Studien lägger en grund för vidare forskning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

[pt] Esta dissertação insere-se na área da Psicolinguística e teve como objetivo analisar como alunos de Ensino Médio fazem a leitura das provas de espanhol do ENEM, identificando os custos associados à compreensão dos textos. A pesquisa envolveu (i) a análise linguística das provas de 2010 a 2017 e das habilidades de leitura, conforme as matrizes de referência do ENEM e do PISA e (ii) o exame das estratégias de leitura empregadas na realização da prova de 2017. Foi comparado o desempenho de 44 alunos com tempos distintos de exposição à língua espanhola (pelo menos 50 horas/aula vs. menos de 17 horas/aula). Os dados foram obtidos por meio do programa de gravação de tela Active Presenter e do rastreador ocular Tobii Pro-X3 120 Hz. Os principais aportes teóricos foram pesquisas no campo da leitura e da Psicolinguística do Bilinguismo. Os resultados indicam diferenças de complexidade entre as provas quanto às estruturas e o vocabulário, foco em habilidades de integração e interpretação de textos, e uso e função social das estruturas. A taxa de acertos foi inferior a 50 por cento, com desempenho superior para o grupo com maior exposição à língua na atividade no rastreador ocular. A média de tempo para realização da prova foi compatível com o previsto para o ENEM. Não houve diferença significativa entre os grupos quanto ao número de releituras e poucos iniciaram a leitura pelo enunciado. Em relação aos parâmetros oculares, também não há evidências de desempenho distinto. / [en] This thesis is developed under the scope of Psycholinguistics and is aimed at analyzing how high school students read the ENEM Spanish tests, in addition to identifying cost associated with reading comprehension. The research involved (i) the linguistic analysis of the 2010-2017 tests and reading skills in accordance to the ENEM and PISA reference matrices and (ii) the examination of the reading strategies employed in the 2017 test. The performance of 44 students with different language exposure time to Spanish (at least 50 hours of in-class exposure vs. less than 17 in-class exposure) was compared. The data were obtained through the Active Presenter screen recording program and Tobii Pro-X3 120 Hz eye tracker. The main theoretical frameworks were research in the field of reading and Psycholinguistics of Bilingualism. The results show differences in complexity between the tests regarding structure and vocabulary, focus on text integration and reading skills, and use and social function of the structures. The hit rate was less than 50 percent, and the group with the highest language exposure outperformed in the eye tracker activity. The average time to perform the test was compatible with the one predicted for ENEM. There was no significant difference between the groups in the number of rereading times, and few started reading by the statement. Regarding eye parameters, there is also no evidence of distinct performance.

If researchers are able to derive usability simply by analysing gaze data it provides a quick, objective and potentially automatic way of measuring the usability of an interface. In order to do that it is essential to know which traits of the gaze data that have an impact on usability. This paper investigates these traits by analysing different eye tracking metrics in the data. The goal is to see which of these metrics have a general correlation with usability. Previous research provides a clue about which metrics are useful when analysing usability. However, much of the research is based on subjective analysis or lacks in general applicability. This research provides an objective analysis that is independent of characteristics of the interface. A user study is done on 20 participants. They complete tasks on nine different ecommerce websites while their eye movements are recorded. Correlation is measured between usability and eye tracking metrics in order to investigate which metrics that are sensitive to changes in usability. The results show that fixational backtracks and number of fixations have the strongest correlation with usability. Previous research did suggest that both of these eye tracking metrics have an impact on usability. / Om det är möjligt för forskare att härleda användbarhet endast genom att analysera ögondata så tillhandahålls ett snabbt, objektivt och potentiellt automatiserat sätt att mäta användbarheten hos ett gränssnitt. För att göra detta är det avgörande att veta vilka karakteristiska drag i ögondatan som påverkar användbarheten. Denna rapport utforskar dessa drag genom att analysera olika mått i ögondatan. Målet är att se vilka av dessa mått som uppvisar en generell korrelation med användbarhet. Tidigare forskning förser oss med ledtrådar om vilka mått som är lämpliga att analysera när användbarhet ska mätas. Dock så är mycket av denna forskning baserad på subjektiv analys eller saknar generell tillämpbarhet. Denna rapport tillhandahåller en objektiv analys som är oberoende av karakteristiken hos gränssnittet. En användarstudie utförs på 20 deltagare. De utför uppgifter på nio olika webbsidor för e-handel medan deras ögonrörelser spelas in. Korrelation mäts mellan användbarhet och mått i ögondatan för att undersöka vilka mått som är känsliga för förändringar i användbarhet. Resultatet visar att tillbakabildande sackader och antal fixeringar har starkast korrelation med användbarhet. Tidigare forskning visade att båda dessa mått påverkades av användbarheten.