<p>De senaste årens utökade användning av IT har lett till att företag samlar in enorma mängder ostrukturerad data. För att kunna hantera detta har olika verktyg och tekniker utvecklats. Dessa verktyg samlas vanligtvis under benämningen Business Intelligence (BI) som kan sammanfattas med aktiviteterna ”hämta relevant information, analysera, finna en vinnande väg framåt, bedöma risk och formulera underlag för beslut”. Om företag är duktiga på att vara analytiska kan de vinna stora konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter. De tekniska förutsättningarna för analytiskt arbete har aldrig varit bättre, men för att lyckas måste företag på ett bra sätt kunna anpassa sig till de system de har. Syftet med denna studie är att undersöka om företag på den svenska marknaden är bra eller dåliga på att använda BI-system, om de är duktiga på att vara analytiska samt vad företagen behöver förändra för att bli bättre på detta. För att uppnå syftet har intervjuer utförts med återförsäljare av BI-system för att fånga deras bild av hur det ser ut idag och vad som kan förbättras. Våra slutsatser pekar på att företag på den svenska marknaden inte är bra på att använda sina BI-system. Det råder även stora brister när det gäller analytiskt arbete. För att åtgärda detta menar vi att företag måste säkerställa ledningens engagemang angående BI, bli bättre på att sprida information om BI, se till att insamlad data har god kvalitet samt tillförordna personer med huvudansvar för BI. De bör även se till att användarna har ett klart och tydligt mål med sin BI-användning, att de får utbildning på den information som finns i systemet, samt att de har förmågor som: kreativitet,analysförmåga, statistiska kunskaper och ett tekniskt kunnande om BI-systemet.</p>

<p>En förutsättning för att revisorer ska kunna säkra tilltron till de granskande företagen är att de uppfattas som oberoende. En av anledningarna till att det är intressant att undersöka revisorns oberoende är att analysmodellen, som är ett verktyg för att säkra detta, lagstadgades för fyra år sedan, och vi förutsätter att den nu har förankrats bland revisorerna i Sverige. Frågor som tittas närmare på i undersökningen är om det är möjligt för en revisor att uppehålla sitt oberoende samtidigt som denne uppfyller kundernas krav, och hur revisorerna tolkar regleringen kring oberoende i sitt arbete. Undersökningen baseras på analysmodellens fem huvudsakliga oberoendehot. Studien genomförs genom att presentera ett case för godkända och auktoriserade revisorer, som efterföljs av en diskussion.</p><p>Resultaten av undersökningen visar att revisorernas verklighet skiljer sig från befintliga regelverk i vissa hänseenden. I många situationer är en revisor mer överseende än vad lagens riktlinjer är. I slutändan är det upp till revisorn själv att avgöra vart gränserna går för revisorns oberoende, vilket kan ifrågasätta analysmodellens existens.</p>

<p>När kunden upplever ett missnöje över den tjänst de erhållit väljer somliga att kontakta någon på företaget för att framföra sina synpunkter och åsikter angående det som de upplevt som bristande i tjänsten. Frontlinepersonal är oftast de som har den första kontakten med kunden och som då tar emot kundens synpunkter. Denna information som kunden ger är viktig för företaget att ta tillvara på för att i ett senare skede eventuellt kunna använda informationen till förbättring av tjänstekvalitén. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur frontlinepersonalen inom SAS hanterar kundernas åsikter och synpunkter. För att genomföra undersökningen intervjuades sju anställda vid SAS servicedisk på Arlanda. Frontlinepersonalen hanterar informationen genom att antingen skriftligt dokumentera, muntligt rapportera eller enbart lyssna på kunden. Denna studie visar att information går förlorad då frontlinepersonalen dokumenterar främst för att kortsiktigt lösa kundens problem och inte är medvetna om hur denna information kan användas inom företaget för att på lång sikt förbättra tjänstekvalitén och i högre grad tillfredställa kundens förväntningar.</p>

<p>Studiens syfte är att belysa hur de mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsens A-lista har valt att tillämpa svensk kod för bolagsstyrning. Detta utförs genom att kartlägga eventuella avvikelser från koden samt dess motiveringar Vidare studeras samband mellan bolagens tillämpning av koden, och hur ägarstrukturen i bolagen ser ut. För att åstadkomma detta används exit- och voiceteori. Informationen har inhämtats genom en omfattande granskning av berörda bolags årsredovisningar samt bolagsstyrningsrapporter. Resultatet visar på att tillämpningen av koden varierar mellan olika bolag. Vidare kan vi dra slutsatsen att bolag med en stor ägare avviker mer frekvent från koden än bolag med mer utspritt ägande.</p>

<p>The focus of this thesis is the determinants for synergy realization in a merger or an acquisition. The objective is to describe the actions taken by our case company and relate these to the most important factors in realizing synergies in the new entity. We have chosen to study WM-data; a company widely experienced with merger and acquisition events, which during the last two years have conducted two lager acquisitions with subsequent integrations. Our focus has been last year’s acquisition of Atos Origin Nordic. The data about the event was gathered through interviews with key individuals involved in the acquisition and integration, through a questionnaire distributed amongst a group of employees and through studying published and internal documents covering the event. The model that is used relates combination potential, organizational integration, employee resistance and previous experience to synergy realization. The combination potential is affected by the strategic similarities and complementarities found in the combining companies, both which was found in our case company. Organizational integration is best conducted with a co-competence approach, i.e. a high level of integration through a fast and positive process. Also in this area our case company acted in a way that facilitates synergy realization. High employee resistance can reduce the potential for synergy realization. Actions in the areas of communication, culture and career can reduce resistance. Even if our case company used many of the techniques recommended, some employees still had a negative attitude towards the acquisition. Even more emphasis could have been put on communication about the event and forthcoming career implications. Experience of previous mergers and acquisitions activities can facilitate synergy realization if the combination is taking place in a similar industry setting. Our case company successfully recycled a lot of knowledge from a prior acquisition event, conducted by the Finnish subsidiary. In whole, the case study in this thesis represents a good example of how a company could act to realize synergies in a merger or acquisition. So far, most cost synergies relate to the combination of similar operations. Surprisingly, reducing costs through lay-offs was the primary method to achieve the expected savings. However, this event is still in an early phase, we expect more synergies from the combination to be realized in the future. Key words: mergers and acquisitions, case study, synergy realization, combination potential, organizational integration, employee resistance, M&A experience.</p>

<p>Uppsatsen har sin tyngdpunkt i att uppföljning och feedback är viktigt, och är något som ska leda till att företag utvecklas och förbättras. Levererandet och mottagandet av feedback hos ett företags medarbetare kan dock leda till problem och svårigheter beroende på hur den förmedlas av givaren, men även hur den tolkas av mottagaren. Denna problematisering - att uppföljning och feedback är viktigt men inte problemfritt - är utgångspunkten för denna uppsats. Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget DynaMate AB och har som huvudsyfte att redogöra för vad personer med chefsbefattning på företaget associerar uppföljning och feedback med samt hur de använder sig av dessa begrepp. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida de intervjuade upplever problem och svårigheter i samband med uppföljning och feedback. För att uppnå syftet har vi utfört sex intervjuer med sex chefer på två nivåer inom företaget. Våra slutsatser är att de intervjuade främst associerade uppföljning till ekonomi och feedback med medarbetares behov av att bli sedda och uppskattade. Vi kunde inte finna någon enhetlig struktur för hur feedback levereras inom företaget. Dessutom fann vi att de intervjuades uppfattningar om vad som kan vara problematiskt i samband med uppföljning och feedback av medarbetare skiljer sig åt. Detta är något som vi tror grundar sig i att respondenterna besitter olika uppfattningar och erfarenheter inom området.</p>

<p>Nya redovisningsstandarder har antagits av EU. Förvärvade övervärden, goodwill, ska inte längre skrivas av planmässigt utan nedskrivningstestas. Vi har genomfört en undersökning för att ta reda på hur de Svenska företagen redovisar sin användning av de nya reglerna och kommit fram till att det skiljer sig åt mellan företag. Vi har också gjort en jämförelse mellan nya och gamla regler för att se hur företagens redovisningar påverkats av regeländringen. De siffror som företagen redovisar med de nya reglerna ser i en övervägande del av fallen bättre ut på pappret. Om de nya reglerna ger en mer rättvisande bild är svårt att avgöra då de bara har använts i ett år. Om några år kan det vara intressant att se vilka effekter de nya reglerna givit och om det skett en likriktning i det sätt på vilket nedskrivningstest av goodwill presenteras i företagens årsredovisningar.</p>

<p>En affärsplan är ett nedskrivet formellt dokument som bland annat omfattar företagets affärsidé, mål, produktion, interna och externa intressenter, budget och finansiering. Samtliga undersökta institutioner med riktad rådgivning till entreprenörer förespråkar att affärsplanen upprättas för att öka företagets möjligheter till framgång. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur affärsplanen i dagsläget används av småföretag och dess externa intressenter, samt jämföra resultatet med rådgivning och tidigare forskning inom området. Enligt teorin är affärsplanen av stor betydelse både internt och externt. Internt kan affärsplanen till exempel verka som styrmedel och utvärderingsinstrument samt vid utvärdering av affärsidén. Externt används den främst vid kreditansökningsprocesser. Finansiärer kräver ofta en affärsplan eftersom det ger dem en möjlighet att överblicka företagets verksamhet och bedöma dess framtidsutsikter. Entreprenörsforskningen inom området är relativt begränsad men den existerande bestrider nyttan med affärsplanen för intern styrning. Detta beroende på att förutsättningarna förändras i rask takt och att framtida skeenden är svåra att förutse. Affärsplanen blir därför snabbt inaktuell och nödvändiga uppdateringar tar resurser i anspråk som kan användas på bättre sätt. För att få en bred kartläggning av användningen av affärsplanen har tio småföretag, en organisationskonsult, en revisor samt fem externa intressenter intervjuats. Undersökningen visar att i den mån affärsplanen skrivs är det främst för att tillgodose externa intressenters intressen och inte för att främja det egna företagets affärsutveckling som rådgivningen hävdar. Internt kan den möjligtvis användas för utvärdering av affärsidén. Undersökningen av de externa intressenterna visar att de oftast kräver en affärsplan för att bistå med finansiering, vilket är i enlighet med både rådgivning och tidigare forskning. Sammanfattningsvis innebär detta att i de flesta fall fyller affärsplanen endast en indirekt funktion för företagets verksamhet då den möjliggör finansiering.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om riskkapitalbolagen på den svenska marknaden skapar högre operativ lönsamhet i de företag de förvärvar och om den är bestående på längre sikt, det vill säga efter avyttring. Studien omfattar 16 svenska företag som förvärvats av riskkapitalbolag mellan åren 1990 till 2002. Samtliga har studerats självständigt med hjälp av nyckeltalen: Rörelsemarginal, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital och har även jämförts med dess respektive bransch. Vi finner bevis för att lönsamhetsmåttet räntabilitet på totalt kapital visar endast en signifikant förbättring då hänsyn inte tas till branschen under den tid då företaget ägs av riskkapitalbolaget. Rörelsemarginalen förbättras dock signifikant både med och utan bransch. Detta sammanfaller med att kapitalomsättningshastigheten försämras, då den signifikanta rörelsemarginalförbättringen inte lyckas skapa en signifikant förbättring i räntabiliteten. Vilket visar att riskkapitalbolagen är duktiga på att minska företagets kostnader men sämre på att nyttja företagets totala kapital effektivt. Utifrån ett agentperspektiv är det möjligt att det är lättare för riskkapitalbolagen att minska eventuella agentkostnader som belastar rörelsemarginalen men svårare att minska agentkostnader som är sammankopplade med nyttjandet av företagets totala kapital. Vi finner med andra ord ingen signifikant lönsamhetsförbättring i företagen på kort sikt. Däremot på längre sikt, det vill säga efter en börsintroduktion, ser vi en signifikant försämring i lönsamheten år tre. Detta kan bero på att rörelsemarginalens agentkostnader återigen infinner sig. Och även agentkostnader som är relaterade till kapitalomsättningshastigheten uppenbarar sig igen, då ledningen för det publika företaget investerar mer än vad försäljningen ökar. Sammanfattningsvis finner vi inga bevis för att riskkapitalbolagen på den svenska marknaden skapar en kortsiktigt eller långsiktig operativ lönsamhetsförbättring. Huruvida de påverkar avkastningen på eget kapital, det vill säga till ägarna låter vi vara osagt då detta inte omfattas av studien.</p>

<p>Under studietiden kan studenten möjligen inte ses som en lönsam kund för banken. Det finns dock en potential inför framtiden då studenten blir yrkesarbetande eftersom dennes inkomst förväntas att öka. Det torde därför finnas ett intresse för banken att kvarhålla studenten som kund vid den kritiska händelsen då denne blir yrkesarbetande. Detta leder fram till magisteruppsatsens syfte, vilket är att undersöka vilken beredskap Nordea har för att kvarhålla studenter som kunder inför och under den kritiska händelsen då de blir yrkesarbetande. Teorier gällande relation, kritisk händelse samt retention (kvarhållande) har använts i magisteruppsatsens studie. För att besvara syftet har två intervjuer gjorts, en intervju med Nordeas produktägare för Studentpaketet, Lisa Näslund, samt en annan intervju med Nordeas Business Project Manager, Kirsti Heilborn. Utifrån intervjuerna framkommer det att Nordea har ett kundvårdande synsätt och banken erbjuder ett förmånligt studentpaket men för att relationen ska bearbetas och upprätthållas krävs det snarare en aktiv handling av studenten. Nordea har därför ett bristfälligt arbete för att bearbeta relationen och därmed även kvarhålla studenten inför den kritiska händelsen då studenten blir yrkesarbetande.</p>