No description available.

No description available.

No description available.

<p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Denna uppsats undersöker konsumentbeteende vid köp av en sällanköpsvara, i detta fall en bil. Syftet är att undersöka om ett urval av bilföretaget X's konsumenter agerar enligt Schmidt och Spreng's teori om informationsinhämtning. Denna teoretiska modell redogör för olika variabler som påverkar i vilken utsträckning konsumenter söker efter extern information. Undersökningen var av kvantitativ art med kvalitativa inslag, för att urskönja dels hur mycket information kunderna sökt, dvs. i hur många olika källor och dels vad deras personliga uppfattning var om de olika källorna. Intervjuerna genomfördes per telefon, då vi fann detta mest lämpligt. Dessutom kunde vi då fånga in de emotionella aspekterna från varje respondent. Resultatet från undersökningen visar på att det urval av X's kunder vi hade som respondenter agerade avvikande från teorin i vissa avseenden och överensstämmande med teorin i andra. Detta är således ett intressant uppslag till framtida utredningar.</p>

<p>En bra relation mellan banken och dess företagskunder är en central fråga för banken. Då de största kunderna för en bank ofta är företag är relationen mellan banken och företagskunderna högt prioriterade. På en fri konkurrensmarknad där bankerna tävlar om att få de mest lönsamma företagskunderna blir det därför oerhört betydelsefullt att upprätthålla och skapa relationer som både banken och företagen kan dra nytta av.</p>

<p>Bakgrund Vi har studerat kompetensförsörjningsperspektivet i Läkemedelsverkets (LVs) nyligen införda styrkort.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur en kunskapsorganisation utarbetar ett balanserat styrkort samt vilka faktorer som påverkar vid val av mätmetoder så att den viktigaste resursen kompetens fångas av lämpliga framgångsfaktorer och styrmått.</p><p>Genomförande: Vi har gjort en litteratursammanställning av de framgångsfaktorer och styrmått som är lämpliga att använda sig av i styrkortets medarbetarperspektiv samt gjort tre besöksintervjuer på LV.</p><p>Resultat: För att tillförsäkra att kompetensen upprätthålls har ett behov av icke finansiella styrmått uppmärksammats. Det balanserade styrkortet har kommit som ett svar för detta behov. Vår litteratursammanställning talar dock för att det fortfarande finns luckor i form av brist på nyckeltal för att mäta medarbetarnas kompetens i tidigare litteratur. Vilken typ av styrmått som är lämpliga för att mäta kompetens i ett styrkort beror till stor del av vad motivet till mätningen är. LV betonar vikten av ett behov av daglig mätning för att kunna läsa av dagliga förändringar. Detta tyder på ett behov av nyckeltal i styrkortet framför enkätundersökningar. De vikigaste framgångsfaktorerna att mäta i ett styrkort för en kunskapsorganisation är framgångsfaktorer som berör trivsel och kompetensuppbyggnad vilka fungerar att mäta i form av nyckeltal. Dessa kan mätas via nyckeltal, exempelvis antal anställda med anställningstid som är mindre än ett år och sjukfrånvaro per total arbetstid. LV använder sig av ett rekryteringsmått (pågående rekryteringsärenden/antal anställda) vilket kan ses som ett komplement till tidigare studier då litteratursammanställningen inte uppvisat något tillämpbart nyckeltal för rekrytering. Den befintliga kompetensen lämpar sig bäst att mäta i enkätundersökningar eftersom det inte finns ett behov av daglig kontroll av befintlig kunskap i en kunskapsorganisation. Ovanstående resonemang tyder på att viss information lämpar sig bäst som daglig information i form av nyckeltal, medan annan lämpar sig bättre i form av enkät som en punktinsats.</p>

<p>Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden ställs bl.a. krav på att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken påverkan dessa utskott har på den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgått ifrån Kodens punkter och utifrån dessa definierat fyra områden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjänster än revision samt utvärdering av revisorns arbete. Efter intervjuer med tre auktoriserade revisorer har vi kommit fram till att förekomsten av revisionsutskott leder till att revisorns totala kontakt med bolaget ökar, att revisorn får en tydligare motpart i sitt arbete, att revisorn kan vara med och påverka i ett tidigare skede samt att utvärderingen av revisionsinsatsen förändras.</p>

No description available.

<p>Revisorns oberoende är ett mycket omdebatterat ämne som ständigt har varit i fokus och därför tillkom analysmodellen i och med införandet av revisorslagen år 2002. Syftet är att undersöka om analysmodellen stämmer överens med hur det fungerar i praktiken oavsett om revisionsbyråerna är stora eller små. Vi vill även undersöka om det finns några skillnader mellan de två kategorierna stora och små revisionsbyråer när det gäller tillämpningen av analysmodellen och hur oberoendet uppnås. Det empiriska materialet insamlade vi genom att utföra personliga intervjuer med två stora och två små revisionsbyråer. Slutsatserna visar att analysmodellen delvis stämmer överens med hur det fungerar i praktiken. Men bristerna ligger i att det har framkommit en del kritiska synpunkter om analysmodellen som tyder på att erfarenhet, expertis och storlek på revisionsbyrån spelar roll. Om analysmodellen underlättar för att uppnå oberoendet råder det skilda uppfattningar om oberoende av revisionsbyråernas storlek. Det finns inga tydliga skillnader mellan stora och små revisionsbyråer när det gäller tillämpningen av analysmodellen. Vi kom istället fram till att skillnaderna kan bero på andra orsaker än de som vi skulle studera.</p>