<p>Bakgrund: Det förekommer ett allt starkare tryck på svenska kommuner att effektivisera sin verksamhet. Flera kommuner simulerar en marknadsliknande situation genom den sk kallade beställar-utförar modellen. Ett problem är att rapportera och följa upp verksamheternas helhet, då resultatet i budgetkopplade verksamheter inte definieras av lönsamhet. Balanserat Styrkort är en styrmodell som underlättar en verksamhets uppföljning av kvantitativa och kvalitativa aspekter. Modellen kräver dock att den förankras hos ledning och personal för att få avsedd effekt. En förutsättning för att den ska kunna framgångsrikt implementeras är att personalen uppvisar en förändrinjgsvilja beträffande konceptet. </p><p>Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att kartlägga kommunalanställdas förändringsbenägenhet beträffande implikationerna av balanserat styrkort. Utifrån detta avser vi dra slutsatser om problemen och möjligheterna, med avseende på de anställdas uppfattningar, med att implementera balanserat styrkort i kommunal verksmahet. </p><p>Genomförande: Studien har genomförts dels i form av litteraturstudie och dels en emirisk studie av två kommunala enheter. Litteraturen består av böcker och forskningsartiklar som behandlar balanserat styrkort, budgetkopplad verksamhet och förändringsteori. Den här litteraturen har använts för att öka vår egen kunskap och för att bygga upp uppsatsens referensram. Den empiriska studien omfattar intervjuer med fem respektive sex representanter ur den operativa personalen vid en beställarenhet och en utförarenhet inom Linköpings kommun. </p><p>Resultat: Vi finner att personalen vid såväl beställarenheten som vid utförarenheten i allmänhet uppvisar hög förändringsbenägenhet beträffande balanserat styrkort. De ställer sig övervägande positiva till implikationerna av styrkortet och till konceptet i sin helhet. Viss skepticism om respektive verksamhets förmåga att genomföra en implementering förekommer dock och detta kan eventuellt skapa motstånd.</p>

Bakgrund: Det förekommer ett allt starkare tryck på svenska kommuner att effektivisera sin verksamhet. Flera kommuner simulerar en marknadsliknande situation genom den sk kallade beställar-utförar modellen. Ett problem är att rapportera och följa upp verksamheternas helhet, då resultatet i budgetkopplade verksamheter inte definieras av lönsamhet. Balanserat Styrkort är en styrmodell som underlättar en verksamhets uppföljning av kvantitativa och kvalitativa aspekter. Modellen kräver dock att den förankras hos ledning och personal för att få avsedd effekt. En förutsättning för att den ska kunna framgångsrikt implementeras är att personalen uppvisar en förändrinjgsvilja beträffande konceptet. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att kartlägga kommunalanställdas förändringsbenägenhet beträffande implikationerna av balanserat styrkort. Utifrån detta avser vi dra slutsatser om problemen och möjligheterna, med avseende på de anställdas uppfattningar, med att implementera balanserat styrkort i kommunal verksmahet. Genomförande: Studien har genomförts dels i form av litteraturstudie och dels en emirisk studie av två kommunala enheter. Litteraturen består av böcker och forskningsartiklar som behandlar balanserat styrkort, budgetkopplad verksamhet och förändringsteori. Den här litteraturen har använts för att öka vår egen kunskap och för att bygga upp uppsatsens referensram. Den empiriska studien omfattar intervjuer med fem respektive sex representanter ur den operativa personalen vid en beställarenhet och en utförarenhet inom Linköpings kommun. Resultat: Vi finner att personalen vid såväl beställarenheten som vid utförarenheten i allmänhet uppvisar hög förändringsbenägenhet beträffande balanserat styrkort. De ställer sig övervägande positiva till implikationerna av styrkortet och till konceptet i sin helhet. Viss skepticism om respektive verksamhets förmåga att genomföra en implementering förekommer dock och detta kan eventuellt skapa motstånd.

The rapid growth of technology development increases the need for incumbent organizations to digitally transform. Studies show that digitally mature organization have a 26% higher profitability than peers (Westerman et al., 2012), nonetheless, success is rarely obtained as it requires incumbents to radically change their working methods and participate in a very painful transition. To gain knowledge on how to increase the success rate of digital transformations, this thesis examines what critical factors that affect the willingness for change of first line managers. Furthermore, it shows how change management can be applied to improve this willingness. Using a qualitative and exploratory approach through a case study, this research shows that earlier experience of work-related change, perceived usefulness and digital maturity affect the first line managerial willingness to change. Except from applying general theories on change management as well as considering more specific research on technology implementations, this study suggest organizations should focus on leading digital change from transforming individuals based on the three critical factors found to affect managerial change willingness. In doing so, stakeholder management analysis is suggested being a helpful tool as well as moving focus from the technology to a new way of working. / Den snabba teknologiska utvecklingen bidrar till ökat behov av digital transformation hos etablerade organisationer. Studier visar att digitalt mogna organisationer har 26% högre lönsamhet än andra (Westerman et al., 2012), men sällan uppnås framgång då det kräver radikala förändringar av arbetssätt hos etablerade företag, något som kan vara mycket smärtsamt. För att få kunskap om hur man kan öka antalet lyckade digitala transformationer, undersöker denna studie vilka kritiska faktorer som påverkar förändringsviljan hos första linjens chefer. Dessutom, visar den hur förändringsledning kan tillämpas för att förbättra denna vilja. Genom en kvalitativ och explorativ metod, och specifikt en fallstudie, visar denna forskning att tidigare erfarenhet av jobbrelaterad förändring, uppskattad användarbarhet och digital mognad påverkar förändringsviljan hos första linjens chef. Förutom att applicera allmänt kända teorier på temat förändringsledning såväl som att ta hänsyn till mer specifik forskning gällande tidigare implementationer av ny teknik, föreslår denna studie att organisationer vid ledning av digital förändring ska fokusera på att omvandla individer baserat på de tre kritiska faktorerna som funnits påverka chefers förändringsvilja. För att lyckas i det förslås organisationer tillämpa intressentanalys liksom fokusera på att flytta fokus från teknik till ett nya arbetssätt.