No description available.

<p>I många organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund än den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta närmare på etnisk och kulturell mångfald.</p><p>Denna uppsats är en empirisk undersökning som baserar sig på litteraturstudier samt på intervjuer av tre butikschefer och några av dess medarbetare. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur butikscheferna påverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sätta läsaren in i ämnet.</p><p>Utifrån de svar vi har erhållit från de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika ställningstaganden. De flesta var positivt inställda till den etniska mångfalden. Blandningen av människor gör att butikscheferna får nya perspektiv och nya infallsvinklar till sitt ledarskap. Det blir ett större utbyte av kunskaper, idéer samt ökade konkurrensfördelar. Den etniska mångfalden är viktig för ledarna eftersom de anser att deras arbetsplats speglar dagens samhälle. Det är också viktigt att invånarna kan identifiera sig med organisationen samtidigt som att de får en positiv image och en nöjd kundkrets.</p><p>Det finns också negativa faktorer som kulturella skillnader kan medföra, det finns risker som organisationer måste ta hänsyn till och vara medvetna om. Ett exempel är kommunikationssvårigheter när det gäller svenska språket som inte är tillräckligt utvecklat. Det har visat sig att butikscheferna anpassar sin ledarstil till detta och blir mer uppgiftsorienterade i sitt sätt att leda. Konflikter som uppstår uppfattas av butikscheferna som naturliga omständigheter men som man försöker hitta hastiga lösningar på. Cheferna är tydliga i sitt sätt att hantera konflikter på och vill inte att dessa upprepas.</p>

<p>Arbetsmarknaden idag är kännetecknad av förändringar, komplexitet samt att allt högre krav ställs på de företag som verkar på den. I och med denna utveckling som sker, påverkas även företaget.</p><p>En av de faktorer som berörs, är företagens organisationsstrukturer. Valet av struktur eller en förvandling av strukturen, kan vara ett tillvägagångssätt att öka anpassningen till omgivningen och dess förändring.</p><p>Mot denna bakgrund valde vi följande problemformulering: ” Hur påverkas medarbetare av olika organisationsstrukturer?”</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur Sveriges Television AB:s (SVT) linjeorganisation respektive Hachette Filipacchi Sverige AB:s (Hachette) matrisorganisation påverkar medarbetarna. Vi valde att behandla detta syfte genom att se på medarbetarnas motivation och trygghet och därigenom se hur detta påverkar produktiviteten.</p><p>Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen har som grund, bygger på</p><p>teorier rörande organisationsstruktur, motivation, trygghet samt produktivitet.</p><p>Uppsatsen har innefattat personliga intervjuer med tre medarbetare på SVT och fyra på Hachette. Dessa intervjuer har även kompletterats med, enkätundersökningar genomförda på utvalda medarbetare inom det båda företagen.</p><p>Resultat-/ respektive analysavsnitten baseras på den empiri vi erhållit samt en jämförande analys av dessa och våra valda teorier.</p><p>Slutsatsen som vi har dragit utifrån undersökningen är, att en organisationsstruktur påverkar medarbetaren i den riktningen – att ju flexiblare, plattare och personligare organisationsstrukturen är, desto större är chansen att företaget får motiverade, trygga och i och med det produktiva medarbetare.</p>

<p>Sverige är internationellt sett ett land som har bland de högsta livsmedelspriserna i världen. Stor kritik har riktats mot de höga priserna som har blivit allt mer uppmärksammade i media de senaste åren.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en ökad konkurrens påverkar den svenska dagligvarumarknaden och dess livsmedelspriser. Vidare vill vi, för att få en helhetsbild av vilka faktor förutom konkurrens, undersöka i vilken utsträckning andra variabler inverkar på priset.</p><p>Vi har undersökt den svenska livsmedelsmarknaden, hur den ser ut idag och vad som påverkar prisutvecklingen i ett land samt hur denna har sett ut de senast tjugo åren. Insamlandet av data har gjort genom statistik, rapporter, intervjuer och en enkätundersökning.</p><p>Det finns flera variabler som påverkar livsmedelspriserna i ett land. De som enligt rapporterna är direkt mätbara är växelkursen, skatter och arbetskraftskostnader, distribution och transportkostnader, konsumenternas preferenser samt butiksstrukturen. Vidare finns det en del på 4-5 procent som inte går att förklara med dessa variabler och sägs bero på konkurrensnivån. Nya konkurrenter i form utav butikskedjor och produkter ökar konkurrensen i både detaljistledet och partihandelsledet. I Sverige anklagas kommunallagen för att vara ett inträdeshinder för nya aktörer och därmed hämma konkurrensen.</p><p>Genom enkätundersökningen ville vi undersöka huruvida konsumenternas åsikter stämde överens med statistiken som tagits fram. Majoriteten av konsumenternas åsikter stämde överens med statistiken. Prisnivån har legat på en relativt oförändrad nivå de senaste 4-6 åren.</p>

No description available.

<p>Ledarskap är ett aktuellt ämne sedan flera årtionden tillbaka, det talas och skrivs om det nästan varje dag. Det finns många olika teorier om ledarskap och varje årtionde har haft sin egen prägel på ämnet. Än idag har forskningen inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil, varför vi fann det intressant att undersöka vad människor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Utifrån detta vill vi se om åsikterna passar in på de valda teorierna. Vi avgränsade oss till de anställda på Clas Ohlson då de ansågs relevanta för undersökningen.</p><p>Syftet med detta arbete är att se vad personalen på Clas Ohlson i Stockholmsområdet anser utgör en bra ledare. Hur väl passar deras värderingar in på de två teorier som vi valt att utgå ifrån; ”Fiedlers Contingency theory” och Robert Blake och Jane Moutons ”Grid-modell.”</p><p>En deduktiv ansats har tillämpats där teorierna som ansågs vara relevanta för studien har definierats och därefter applicerats på empirin. På fem av Stockholms Clas Ohlson-butiker gjordes en enkätundersökning av kvantitativ natur. 100 respondenter tillfrågades och resultatet av deras svar är sammanställt i empirin. Materialet till denna studie gällande ledarskap och olika teorier införskaffades via kurslitteratur, rapporter och Internet och detta gav underlag till studien.</p><p>Efter genomförd analys visar resultatet att båda teorierna kan appliceras, främst Grid-modellen, på de anställdas uppfattningar. De tillfrågade eftersöker en ledare som är relationsorienterad men även inspirerande, påläst, som kan hantera flera svåra arbetsuppgifter samtidigt, följa tidsplanen noga, vara engagerad samt kunna skapa ett bra arbetsteam. De efterfrågar även utmanande arbetsuppgifter och att få ta egna initiativ. Utifrån respondenternas svar har vi kunnat utläsa att de efterfrågar en idealisk ledarskapstil, nämligen Grid-modellens idealledare.</p>

<p>Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet på ett av de mest framgångsrika företagen i Sverige, närmare bestämt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i Småland. Idag är IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal länder runtom i världen.</p><p>Vi skall avgränsa oss till att undersöka ledarskapet på en enhet, nämligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den främsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva är att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt.</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera vad som kännetecknar ledarskapet på IKEA. Vi kommer att fokusera på hur medarbetarna på IKEA upplever ledarskapet med fokusering på ledarskapsstilen.</p><p>Vi har genomfört en enkätundersökning där 78 medarbetare har fått svara på våra frågor samt två intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrågor på IKEA Kungens Kurva.</p><p>I vår teoretiska del har vi använt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper. Utifrån dessa har vi formulerat enkätfrågorna och intervjumallen. I empiri avsnittet redogör vi för de svar vi erhållit samt gör en företagsbeskrivning.</p><p>I analysen har vi försökt att se samband men även olikheter mellan teori och empiri. Vi har även jämfört medarbetarnas och chefernas synpunkter med varandra. Det framkommer att medarbetarna anmärkningsvärt ger en nästan lika positiv bild av ledarskapet som våra två intervjupersoner i ledande ställning .</p><p>I våra slutsatser har vi kommit fram till att både medarbetare och chefer upplever IKEA: s ledarskap som väldigt effektivt. De kvinnliga medarbetarna är något mindre nöjda jämfört med de manliga. Vi anser utifrån vår undersökning att ledarskapet fungerar mycket bra vad gäller att motivera och skapa trivsel bland de anställda, men det gäller för företaget att de behåller och utvecklar den positiva anda som just nu präglar företaget .</p>

<p>Att kunna motivera sina arbetare för att dem ska kunna prestera bättre på arbetsplatsen har varit grogrunden till utvecklandet av belöningssystem. Dessa system är ofta prestationsgrundande och ger en extra inkomst till de högpresterande. Denna studie har som syfte att undersöka hur arbetare uppfattar dessa belöningssystem och vad som motiverar dem i deras arbete. Djupintervjuer har gjorts med 9 arbetare och en teamleader på avdelningen Gods Ut på Ellos AB.</p><p>I studien ligger motivationsteorier och belöningsteorier som grund. Utifrån respondenternas svar kan man sedan dela in dessa i olika kategorier som speglar de olika teorierna, behov, motivation samt belöningssystem. Respondenterna uttrycker ett gemenskapbehov och trivsel är mycket viktigt att ha på arbetsplatsen. Trygghet i form av lön och fast anställning är något som respondenterna prioriterar och många är nöjda med att ha ett arbete som man helt kan skilja från sitt privatliv. Trots monotona arbetsuppgifter är man nöjd med dessa då man roterar mellan olika uppgifter under dagen. Hur detta schema ser ut bestämmer man inom gruppen och respondenterna tycker att det är skönt att själva få organisera sig.</p><p>Belöningssystemet på Ellos tycker man är krångligt och systemet misslyckas med att koppla ihop arbetsprestation med belöning. Det som istället motiverar de anställda på Gods Ut är ett varierande arbete, hög trivsel på arbetsplatsen samt känslan av att själv kunna påverka och organisera sin dag.</p>

<p>En affärsplan är ett dokument som på ett kortfattat men heltäckande sätt beskriver ett företag och dess verksamhets samtliga delar. En affärsplan är något som alla företag bör ha och som används vid kontakten med interna och externa intressenter.</p><p>Tjust Rehab AB är ett friskvårdsföretag i Västervik som har funnits i 20 år, men som aldrig har upprättat en affärsplan för sin verksamhet. Genom ett samarbete med företaget har vi upprättat en affärsplan och det är grunden till vår uppsats. Affärsplanen ska vara ett verktyg för företaget att förmedla sin affärsidé och sina visioner och mål för verksamheten till de anställda, samt utgöra ett underlag vid en eventuell framtida försäljning av företaget.</p><p>Litteratur om affärsplaner har studerats för att få kunskap om hur den ska upprättas och vilka delar som bör finnas med. Vi har observerat verksamheten och intervjuat personalen för att fåbinformation om företaget och dess kultur. Tanken med kombinationen av intervjuer och observationer var för att se om våra uppfattningar stämmer överens med personalens uppfattningar och tankar kring verksamheten. Genom kombinationen av litteraturstudier, intervjuer och observationer har en affärsplan upprättats som vi anser passar företaget och dess verksamhet.</p><p>Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att en affärsplan är ett bra verktyg för företag att använda i kontakten med intressenter. Det som är viktigt är att den är lätt att omarbeta för att kunna rikta sig till olika intressenter och att den kommer till användning när den har upprättats. För att öka möjligheterna till att den används har vi konstruerat en modell som vi har valt att kalla för ”one -minute-map”. Modellen ska vara mycket kortfattad och enkel att</p><p>Processen med att upprätta en affärsplan är ett lärorikt arbete som engagerar många på företaget och kan vara ett sätt för företaget att upptäcka dess positiva och negativa faktorer. Om affärsplanen är objektivt utformad, är den ett bra verktyg för att förmedla vad företaget står för och vilka visioner och mål som verksamheten har.</p><p>Vi har upprättat en affärsplan som vi anser visar en komplett och rättvis bild av företaget. Den färdiga versionen av affärsplanen finns med som bilaga 1 och har presenterats och överlämnats till Tjust Rehab AB.</p> / affärsplan, friskvårdsföretag

<p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med denna uppsats är att ge blivande nyföretagare i allmänhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika kön</p><p><strong>Metod</strong></p><p>För att skapa en förståelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vårt problemområde. Därefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och närområdet.</p><p><strong>Slutsatser</strong></p><p>Denna studie är en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. Däremot kan vi ge en inblick samt en ökad förståelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, både när det gäller karaktäristiska drag och drivkrafter men även hur de upplever nyföretagares situation i samhället. De slutsatser och tendenser som vi har kommit fram till presenterar vi i det avslutande kapitlet Slutsatser.</p>