<p>Uppsatsen handlar om hur företag hanterar missnöjda kunder, vilket i teorin benämns service recovery. Uppsatsen behandlar ett företag som sedan mindre än ett år tillbaka är en sammanslagning av fyra olika varumärken. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur fallföretaget hanterar missnöjda kunder samt att undersöka möjligheter till förbättringar. Uppsatsen bygger på teorier om service recovery skrivna av Grönroos, Bowen, Hart, Spreng och Best. Avsikten med uppsatsen är att skriva en plan för hur företaget kan förbättra sitt hanterande av missnöjda kunder. För att besvara syftet har vi genomfört tre personliga intervjuer med tre gruppchefer inom fallföretaget. Vi har kommit fram till att det finns en vilja hos samtliga respondenter att hantera service recovery på ett bra sätt. Dock saknas både kunskap och gemensamma rutiner. En annan viktig slutsats är att företaget måste inse vilka kostnadsfördelar service recovery kan medföra. Uppsatsen avslutas med en plan för hur företaget gemensamt kan förbättras och utveckla hanterandet av missnöjda kunder.</p>

<p>Inom området för varumärkesutvidgningar genom varumärkesallianser har tidigare forskning visat på sambandet mellan en kunds associationer till de enskilda varumärkena och dennes uppfattning av alliansvarumärket. Annan forskning har visat på betydelsen av informationskonsekvens i varumärkesattribut för hur kunden uppfattar varumärken. Denna studies ambition är att dra en länk mellan dessa forskningsområden och försöka fördjupa förståelsen om hur kunden skapar sig en varumärkesbild till en varumärkesallians. Avsikten är att jämföra förändringar av varumärkesattityden hos konsumenterna om ett välkänt respektive mindre känt ledarvarumärke, inom samma produktkategori, ingår i en varumärkesallians tillsammans med; (1) ett partnervarumärke i en överensstämmande produktkategori, (2) ett partnervarumärke i en icke överensstämmande produktkategori. Målet är att försöka dra generella slutsatser kring huruvida partnervarumärkets tillhörande produktkategori har betydelse för kundens varumärkesbild. För att uppnå syftet formuleras hypoteser utifrån bland annat Kellers varumärkesteori, Ugglas associationsbasmodell samt ett resonemang kring mentala scheman. Dessa hypoteser förkastas eller accepteras sedan efter ett test på studiens urvalsgrupp. Studiens slutsats är att partnervarumärkets tillhörande produktkategori har betydelse för kundens varumärkesbild vid varumärkesallianser, både för mindre kända och för välkända varumärken. Dock så är det svårt att på förväg dra slutsatser om hur kunden kommer att uppfatta en varumärkesallians och att marknadsföraren noga bör studera målgruppen innan denna väljer partnervarumärke att alliera sitt varumärke med. Vidare rekommenderas noggranna förstudier som inkluderar marknadsundersökningar om hur målgruppen uppfattar varumärkesallianser för kampanjer där stora värden står på spel.</p>

<p>Idre är idag Sveriges populäraste sommardestination i fjällvärlden. Med sin sommarsatsning som de började redan på 1970-talet har de varit ensamma aktörer på marknaden under många år och därigenom kunnat styra marknaden som de behagat. Med denna uppsats ämnas utreda om möjligheten finns för Idre Fjäll att attrahera ännu fler besökare sommartid, och i sådant fall hur de ska gå tillväga för att lyckas med detta? Den teoretiska bas som använts är en egenhändigt utformad modell med avsikt att fungera som ett verktyg för att hjälpa företaget att beskriva de faktorer destinationen måste ha i beaktande inför framtiden. För att genomföra uppsatsen har källmaterialet som erhållits genom en intervju med Lars Paulsson på företaget Resurs AB varit av väldigt stor vikt. Ur intervjun erhölls stora mängder viktig fakta, men även material som Paulsson rekommenderade har varit av stor vikt för sammanställningen av uppsatsen.</p><p>Den teoretiska modell som framtagits består av tre baskomponenter som destinationen måste ha i åtanke när de utformar och utvecklar sina produkter. Dessa tre komponenter är hinder, potential och konkurrenssituation. Utifrån dessa tre parametrar har Idres situation lyfts fram, för att därefter analyseras och undersökas huruvida Idre har möjlighet att attrahera ytterligare kunder under barmarksmånaderna. De resultat som framkom var att Idre har goda möjligheter att vinna fler turister och utvecklas som destination. För att lyckas med detta finns två huvudsakliga förändringar som Idre bör satsa på förbättra marknadsföringen samt kommunikationsmöjligheterna. Detta kom vi fram till i uppsatsen:</p><p>Kommunikationerna måste förbättras. Utred möjligheterna att öppna flygplatsen vilka möjligheter medför lågprisflyget. Bättre möjligheter att boka paketresor med buss där allt ingår Man måste bli bättre på att kommunicera med marknaden Bokningsmöjligheterna måste förbättras Arrangören måste utveckla fler säljbara produkter utifrån de naturresurser de har, t.ex. vandring, cykling, kanot, fiske och golf</p>

<p>En ökad konvergering av världens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sådant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.</p><p>Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och därmed även i Sverige. För företag i Sverige förändrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar värdering och redovisning av goodwill.</p><p>Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats från flera håll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats. Då externredovisningens syfte är att förmedla information mellan företag och ägare eller andra intressenter, är denna kritik allvarlig.</p>

<p>Organisationer har under lång tid fått symboliseras av en pyramid som styrs från toppen av en person som besitter makten. Men att styra och kontrollera organisationer på ett sådant sätt fungerar bäst i okomplicerade situationer. Under senare års internationalisering verkar organisationer idag inom många olika typer av miljöer och omgivningar som ständigt förändras. Detta har medfört att det blivit mer komplicerat för organisationen att skapa och bibehålla sin kontroll. För att erhålla den organisationella kontroll som krävs i dagens organisationer använder dessa sig av olika kontrollstyrsystem. Anpassningen till den föränderliga miljön kan underlättas med hjälp av ett bra organisationellt lärande. Det råder oenighet mellan forskare om hur sambanden mellan kontrollstyrsystemen och det generativa organisationella lärandet egentligen ser ut. Om det råder ett samband mellan dessa två företeelser och detta samband kan kartläggas så kan kontrollstyrsystemets design anpassas därefter, så att den, på ett positivt sätt, kan bidraga till organisationens lärande istället för att hindra det. Därigenom ökar chanserna för organisationen att agera effektivt och på så vis överleva i en föränderlig miljö. Denna uppsats behandlar de eventuella förhållanden som råder mellan kontrollstyrsystem och organisationellt lärande. För att analysera fram dessa samband har vi jämfört olika forskares teorier och åsikter för att på så vis se likheter i deras synsätt. I analysen använder vi oss av Kloots typologi av kontrollstyrsystem och organisationellt lärande och kombinerar denna med vår egen nya modell som behandlar Hubers fyra teoretiska begrepp som utgör organisationellt lärande som en kunskapscykel . Vi ställer oss frågande till om det är många företag som tillämpar sig av en kombination av kontrollstyrsystem och organisationellt lärande. Svaret är nog att det ofta blir kriser innan man kommer till skott med en strategiförändring och att många i beslutsfattande positioner har tankebanor som är mycket svåra att bryta. Strategiförändringar som inte sker i kriser sker oftast då en ny vd tillträder, det vill säga double loop learning sker alltså inte i den utsträckning som är önskvärt, men dagens föränderliga omgivning kräver mer.</p>

<p>Från och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillämpa IFRS. Detta innebär bland annat att finansiella tillgångar och vissa finansiella skulder numera ska värderas till verkligt värde.</p><p>Promemorians syfte är att studera förändringarna i finanisella tillgångar och skulder som påverkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan på nyckeltal för koncernen Ericsson.</p><p>IAS39 har en negativ effekt på ROE på 0,3procentenheter, på ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten påverkas negativt med 0,1 procentenheter både vid ÅRL och IFRS beräkning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förändringen att värdet på en finansiell tillgång eller skuld blir mer rättvisande än värdering till anskaffningsvärde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument.</p>

<p>Banker utsätts för olika risker i sin verksamhet som kan medföra oväntade förluster. På senare tid har det blivit viktigt att företag hanterar risker som kommer inifrån verksamheten, så kallad operativ risk, med olika typer av kontroller för att undvika oegentligheter och felaktigheter. Efter olika företagsskandaler i omvärlden har nya regelverk uppkommit, däribland Basel II. Syftet med detta nya regelverk är att åstadkomma en bättre hantering av risker i berörda företag. Problemet som bankerna nu ställs inför är att de måste finna en lösning på hur operativa risker skall hanteras då Basel II direktivet blir lag. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur anställda med chefsposition på ABN AMRO upplever hanteringen av operativa risker. Vilka styrkor och svagheter, möjligheter samt hot finns inom områdena mänskliga fel, interna processer samt felaktiga system? Författarna har genomfört en kvalitativ fallstudie på ABN AMRO genom intervjuer med lämpliga personer på ABN AMRO för att få en förståelse hur dessa upplever hanteringen av de operativa riskerna. För att förtydliga undersökningens perspektiv används COSO - modellen med fokus på kontrollaktiviteterna. Författarna använder definitioner från Basel II för att fylla kontrollaktiviteterna med innehåll. Sedan appliceras SWOT analysen på varje delområde inom operativ risk; mänskliga fel, misslyckade interna processer samt felaktiga system, för att röna ut vilka styrkor, svagheter, hot samt möjligheter som finns inom de tre delområdena. Resultatet visar att verksamheten genomsyras utav fler styrkor än svagheter. ABN AMRO är medvetna om vilka hot som finns och täcker upp mot dessa på bästa sätt. Möjligheterna är få men kan leda till utökad kontroll exempelvis beträffande nya system. Sammantaget hanterar ABN AMRO sina operativa risker väl.</p>

<p>Från och med i år (2005) ska alla noterade koncernföretag tillämpa de nya standarderna IFRS. Vi har valt att behandla IFRS 3 som omfattar bl.a. goodwillposten som idag inte längre ska skrivas av utan årligen nedskrivningstesta. Syftet med vår uppsats är att skapa en klarare bild av vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fått.</p>

<p>Denna uppsats behandlar de intressekonflikter som uppstår vid MBO-transaktioner, dvs. företagsförvärv där företagsledningen köper ut hela eller delar av det företag i vilket de verkar. I samband med en sådan transaktion uppstår ofta en intressekonflikt mellan aktieägarna (säljarna) och företagsledningen (köparna). Denna intressekonflikt förklaras med principal-agentteorin, enligt vilken ledningen är en syssloman (agent) i förhållande till aktieägarna (principalen). Härvid föreligger en risk för att ledningen handlar på ett opportunistiskt sätt, och använder sig av sin överlägsna kunskap om målföretaget för att köpa upp det.</p><p>I uppsatsens empiriska del har vi samlat primärdata om hur lagstiftaren och marknaden har tacklat de risker som denna intressekonflikt kan ge upphov till. De lagar och regleringar som vi har analyserat i detta arbete är KöpL, ABL och börsrättsliga regler. Vad gäller KöpL kan det konstateras att den inte är särskilt användbar vid MBO-transaktioner. Förvisso tillhandahåller lagen både en upplysnings- och undersökningsplikt, men dessa ä inte är anpassade för MBO-transaktioner. Anledningen är att lagen inte tillhandahåller någon upplysningsskyldighet för köparen, som har större kunskap om målföretaget än säljaren. Dock följer en upplysningsskyldighet för köparen av allmänna avtalsrättsliga regler och parternas förtroendeförhållande.</p><p>Desto intressantare är ABL som erbjuder en hel del redskap för att minska aktieägarnas agentkostnader vid en MBO. Härvid kan ledningens lydnadsplikt nämnas. Som ett komplement till stämmans maktutövning kan revisorn nämnas. Vidare följer av aktiebolagsrätten att bolagsledningen har en lojalitetsplikt i förhållande till aktieägarna. Detta innebär att ledningen skall handla lojalt i huvudmannens och bolagets vinstintresse. Även de i ABL uppställde jävsreglerna förhindrar bolagsledningens opportunistiska handlande.</p><p>Slutligen erbjuder den börsrättsliga regleringen viss hjälp till aktieägarna. Bland dessa regler kan Stockholmsbörsens noteringsavtal, NBK:s Take over-rekommendation samt AMN:s existens nämnas. Tillsammans avskräcker de bolagsledningen från att handla opportunistiskt.</p>

<p>Redovisningsskandalerna i energibolaget Enron och telekombolaget Worldcom har ändrat förutsättningarna för allt mer hamnat i fokus. Arbetet sker utifrån föreskrivna ramar och regler och uppgifterna påverkas och kontrolleras av flera olika organisationer. I denna undersökning klarläggs att ett förväntningsgap förekommer då klientens förväntningar skiljer sig från vad revisorn faktiskt skall göra enligt lag och fastställda normer. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap föreligger mellan klient och revisor. Vi kommer även att diskutera vad som kan orsaka ett förväntningsgap utifrån olika aspekter i modellen. Om det skulle föreligga ett förväntningsgap vill vi även utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att kunna minska det. Studien bygger på öppna intervjuer med revisorer såväl som klienter samt sammanställd statistik över antalet anmälningar mot revisorer. Vad gäller förväntningsgapet har både revisorer och klienter tämligen lika föreställningar. Vi tycker oss ha fått uppfattningen att förväntningsgap är förekommande och att det kan finnas olika orsaker till uppkomsten. Redovisningsskandalerna tycks dock ha minskat gapet då revisorns arbetsuppgifter blivit tydligare för klienten. För att reducera riskerna för att ett gap uppstår krävs mer kommunikation och förtydliganden mellan revisor och klient. Det är också viktigt att klienterna förstår vikten av att revisorn är oberoende, på detta sätt kommer förväntningarna härigenom att hållas inom ramarna för hur revisorn skall arbeta.</p>