De frågor som uppsatsen belyser är hur köparen ska kunna säkerställa att den kundbas, de anställda eller den know how som målföretaget har  flyttas över till köparen efter förvärvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att säkerställa var målföretagets know how finns samt om och hur köparen kan säkerställa att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvärvet. I samband med denna fråga, utreds vilken betydelse lämnade garantier vad gäller know how, anställda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvärvare har till hävning av förvärvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvärvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anställda i målbolaget som misstänks kunna skada förvärvaren om dessa övertas. Dessa frågor uppkommer i störst utsträckning vid förvärv av tjänsteföretag där dessa resurser är av störst vikt, men problematik av liknande karaktär kan även uppstå inom förvärv av varuproducerande företag. Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvärva aktierna i ett företag och att enbart förvärva inkråmet. Denna utredning sker med inriktning på köparens möjligheter att säkerställa att kundstock och anställda medföljer i förvärvet. Förvärvarens möjligheter att säkerställa kunder, anställda och know how är tämligen små och beroende av osäkra faktorer. Vad gäller de anställda och i viss utsträckning know how innebär regleringen i lagen (1982:80) om anställningsskydd en viss inskränkning i förvärvarens möjligheter. Förvärvarens relation till de kunder som påverkas av förvärvet är dock inte beroende av några särskilda regleringar. Förvärvarens möjligheter är därför i stor grad baserade på att skapa en verksamhet som är attraktiv för kunder och anställda och därigenom möjliggöra framtida relationer som kan ge vinst till förvärvaren. De regler som finns i lagen om anställningsskydd innebär att förvärvarens möjligheter att utesluta en eller flera av målbolagets anställda ur förvärvet utan skälig grund är små. Den reglering som gäller idag medför att de anställda som arbetar inom den del av verksamheten som är föremål för förvärv måste ges rätten att följa med vid förvärvet. Uppsägning får sen ske på samma sätt som vanligtvis sker. Genom arbetsbrist. Förhållanden som involverar kunder eller anställda är inte tillräckligt kontrollerbara för att köparen ska kunna förlita sig på säljarens lämnade garantier rörande dessa tillgångar. Det faktum att förvärvaren utan några svårigheter borde inse att säljarens garanti inte är tillförlitlig torde innebära att köparen inte kan vara i god tro angående en lämnad garanti om kunders eller anställdas framtida beteende. Möjligheterna till hävning av ett förvärv som grundar sig i att de förväntade effekterna angående kunder och anställda inte uppstår är små. Den tidigare framförda diskussionen om att säljaren inte kan utöva någon kontroll över varken kunder eller anställda medför att köparen inte med fog kan förvänta sig att förvärvet ska innebära några särskilda effekter. Att häva ett företagsförvärv på grund av fel i varan beroende på kunder eller anställda är således omöjligt. Hävning på grund av säljarens dröjsmål är i teorin möjlig. Problematiken ligger dock i företagsförvärvets natur. För att hävning ska ske måste parternas prestationer återgå. Vid företagsförvärv integreras ofta målbolaget i små doser vilket innebär att delar av målbolaget ofta har integrerats i förvärvarens verksamhet till så stor del att en återgång av prestationen är omöjlig.

<p>Företagsförvärv är ett fenomen som på senare år ökat markant i Sverige. Med företagsförvärv menas att kontrollen över ett företag överförs från en aktieägargrupp till en annan. Ett sätt att förvärva ett annat företag är genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvägagångssätt där fusion utgör ett av dem och som uppstår då två bolag av liknande storlekt går samman under gemensamt ägande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieägare. De förvärv som sker på fientligt vis kallas för Hostile takeover (fientligt företagsförvärv). Denna form av förvärv är mer vanligt i USA och Storbritannien än i övriga Europa. De flesta fallen av fientliga förvärv görs genom att förvärvaren lämnar ett anbud direkt ämnat till målföretagets aktieägare i hopp om att få köpa deras aktier. Deras mål är att överta kontrollen över företaget utan att blanda in målföretagets ledning eller styrelse, som motarbetar affären. Motiven bakom ett företagsförvärv kan vara många. Exempelvis kan ett företag vilja utöka sin produktportfölj, expandera geografiskt eller nå ut till en ny kundgrupp. I de flesta fallen är det undervärderade företag som inte lyckats maximera sin vinst som utsätts för fientliga bud. Resultatet av ett fientligt förvärv leder oftast till en stor omstrukturering av det förvärvande företaget för att uppnå högre lönsamhet.</p><p>För att skydda sig mot att förvärvas på ett fientligt sätt finns det ett antal motåtgärder som ett företags styrelse och ledning kan använda sig av. Dessa motåtgärder bygger på två olika synsätt. Den ena kallas för ledningens självintresse och den beskriver hur ledningen använder sig av de olika motåtgärderna för att rädda sitt eget skinn på bekostnad av aktieägarna. Det andra tankesättet bygger på att ledningen tänker på aktieägarnas bästa vid användande av motåtgärderna. Detta synsätt kallas för aktieägarnas intresse. När vi definierar aktieägarnas aktievärde menar vi på det sätt aktieägarna kan få ut den maximalt möjliga avkastningen vid en specifikt uppkommen situation.</p><p>Vår frågeställning i denna uppsatts är hur användandet av de olika motåtgärderna påverkar aktieägarnas aktievärde vid ett fientligt företagsförvärv eller anbud. Syftet är att beskriva detta på ett lättförståligt vis och göra aktieägarna uppmärksamma på att det kan finnas en intressekonflikt mellan aktieägarnas bästa och företagsledningen samt styrelsens bästa. För att möjliggöra denna uppsats har vi studerat litteratur, vetenskapliga forskningsartiklar, sökt på Internet samt utfört intervjuer.</p><p>En slutsatts som vi har kunnat dra är att vi skulle vilja skilja på ägarnas aktievärde på kort respektive lång sikt. Vissa av metoderna är bra för att öka värdet för ägandet på kort sikt medan andra metoder är bättre på lång sikt. Vissa motåtgärder är uppenbart dåliga för ägarnas aktievärde. En av våra intervjupersoner, Gunnar Ek på Aktiespararna, erkände han att man utan tvekan kan misstänka att det finns stunder då styrelse och företagsledning tänker mer på sig själva än vad som är bäst för företaget och ägarna. I dessa fall kan vi tydligt relatera till ledningens självintresse sätt. Vi spår även att fenomenet med fientliga företagsförvärv kommer att fortsätta öka i Sverige.</p> / <p>Acquisition of a company is a phenomena that has increased during the latest years in Sweden. Hostile takeovers is a type of acquisitions that are made in a hostile way. The controll of the company is moved from one group of stockholders to another. One way of acqire another company is to buy it. There are three types of procedures of buying a company. Fusion is one, when two companies of the same size becomes one. The fusion precede with negotiations between the companies and the stockholders. The acquires that are made in a hostile way is callaed hostile takeover. These types of acusitions are more common in USA and in Great Britain than in the rest of Europe. In the most common case of hostile takeovers, the acqusitior gives a bid to the stockholders to make them sell their stocks.The acquisitiors intrest is to take over the power of the company, whithout dealing with the board of the company. The aim of the takeover can vary. Maybe the acquisitors want to expand their portfolio of products, reach out over a new market theratory, or get into contact with new customers. The target company for a hostile takeover is often a company that are underestimated and had faild to maximise their profit. A hostile takeover often results in a big change in the company’s organisation to make a better result</p><p>When a hostile takeover arise there are several defences that the board or the management can take. These defences are built upon two diffrent approaches. One of them is called the ”Management entrenchment hypothesis”, the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests. The other approach is to achieve the stockholders interests. When we define the stockholders interests we mean that way that the stockholders will get the highest possible profit in the specific case.</p><p>Our question at issue is in which way the different defences relates to the stockholders interests. The purpose is to describe the relation in an easy way and to make the stockholders aware of that there is a conflict betwwen the interests of the management and the stockholders. During the writing of this article we have studied and used litterature, articles in science and research and the Internet. We have also perform some interviews.</p><p>Our conclusion is that we have to seperate the meaning of stockholders interest, depending on wheter it is a short-term interest, or wheter it is a long-term interest. Some defences results in an increase of value in short term, and some in the long-term. also that some of the defences can not been used at all to achieve the stockholders interests. In one of our interviews, Gunnar Ek at Aktiesparana expreses his thought that there is cases in which the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests.In this cases we mean that the ”Management entrenchment hypothesis” is used. We also predict that the phenomena hostile takeovers will continue to increase in Sweden</p>

Företagsförvärv är ett fenomen som på senare år ökat markant i Sverige. Med företagsförvärv menas att kontrollen över ett företag överförs från en aktieägargrupp till en annan. Ett sätt att förvärva ett annat företag är genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvägagångssätt där fusion utgör ett av dem och som uppstår då två bolag av liknande storlekt går samman under gemensamt ägande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieägare. De förvärv som sker på fientligt vis kallas för Hostile takeover (fientligt företagsförvärv). Denna form av förvärv är mer vanligt i USA och Storbritannien än i övriga Europa. De flesta fallen av fientliga förvärv görs genom att förvärvaren lämnar ett anbud direkt ämnat till målföretagets aktieägare i hopp om att få köpa deras aktier. Deras mål är att överta kontrollen över företaget utan att blanda in målföretagets ledning eller styrelse, som motarbetar affären. Motiven bakom ett företagsförvärv kan vara många. Exempelvis kan ett företag vilja utöka sin produktportfölj, expandera geografiskt eller nå ut till en ny kundgrupp. I de flesta fallen är det undervärderade företag som inte lyckats maximera sin vinst som utsätts för fientliga bud. Resultatet av ett fientligt förvärv leder oftast till en stor omstrukturering av det förvärvande företaget för att uppnå högre lönsamhet. För att skydda sig mot att förvärvas på ett fientligt sätt finns det ett antal motåtgärder som ett företags styrelse och ledning kan använda sig av. Dessa motåtgärder bygger på två olika synsätt. Den ena kallas för ledningens självintresse och den beskriver hur ledningen använder sig av de olika motåtgärderna för att rädda sitt eget skinn på bekostnad av aktieägarna. Det andra tankesättet bygger på att ledningen tänker på aktieägarnas bästa vid användande av motåtgärderna. Detta synsätt kallas för aktieägarnas intresse. När vi definierar aktieägarnas aktievärde menar vi på det sätt aktieägarna kan få ut den maximalt möjliga avkastningen vid en specifikt uppkommen situation. Vår frågeställning i denna uppsatts är hur användandet av de olika motåtgärderna påverkar aktieägarnas aktievärde vid ett fientligt företagsförvärv eller anbud. Syftet är att beskriva detta på ett lättförståligt vis och göra aktieägarna uppmärksamma på att det kan finnas en intressekonflikt mellan aktieägarnas bästa och företagsledningen samt styrelsens bästa. För att möjliggöra denna uppsats har vi studerat litteratur, vetenskapliga forskningsartiklar, sökt på Internet samt utfört intervjuer. En slutsatts som vi har kunnat dra är att vi skulle vilja skilja på ägarnas aktievärde på kort respektive lång sikt. Vissa av metoderna är bra för att öka värdet för ägandet på kort sikt medan andra metoder är bättre på lång sikt. Vissa motåtgärder är uppenbart dåliga för ägarnas aktievärde. En av våra intervjupersoner, Gunnar Ek på Aktiespararna, erkände han att man utan tvekan kan misstänka att det finns stunder då styrelse och företagsledning tänker mer på sig själva än vad som är bäst för företaget och ägarna. I dessa fall kan vi tydligt relatera till ledningens självintresse sätt. Vi spår även att fenomenet med fientliga företagsförvärv kommer att fortsätta öka i Sverige. / Acquisition of a company is a phenomena that has increased during the latest years in Sweden. Hostile takeovers is a type of acquisitions that are made in a hostile way. The controll of the company is moved from one group of stockholders to another. One way of acqire another company is to buy it. There are three types of procedures of buying a company. Fusion is one, when two companies of the same size becomes one. The fusion precede with negotiations between the companies and the stockholders. The acquires that are made in a hostile way is callaed hostile takeover. These types of acusitions are more common in USA and in Great Britain than in the rest of Europe. In the most common case of hostile takeovers, the acqusitior gives a bid to the stockholders to make them sell their stocks.The acquisitiors intrest is to take over the power of the company, whithout dealing with the board of the company. The aim of the takeover can vary. Maybe the acquisitors want to expand their portfolio of products, reach out over a new market theratory, or get into contact with new customers. The target company for a hostile takeover is often a company that are underestimated and had faild to maximise their profit. A hostile takeover often results in a big change in the company’s organisation to make a better result When a hostile takeover arise there are several defences that the board or the management can take. These defences are built upon two diffrent approaches. One of them is called the ”Management entrenchment hypothesis”, the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests. The other approach is to achieve the stockholders interests. When we define the stockholders interests we mean that way that the stockholders will get the highest possible profit in the specific case. Our question at issue is in which way the different defences relates to the stockholders interests. The purpose is to describe the relation in an easy way and to make the stockholders aware of that there is a conflict betwwen the interests of the management and the stockholders. During the writing of this article we have studied and used litterature, articles in science and research and the Internet. We have also perform some interviews. Our conclusion is that we have to seperate the meaning of stockholders interest, depending on wheter it is a short-term interest, or wheter it is a long-term interest. Some defences results in an increase of value in short term, and some in the long-term. also that some of the defences can not been used at all to achieve the stockholders interests. In one of our interviews, Gunnar Ek at Aktiesparana expreses his thought that there is cases in which the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests.In this cases we mean that the ”Management entrenchment hypothesis” is used. We also predict that the phenomena hostile takeovers will continue to increase in Sweden

Denna uppsats intresserar sig för motiven till företagsförvärv. Företagsförvärvens effekter har i många studier visats vara negativ ur aktieägarsynpunkt men trots detta så fortsätter företagsledningar att företa företagsförvärv. Denna paradox har gjort att många forskare intresserat sig för att undersöka företagsledningarnas motiv till företagsförvärv för att på den vägen eventuellt kunna lösa paradoxen. Det empiriska underlaget i sådana undersökningar har oftast tagits fram genom intervjuer med olika personer med djup insyn i företagsaffärer. Denna uppsats undersökning har dock inriktat sig på att använda s.k. erbjudandehandlingar som empiriskt underlag efter-som de utgör ett rikt material vars innehåll anknyter till uppsatsens ämne. En erbjudandehandling måste enligt svensk lag upprättas när t.ex. ett bolag lägger ett offentligt uppköpserbjudande gällande ett i Sverige börsnoterat bolags aktier och erbjudandehandlingen ska innehålla ett avsnitt om budets motiv. Genom att undersöka detta motivavsnitt i erbjudandehandlingarna genom en kvalitativ innehållsanalys har olika kategorier av motiv identifierats och dessa har sedan jämförts med de generella motiv till företagsförvärv som formulerats i tidigare forskning och av olika teoretiker. Resultatet av undersökningen visar att det i en erbjudandehandling oftast finns flera olika motiv till varför ett förvärv görs och att avnoteringsmotiv samt juridiska motiv är relativt vanliga motiv som anges i erbjudandehandlingarna. Dessa två kategorier av motiv har dock inte fått särskilt stor uppmärksamhet varken i tidigare forskning eller av olika teoretiker inom företagsförvärv. Undersökningen visar också att personliga och ledningsmässiga motiv samt mer kontroversiella motiv, t.ex. skattemotiv, som identifierats i tidigare forskning och av olika teoretiker inte går att finna i erbjudandehandlingarna. / This thesis explores the motives for mergers and acquisitions. Results of past studies have shown that the effects of mergers and acquisitions are destructive from a shareholder's point of view. Despite of this fact companies' management continue to perform mergers and acquisitions. As a consequence, this paradox has led scholars to get interested in exploring the companies' management's motives for performing mergers and acquisitions. The empirical material explored by the scholars has often consisted of interviews with different persons with deep insight regarding mergers and acquisitions. However, the examination of motives in this thesis focuses on utilising so called offer documents as an empirical foundation because they offer a rich material and their content relates to the thesis' subject. According to Swedish law an offer document has to be established when for example a company makes a public offer to purchase the shares in a company listed in Sweden and the offer document has to contain a section regarding the offer's motives. By examining the motives section in the offer documents using a qualitative content analysis method several different categories of motives has been identified and these categories has then been compared to the general motives for mergers and acquisitions formulated in past research and by various theorists. The result of the examination shows that there are often several motives expressed in the offer documents regarding why the merger and acquisition is performed and that delisting motives and legal motives are relatively common motives stated in the offer documents. However, these two categories of motives have not gotten any particular attention in past research or by various theorists active within the field of mergers and acquisitions. The examination also shows that personal and managerial motives as well as more controversial motives, such as tax motives, formulated in past research and by various theorists are not found in the offer documents.

<p>Denna uppsats behandlar ledarskapet och den påverkan ett företagsförvärv har på denna. Syftet har varit att undersöka hur ett ledarskap påverkas i en viss riktning av ett företagsförvärv. En fallstudie av ett förvärvat företag har genomförts, där framförallt VD-positioner har varit delaktiga i det empiriska materialet, genom intervjuer. Teorin som använts är i första hand ledarskapsteorier, men även företagsförvärv behandlas. Några av de viktigaste slutsatser som kunnat dras är att det skett en förändring i ledarskapet, både det situationsanpassade ledarskapet och ledarskapsstil och att dessa har gått i den riktning mot vad teorin förespråkar.</p>

Denna uppsats behandlar ledarskapet och den påverkan ett företagsförvärv har på denna. Syftet har varit att undersöka hur ett ledarskap påverkas i en viss riktning av ett företagsförvärv. En fallstudie av ett förvärvat företag har genomförts, där framförallt VD-positioner har varit delaktiga i det empiriska materialet, genom intervjuer. Teorin som använts är i första hand ledarskapsteorier, men även företagsförvärv behandlas. Några av de viktigaste slutsatser som kunnat dras är att det skett en förändring i ledarskapet, både det situationsanpassade ledarskapet och ledarskapsstil och att dessa har gått i den riktning mot vad teorin förespråkar.

Examensarbete om culpa in contrahendo vid förhandlingar om företagsförvärv. Fokus på avsiktsförklaring och lojalitetsplikt.

Företagsförvärv är en effektiv strategi för företag att skapa tillväxt vilket bidragit till att förvärven blivit vanligare på senare år. Dock är det en komplex och riskfylld process som ofta kräver stora resurser från både köpare och säljare, vilket gör att båda parter vill försäkra sig om att inget går fel vid köpet. Köparen genomför därför en ingående undersökning av målbolaget, en så kallad due diligence, för att kartlägga riskerna och upptäcka eventuella fel. Undersökningen av målbolaget är ett slags ansvar för köparen enligt KöpL 20 § 1 st eftersom köparen inte får åberopa ett fel efter köpet som hen måste antas ha känt till vid undersökningen. Säljaren ska i sin tur tillhandahålla köparen korrekt och relevant information för att köparen ska kunna genomföra sin undersökning med rätt underlag. Säljarens upplysning av information är i viss mån en plikt enligt köplagen där säljaren måste upplysa köparen om vissa förhållanden som exempelvis kan anses vara av vikt för köparen vid köpebeslutet.   Trots att båda parter noggrant förebygger eventuella problem vid köpet kan det ibland uppdagas en avvikelse i köpeobjektet efter ett genomfört företagsförvärv. Vanligtvis upprättas ett mycket detaljerat avtal där köpet preciseras och om köpeobjektet avviker från vad som fastställts i avtalet föreligger ett så kallat konkret fel enligt 17 § 1 st. Dock kan inte allt kring ett företag specificeras i ett avtal vilket leder till att det ibland uppstår ett fel som inte är avtalsrelaterat, ett så kallat abstrakt fel enligt 17 § 3 st. Eftersom alla företag är unika finns det ingen fastställd standard ett företag ska förhålla sig till, vilket försvårar en abstrakt felbedömning. Den här uppsatsen kommer att fokusera på när ett abstrakt fel uppdagas vid ett genomfört företagsförvärv. Med hjälp av ett fiktivt fall, som vi applicerat fyra olika händelseförlopp på, ska vi reda ut var gränsen går för säljarens ansvar vid företagsförvärv, vad konsekvenserna blir när en avvikelse uppdagas i efterhand samt till vilken omfattning en eventuell skada ska ersättas.

Inför aktiefinansierade företagsförvärv påvisar tidigare studier att det finns incitament för förvärvande företag att manipulera resultatet med avsikt att öka den egna aktiekursen för att köpa målföretaget för ett mindre antal egna aktier. Forskning påvisar att resultatmanipulering förekommer bland amerikanska förvärvande företag och att det förekommer i högre utsträckning i Europa än i USA. I och med att publika företag inom EU sedan 2005 använder den gemensamma redovisningsstandarden IFRS möjliggörs studiens syfte, att undersöka om resultatmanipulering förekommer bland publika förvärvande företag i EU inför ett företagsförvärv. I studien genomförs tre t-test som undersöker förändring i andelen diskretionära periodiseringar, vilka tas fram av den modifierade Jones-modellen. Inga av resultaten påvisar att resultatmanipulering förekommer. Att resultaten inte styrker förekomsten av resultatmanipulering inför företagsförvärv i EU behöver inte innebära att resultatmanipulering inte förekommer. Liknande studier kan eventuellt påvisa resultatmanipulering om modellen utvecklas och tar hänsyn till fler omständigheter.

<p>Sweden is facing a shift in generation where the people born in the 1940s are starting to retire which results in consequences. Before the year of 2013 more than 180 000 companies will have to change owner. A study indicates that the majority of all Swedes in the age of 18-70 can consider becoming company owners.</p><p>Only ten percent of the companies for sale will reach the company broker and another 15 percent will be mediated by legal experts and accountants. This means that 75 percent of the companies for sale will not be available for the public market. As a potential buyer this is a problem. When the object is found the next challenge arises, how does a buyer know that the price is reasonable.</p><p>The purpose with the thesis is to increase the understanding of corporate acquisitions regarding unlisted small and medium sized enterprises (SME). By delimit the thesis towards small and medium sized unlisted enterprises in the Jönköping region that will be acquisitioned by private investors, the authors hope is to contribute with a theoretical study that will interest many readers. We have chosen to use a qualitative research method. The data collection</p><p>constitutes of primary and secondary data where the primary data</p><p>consists of eight interviews and the secondary data consists of a theoretical study. The respondents where chosen after attending a corporate acquisition course held by ALMI where the authors initiated several contacts within the chosen field. The thesis indicates that experience held by the buyers reduce the time related</p><p>to the corporate acquisition. We state that as a first time buyer it should be a good idea to contact a company broker for consultation. Since the company broker has an interest in mediate companies s/he will probably give advices regarding corporate acquisitions in general. The own capital effort varies depending on the case and the empirical findings shows that extreme cases exists. We can also observe tendencies which show that an asset deal is to prefer prior to a share deal in the buyers perspective. The two most common corporate valuation methods are substance valuation and the future cash flow method.</p> / <p>Sverige står inför ett generationsskifte där fyrtiotalisterna börjar pensionera sig vilket för med sig konsekvenser. Innan år 2013 kommer 180 000 företag att behöva byta ägare. En undersökning indikerar att majoriteten av alla svenskar i åldern 18-70 kan tänka sig att bli företagare. Endast tio procent av bolagen som kommer ut till försäljning når företagsmäklare och ytterligare 15 procent förmedlas via jurister och revisorer. Detta betyder att 75 procent av företagsförvärven inte finns tillgängliga för allmän försäljning. Som potentiell företagsförvärvare är detta ett problem. När objektet</p><p>väl är påträffat infinner sig nästa svårighet, hur ska företagsförvärvaren veta att priset är skäligt. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen beträffande företagsförvärv gällande onoterade små och medelstora företag (SME). Uppsatsen kommer att avgränsas till små och medelstora onoterade bolag i Jönköpingsregionen som förvärvas av privatpersoner. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod. Datainsamling är av primär och sekundär typ där primärdatan utgörs av åtta intervjuer och sekundärdatan insamlades genom</p><p>en teoristudie. Respondenterna valdes ut efter att ha deltagit på en företagsförvärvarkurs. Uppsatsen visar att erfarenhet hos företagsförvärvaren reducerar tiden för företagsförvärvet. Vi anser att det som förstagångsförvärvare är en god idé att i första hand vända sig till en företagsmäklare för konsultation. Eftersom</p><p>företagsmäklaren har ett intresse i att förmedla bolag är denne troligen instruktiv och beskrivande gällande frågor som rör företagsförvärv i allmänhet och i synnerhet gällande utannonserade objekt. Gällande den egna insatsen varierar den från fall till fall och empirin visar att det existerar extremfall där den egna insatsen varit låg i förhållande till köpeskillingen. Vi kan även se</p><p>tendenser som pekar på att en inkråmsaffär är att föredra före aktieöverlåtelse ur företagsförvärvarens perspektiv. När företagsförvärvaren ska analysera det tänkta bolaget bör denne anlita externa konsulter med avsikt att få en objektiv bedömning av företaget. När ett företag ska värderas är de två vanligast förekommande värderingsmetoderna substansvärdering och avkastningsvärdering.</p>