<p>För att minska EU-ländernas utsläpp av koldioxid, påbörjades den 1 januari 2005 handel med utsläppsrätter. Utsläppshandeln berör många olika områden inom företagen, förutom att utsläppen skall mätas eller beräknas samt rapporteras till tillsynsmyndigheten, skall företagen också hantera utsläppsrätterna i sin redovisning. Hur företagen skall redovisa utsläppsrätterna regleras inte i någon standard. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur svenska börsnoterade företag hanterat redovisningen av utsläppsrätter i 2005 års bokslut, jämföra företagens redovisning och därefter analysera eventuella konsekvenser av företagens redovisning utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla vårat syfte har vi använt oss av både en kvantitativ- och en kvalitativmetodansats. Den kvantitativa studien baseras på fakta börsnoterade bolag. En kvalitativ intervju med en rådgivare och konsult inom hållbar affärsutveckling på Öhrlings PricewaterhouseCoopers har även gjorts för att tillföra uppsatsen ytterligare kunskaper och synpunkter om utsläppsrätter. De slutsatser som vi drar utifrån insamlad data är att företagen redovisat utsläppsrätterna på flera olika sätt. Flera företag har varit mycket noggranna och tydliga i sin redovisning av utsläppsrätter medan andra företag helt utelämnat information om dessa i sin årsredovisning. Viktiga konsekvenser av detta är att, företagen då de inte redovisar utsläppsrätterna kan uppvisa en missvisande bild av företagets ekonomiska ställning. En jämförelse av nyckeltal mellan stora utsläppare kan också bli missvisande om hänsyn inte tas till att företagen redovisat utsläppsrätterna på olika sätt. En missvisande bild kan i båda fallen leda till att felaktiga beslut fattas av användarna av informationen.</p>

<p>Att behålla sina befintliga kunder blir allt viktigare för företag i ett klimat med hårdnande konkurrens. Att värva nya kunder har visat sig vara mer kostsamt än att behålla de som redan är lojala, varför det gäller att vårda sina kunder på bästa sätt. Undersökningar visar att missnöjda kunder till stor del väljer att inte klaga och istället lämna företaget som kund. Därför är det viktigt att bemöta och företaget har chans att göra kunden nöjd och stanna kvar som kund, är klagomålet en utmärkt möjlighet till information om saker som behöver förbättras. Klagomålet kan ses som ett symptom på något som av kunden upplevs som fel och som behöver undersökas av företaget. Syftet med uppsatsen är att utifrån en kvalitativ undersökning beskriva dels hur Scandic hanterar klagomål från sina kunder, dels om och hur företaget använder informationen från klagomålen för att förbättra sin verksamhet. Slutligen avses att jämföra resultaten från en tidigare genomförd undersökning från 1996. Till grund för uppsatsen ligger en omarbetad modell som beskriver hur klagomålsinformation flödar genom fyra olika instanser i hotellets organisation. Modellen mynnar ut i klagomålshantering och klagomålsmanagement. Undersökningen visar att Scandics klagomålshantering i stort är väl fungerande. De flesta i receptionspersonalen känner sig trygga med att hantera klagomål och har tillräckliga befogenheter för att göra så. Brist på erfarenhet är oftast orsaken till att viss personal upplever klagomål som något negativt. Informationen som kommer från klagomål tas om hand i stor utsträckning, men inom klagomålsmanagement finns möjligheter till vidare utveckling. Sedan 1996 har vissa förändringar och förbättringar av klagomålshanteringen gjorts inom Scandic. Orsaken till det är svår att säga, men troligen har det att göra med den hårdnande konkurrensen inom hotellbranschen.</p>

<p>Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hårda internationella konkurrens som råder. Genom att mäta verksamheten får företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstå och förbättra verksamheten. Mätningen måste både innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mätning är att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakåt på vad som har hänt. Det är därför viktigt att företag utvecklar mätning till att vara mer framåtsyftande. Forskarnas förslag på utveckling av mätning är att ta hänsyn till icke-finansiella variabler, såsom service, produktutveckling och kundperspektiv. Frågan är om företag delar forskarnas intresse för verksamhetsstyrning genom att mäta prestationer eller om mätning anses vara en onödig, byråkratisk övning som saknar relevans i den dagliga verksamheten.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur företag arbetar med verksamhetsstyrning och då speciellt mätning för att styra och kontrollera verksamheten. Forskningsfrågorna för uppsatsen var: Används mätning som en del i verksamhetsstyrningen av internationella enheter?, samt hur och varför används just dessa mätetal? För att kunna svara på syftet krävs teorier som beskriver hur en bra utformad verksamhetsstyrning och mätning ska fungera. Teorin bygger på Lindvalls (2001, s. 53) idé att styra efter processen; strategi, planering, mätning, uppföljning och åtgärder. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning av företaget Craelius, en division i Atlas Copco, för att undersöka hur de arbetar med verksamhetsstyrning.</p><p>Vårt resultat visar att Craelius använder sig av verksamhetsstyrning för att styra och kontrollera sina enheter. Craelius bedriver mätning för att få information om verksamheten, men mäter endast finansiella variabler och delar inte forskarnas syn på att icke-finansiella variabler är viktiga. Detta eftersom Craelius anser att de icke-finansiella variablerna är svåra att definiera på ett tydligt sätt.</p>

<p>Marknadsföringen av dentala implantat har förändrats drastisk under de senaste 20 åren. Från att ha varit en sluten lagändring hos försäkringskassan, en öppen marknad då försäkring utgår även vid implantatvård av allmäntandläkare där implantattillverkare och praktiserande tandläkare riktar sin reklam direkt till kunden/patienten. Syftet med mitt arbete är att följa utvecklingen av marknadsföringen av dentala implantat och undersöka om den förändrats under de senaste 20 åren. Därefter avser jag identifiera de olika marknadsföringsverktyg som används samt ge en bild av hur dessa uppfattas av några berörda patienter. Efter att ha studerat ekonomilitteratur och jämfört de vedertagna modellerna där med dagsläget på implantatmarknaden har jag konstaterat att marknadsföringen har förändrats. Från att ha varit en interaktiv relationsmarknadsföring där produkterna fungerat som förutsättningar för att skapa och upprätthålla kundrelationerna används nu en typisk konsumentmarknadsföring. Vikten av konkurrensmedelsmixen betonas som grundläggande konkurrensmedel och marknadsföringen riktas direkt mot konsument, som i det här fallet kan vara både tandläkare och/eller patient. Genom att undersöka och identifiera marknadsmixens 4 P:en och sedan ställt dessa mot verklighetens har jag analyserat den nya marknadsföringstekniken på marknaden. Slutligen har jag genomfört en semi-strukturerad undersökning i ett försök att bilda mig en uppfattning om hur några berörda patienter ser på dagens marknadsföring.</p>

<p>Idag produceras hälften av världens IT tjänster i Indien. Svenska företag ligger ungefär tre år efter sina brittiska och amerikanska kollegor vad gäller att köpa IT tjänster från Indien.</p><p>Capgemini är ett globalt IT tjänsteleverantörsbolag som idag producerar en stor del av sina IT tjänster i Indien. Men bara en liten del av deras produktion i Indien riktar sig mot den svenska marknaden. Capgemini undrar vad det beror på. Uppsatsen syfte blir därav att ta reda på hur svenska företag ser på leveranser av IT tjänster från lågkostnadsländer och ta reda på vilka drivkrafter och hinder som existerar. Eftersom Indien är det land som står för de största volymerna vad gäller produktion av IT tjänster så blir det naturligt att fokusera mest på det landet.</p><p>Vi valde en kvalitativ metod för att få fördjupad information kring ämnet och genomförde nio intervjuer med olika svenska företag. Förutom dessa intervjuer hämtade vi data från publicerade artiklar. Vi har även deltagit vid ett seminarium angående export till Indien anordnat av Exportrådet. Vi diskuterade några frågor med Robin Sukhia på Sweden India Business Council som har stor praktisk erfarenhet av IT leveranser från Indien.</p><p>Vår undersökning visar på att Indien är ett land att satsa på vad det gäller leveranser av IT tjänster. Att hitta tillräckligt stora IT projekt för att Indien ska ses som lönsamt, verkar vara det främsta hindret. Kompetensen i Indien och kostnadsreduktion är de starkaste drivkrafterna.</p>

<p>Förordningen om Europabolag trädde i kraft i oktober 2004 och möjliggör för företag att kunna bedriva gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Detta innebär att företag nu kan bedriva verksamhet i olika länder utan att behöva bilda ett nytt aktiebolag i varje land än moderbolagets hemma nation. AstraZeneca undersöker fördelarna med att kunna ombilda en del av sin verksamhet till ett Europabolag. För att kunna bilda ett Europabolag måste dock AstraZeneca AB göra en del koncerninterna förvärv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa koncerninterna omstruktureringar kommer att gå till samt att se hur eventuella övervärden som uppkommer genom förvärven skulle kunna påverka AstraZeneca AB och hela AstraZeneca plc´s koncernredovisning. För att undersöka hur omstruktureringen skulle kunna gå till och eventuella effekter av omstruktureringen, har vi genomfört ett antal personliga intervjuer.</p><p>Slutsatsen av vår uppsats är att koncerner inte kommer påverkas av interna omstruktureringar förutom när skatt på försäljning av dotterbolag finns i det säljande bolagets land.</p>

<p>Motivation i arbetslivet är ett ämne som genom åren uppmärksammats mycket inom forskningen. Men vad som motiverar framtidens arbetskraft – dagens studenter - att välja olika utbildningar har i arbetet med denna uppsats visat sig vara ett område där mycket återstår att undersöka. Utifrån den bakgrunden finns det inte någon vetenskaplig grund för att kunna generalisera mellan olika utbildningsgrupper sett till motivation. En kärnfråga för dagens arbetsgivare är att rekrytera och behålla människor som passar in i verksamheten. Att då kunna generalisera mellan olika studentgruppers motivation skulle ge ökade möjligheter för arbetsgivare att anpassa sin verksamhet för att öka sin attraktivitet gentemot arbetskraft och potentiell arbetskraft. Studien tar avstamp i Frederick Herzbergs (1959) bok The motivation to work där han delar upp anställdas motivation i två oberoende dimensioner: hygien/underhållsfaktorer som påverkar den anställdes trivsel samt motivationsfaktorer som påverkar den anställdes tillfredsställelse. Utifrån de aspekter Herzberg tar upp har jag skapat en enkät som jag låtit studenter vid två olika utbildningar besvara. Respondenterna i undersökningen har studerat på programmet för personal och arbetslivsfrågor samt på ekonomprogrammet med inriktning redovisning. Vissa skillnader mellan grupperna inom respondentgruppen gick efter undersökningen att se och uppsatsen avslutas med en diskussion kring möjliga orsaker därtill.</p>

<p>In order to discover how maximum performance could be achieved when setting goals two hypotheses was tested difficulty would result in lowered performance due to goal rejection. In the experiment conducted it was found that goal difficulty had a strong positive correlation to performance, but goal rejection did not occur even with unattainable goals. Recommendations and suggestions when setting goals as a manager are given as well as a discussion on why goal rejection did not occur.</p>

<p>In today s society, services are becoming more and more important. They are however, partly because of their immaterial nature, separated from traditional merchandise, why the marketing and producing of them differs. Quality errors in a service are often difficult to discover before the service is brought to a customer, since the producing and consuming of it often takes place simultaneously. Quality errors in a service process are called service failures or in Swedish tjänstefel. Nevertheless, with an effective service recovery process, dissatisfied customers can be turned into satisfied ones. The purpose of this study was to investigate if there were any differences in complaints between experienced and inexperienced air travelers, and if so which? We used theories about service marketing and Grönroos theory about the basic service package versus the extended one. Our investigation was executed through observations of the arrival service personnel and air travelers at Arlanda Airport, terminal 4. The results show that the more experienced customers had more complaints about the support services, than about the core and help services. We also found some similarities. Regarding which elements that affected their complaints, the customers own participation, was shown to have the most impact in both cases.</p>

<p>Denna uppsats beskriver fenomenet shared services, varför företag satsar på shared service centers (SSC) och hur de går tillväga när de designar dem. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturöversikt och en fallstudie av TeliaSoneras nu pågående implementering av ett shared service center, FSS. Fallstudien består av fyra intervjuer och en genomgång av TeliaSoneras egna informationsmaterial och medarbetarenkäter. Litteraturöversikten visar att shared services utlovar väsentliga förbättringar av ekonomifunktionen och besparingar, att det finns en stor tilltro till dessa löften men att det saknas underbyggda bevis för hur stora besparingarna egentligen är. Designen på TeliaSonera FSS visar sig följa litteraturen relativt noga, förutom vad gäller placering. Vi identifierar även ett par riskfaktorer inom kommunikation, övergången till ett nytt affärssystem och hur ledningen prioriterar olika delar av förändringsarbetet.</p>