<p>Den 1 januari 2007 träder en formell skyldighet för internationella företag ikraft, att skriftligen dokumentera sin prissättning vid gränsöverskridande transaktioner inom en intressegemenskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för vilka effekter dessa nya dokumentationsregler kan väntas få för Skatteverket och de internationella företag som omfattas av reglerna. För att erhålla djupare kunskap om vilka effekter dokumentationskravet kommer att medföra valde vi att utföra intervjuer med tre skattekonsulter, en representant från ett företag som berörs, en representant från Skatteverket samt en representant från Finansdepartementet.</p><p>I nuläget regleras internprissättningen för internationella företag genom armlängdsprincipen. Företagen är därför redan nu skyldiga att känna till om internprissättningen överensstämmer med denna princip, vilket i praktiken endast kan ske genom att en dokumentation upprättas. Uttryckliga dokumentationskrav medför därför små regelmässiga förändringar.</p><p>Ingen lagstadgad skyldighet att upprätta dokumentation finns dock och många svenska företag har därför inte någon dokumentation för närvarande. Slutsatsen är därför att reglerna kommer att medföra flera viktiga effekter. För både Skatteverket och företagen medför dokumentationskraven både positiva och negativa ekonomiska effekter. Därtill förbättras Skatteverkets möjligheter till granskning och bevisning samt Sveriges skatteunderlag ökar något. Företagens möjligheter till laglig skatteplanering ökar samtidigt som möjligheterna till olaglig skatteplanering och riskerna för dubbelbeskattning minskar. Skatteverkets urvals- och granskningsarbete försvåras dock något eftersom uppgiftsskyldighet i självdeklarationen inte införs. Vidare kommer vissa företag att ignorera regleringen då ingen särskild sanktion införs.</p>

<p>Inom Röda Korsets Uppsalakrets har det noterats att medlemsantalet har minskat. Ett symtom på detta är att 493 personer som betalade sin medlemsavgift 2004, inte gjorde detsamma 2005, trots påminnelser. Syftet med vår D-uppsats är att beskriva Röda Korsets medlemskår, med betoning på ålder och utveckling av medlemssiffror. Vidare ämnar vi att, med fokus på Uppsala, undersöka varför man är/blir medlem i Röda Korset samt beskriva och analysera varför många medlemmar har lämnat organisationen. Studien baseras på både sekundär- och primärkällor och använder såväl teorier om frivilligorganisationer från litteratur om sådana, som statistik från Röda Korset samt en personlig intervju, en referensgrupp och en telefonenkät. Teorierna, den personliga intervjun och referensgruppen har genererat frågor till telefonenkäten som utgör den huvudsakliga metoden och ger svar på varför människor väljer att lämna organisationen. Referensgruppen har vidare hållits med nuvarande medlemmar och har därmed utrönt orsaker till medlemskap. På ett nationellt plan, över Sverige som helhet har medlemstalet inom Röda Korset sjunkit med 28 % från år 1990 fram till 2005. Vidare återfinns de flesta nuvarande medlemmarna i åldersgruppen 66+ (55 %). I vår undersökning framkom att de främsta skälen till att människor väljer att bli medlem i Röda Korset är viljan att hjälpa andra, med en förhoppning om att själv få hjälp vid behov, samt för att ta ansvar inom områden där man anser att statliga institutioner misslyckats. Valet av Röda Korset förklaras med organisationens storlek och internationella anseende vilket möjliggör att hjälpinsatserna når ett stort antal behövande världen över. De primära orsakerna till att människor har valt att lämna organisationen ser ut att vara brist på tid till engagemang, trots att inte medlemskap förutsätter sådant, samt bortglömda inbetalningar och avhopp efter att ha erhållit gratis medlemskap genom deltagande i en kurs. Vidare ser privatekonomiska skäl samt ålder ut att till viss del inverka på medlemsavhopp.</p>

<p>Medarbetares kompetens går inte att värdesätta i kronor för företag men det finns andra sätt de kan redovisa sina medarbetare, ofta företagens största resurs. Denna uppsats handlar om hur humankapital redovisas i årsredovisningarna hos Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB för åren 1997, 2001 och 2005. Vi undersöker dels om den regelstyrda redovisningen gällande humankapitalet finns med och dels vilka frivilliga upplysningar bankerna lämnar i respektive årsredovisning. De aktuella författare och forskare, vars publikationer, inom detta område vi har använt oss av har alla förslag på olika mått om hur humankapital kan redovisas. Dessa mått och de som finns i gällande regelverk har vi sedan tillsammans med vår egen definition av humankapital omarbetat till en checklista för att ha som stöd i innehållsanalysen av årsredovisningarna. Presentationen av undersökningen har vi på samma sätt som i checklistan delat upp i redovisning enligt regelverket och frivillig redovisning. I diskussionen av undersökningen analyserar vi om och vilka punkter av humankapitalet som är med i respektive banks årsredovisning. Översikten av checklistans resultat presenteras och undersökningens resultat blir att bankerna har ökat sin redovisning av humankapital mellan 1997-2005. Alla fyra banker följer gällande lagstiftning men de skiljer sig åt i vad de vill kommunicera om de frivilliga punkterna.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera Skandias förtroendekris ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi analyserar gruppdynamiken i ledningsgruppen utifrån teorier som behandlar gruppers sammanhållning, konformitet samt grupptänkande, för att föra en diskussion kring huruvida dessa grupprocesser kan ha varit bidragande till individernas handlande. Vi visar betydelsen av att uppmärksamma grupprocesserna inom företag, för att undvika grupptänkande. Våra slutsatser är att organisationer bör beakta hur grupper konstrueras för att skapa heterogenitet inom gruppen som främjar kritiskt tänkande, samt att organisationer bör observera hur arbetsgrupperna interagerar med andra grupper inom organisationen. Vi visar att homogenitet och sammanhållning inom en grupp kan skapa problem på intergruppnivå, samt att rivalitet mellan grupper inom företaget kan få allvarliga konsekvenser. Vi resonerar därför kring behovet av att komplettera Janis (1971) teori om groupthink.</p>

<p>Under senare år har det blivit av allt större vikt att effektivisera statliga myndigheters verksamheter. Ett sätt att göra detta är att använda internhyror för att synliggöra kostnader för lokaler. Vid Uppsala universitet tillämpas ett internhyressystem för att fördela lokalkostnader mellan fakulteter och institutioner. Denna studie analyserar vilka styreffekter detta system medför genom att jämföra den Samhällsvetenskapliga fakulteten och den Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Metoden som använts är av kvalitativ art och intervjuer har genomförts med åtta representanter från olika verksamheter inom universitetet. Resultaten visar att internhyressystemet medför kostnadsmedvetenhet och har effektiviserat lokalanvändandet. Dock finns även suboptimeringseffekter i form av tomma lokaler och en oro över sämre kvalitet på utbildningen. Det viktigaste förslaget till förändring som studien föreslår är ett införande av ett antal rum inom varje intendenturområde med kortare uppsägningstid för att optimera lokalutnyttjandet.</p>

<p>1974 tog Sveriges riksdag ett beslut rörande den offentligt understödda teaterverksamheten. Ansvaret för utvecklingen lades på kommuner och landsting för att teaterverksamheten skulle utvidgas i hela landet. Subventioneringen av denna verksamhet är mycket omdebatterad och åsikterna är många angående hur skattemedlen ska användas samt var de gör mest nytta. Vår uppsats har sin grund i denna debatt då vi fått i uppdrag av ett kommunalråd från ett oppositionsparti i Uppsala att undersöka subventioneringen av ett antal stads- och länsteatrar. Vi har för avsikt att jämföra Upsala Stadsteater med åtta av landets stads- och länsteatrar för att mäta verksamheternas effektivitet. Med hjälp av dessa effektivitetsmått vill vi även påvisa samhällsnyttan teaterverksamheten generar. Stockholms Stadsteater är mest effektiv när det gäller att utnyttja sin kapacitet och de bidrag de får. Bättre värden för effektivitetsmåtten generar enligt vår modell en högre grad av uppnådd samhällsnytta. Då Upsala Stadsteater ofta återfinns i nedre skiktet av resultaten över effektivitetsmåtten skulle stadens invånare kunna få ut mer nytta om teaterverksamheten förbättrades. Länsteatrarna, med en målgrupp som geografiskt är mer utspridd, har en genomgående låg besöksfrekvens. Det kan bero att det är svårare att fylla teaterlokalen då närområdet inte har lika många invånare som de större städernas. Efter vår jämförelse teatrarna emellan tror vi att en hel del kan förbättras hos teatrarna när de gäller effektivitet och ekonomitänkande.</p>

<p>Inom svenskt näringsliv har det under senare tid uppmärksammats att svenska företag i allt större utsträckning väljer att insourca delar av sin verksamhet. För att en insourcingprocess ska lyckas och för att den ska bidra till att företaget ökar sin konkurrenskraft gäller det för företaget att ha bra kännedom om det nätverk i vilket det är en del av. Det är också viktigt att företaget har en klar bild av sin kärnkompetens och av karaktären på den aktivitet som eventuellt ska insourcas.</p><p>Syftet med denna är att undersöka vilka orsaker som kan ligga bakom ett insourcingbeslut samt att studera effekter som kan uppstå i samband med insourcing. Både Sandvik AB Mining and Constructions och Atlas Copco AB Construction Mining Technique har valt att koncentrera produktion från utlandet till Sverige och det är deras insourcingprojekt som analyseras i uppsatsen. Båda företagen räknas som världsledande aktörer på marknaden för maskiner och komponenter till gruvindustrin. I uppsatsen redogörs för vad som ligger bakom respektive beslut att ta hem verksamhet till Sverige samt vilka effekter som uppstått.</p><p>De orsaker som vi identifierat skiljer sig åt mellan de två företagen. Anledningen att orsakerna skiljer sig beror på variationerna i produkternas karaktär och omfattning. I Atlas Copco AB:s fall är huvudorsakerna till insourcingen kvalitetsproblem och en ökad kundanpassning medan Sandvik AB ser kostnadsreducering som huvudorsak. Båda företagen säger sig ha upplevt en rad synergieffekter som direkt kan kopplas till insourcingen och som de ursprungligen inte hade räknat med. Exempel på effekter som båda företagen upplevt är minskade kostnader ökad motivation bland personalen. Samtidigt som företagen har upplevt flera fördelar med att ta hem verksamhet har de även erfarit några nackdelar. Exempel på en sådan nackdel är svårigheten med att få med sig kritisk kunskap och kompetens.</p><p>Sammanfattningsvis kan nämnas att båda företagen ser projektet som lyckat. Resultatet av undersökningen ger en indikation på att produktion i egen regi kan vara konkurrenskraftig och ett alternativ till outsourcing.</p>

<p>Att det startas fler företag är en förutsättning för ett starkt och dynamiskt näringsliv. Nya företag är grunden för tillväxtföretag och till förnyelse i näringslivet. Nya företag tvingar inte bara etablerade företag att förbättra produkter, kvalitet, service och att sänka sina priser utan är också viktiga bärare av nya innovationer vilket är oerhört betydelsefullt för ekonomisk tillväxt. Studier visar att Sverige, vid jämförelse med andra länder, totalt sett har en lägre entreprenöriell aktivitet och ligger långt under genomsnittet vad gäller nystartade företag, även brist på små och snabbväxande företag är något som karaktäriserar Sverige. Detta kan ha flera orsaker. Innovatörer och entreprenörer är beroende av goda förutsättningar för att kunna förverkliga sina projekt. Många bra produkter eller tjänster når aldrig fram till marknaden vilket kan bero på att de kompetenser som behövs för att nå önskad framgång inte sammanförs och att kapital inte kan erhållas. En verksamhet som arbetar för att skapa en stabil struktur och för att stärka den lokala tillväxten är Entreprenörcenter i Stockholm. Genom ett innovationssystem sammanlänkas innovatören med entreprenören. Entreprenörcenter försöker bygga ett system för innovation och tillväxt där tanken är att fånga upp och dra till sig affärsidéer och innovationer för att sedan låta etablerade entreprenörer kommersialisera dessa. Syftet är att beskriva hur insamlingsprocessen av affärsidéer och innovationer ser ut på Entreprenörcenter i Stockholm samt att beskriva hur selektering av inkomna affärsidéer och innovationer sker. I termer av variation, selektion och kvarhållande (VSR-modellen) är denna process något som inte tidigare studerats i avseenden av Entreprenörcenters karaktär.</p>

<p>Hur företag kan förbättra sig lär det sig bäst av sina kunder. Det är dock inte många företag som lyckas ta tillvara på den kunskap som finns hos kunderna. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur SAS Sverige internt använder den information de samlat in från kunderna och hur de möjliggör för berörd personal att ta del av denna information, i syfte att omvandla den till kunskap. För att lyckas med detta kan ett företag använda sig av bl.a. Knowledge Management och intern marknadsföring, samt intern kommunikation, varför dessa områden utgör uppsatsens teoretiska bas. Jag har använt en kvalitativ metod där det empiriska materialet samlats in genom intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att SAS Sverige arbetar aktivt med att använda sig av kundsynpunkter med hjälp av datasystemet Cure. De har även välfungerande interna processer vilka främjar spridning och användning av kundgenererad information och skapande av kunskap. Enligt min mening borde dock fler medarbetare involveras i arbetet med kundsynpunkterna.</p>

<p>Efter avregleringen år 1992 av de svenska kommunernas nämndstruktur har nya styr- och organisationsformer införts. En diskussion har förts om huruvida avregleringen skulle leda till likformning eller mångfald. Denna uppsats har som i svenska kommuner. Vid en jämförelse med en tidigare studies resultat kan vi se hur styr- och organisationsformernas popularitet och utbredning har förändrats. Detta gör vi för att pröva tesen om att det har skett en likformning av de svenska kommunerna under en längre tid. Metoden för att ta reda på detta har varit en kvantitativ Internetenkät till Sveriges samtliga kommuner. Resultaten av enkäten och de slutsatser vi kan dra av våra resultat är att likformningen har fortsatt även under en längre tidsperiod och vi kan inte se några tendenser till att den trenden skulle avta. Oavsett graden av popularitet har användandet av samtliga styr- och organisationsformer ökat sedan år 1994. En slutsats vi drar av detta är att marknadstänkandet inom kommunerna har kommit att bli en generell norm och kommunernas likformning har blivit än starkare.</p>