Examensarbete om culpa in contrahendo vid förhandlingar om företagsförvärv. Fokus på avsiktsförklaring och lojalitetsplikt.

<p>Dagens affärsklimat ställer höga krav på bolag beträffande strategiska val på en allt mer globaliserad marknad. I uppsatsen föreslås att denna eskalerande globalisering kan vara associerad med bolagens framgång. Internationella bolagsförvärv och fusioner samt de initiala avsiktsdeklarationer som förkommer vid dessa transaktioner blir då centrala faktorer att beakta för bolagen, i sökandet efter förbättrade resultat. Baserat på detta skildrar uppsatsen innebörden av en initial avsiktsdeklaration, närmare bestämt ett Letter of Intent (LOI). Uppsatsen belyser innebörden av ett LOI ur ett strukturellt, juridiskt och praktiskt perspektiv. Den strukturella och praktiska innebörden av ett LOI återges genom två, för uppsatsen, exklusiva undersökningar. Den första undersökande delen beskriver strukturen för ett LOI genom att betrakta praktiska exempel som använts, vid bolagsförvärv och fusioner, i publika aktiebolag. Resultatet visar att strukturen samt de klausuler som ingår i ett LOI till viss del varierar. Oräknat det återfinns generaliserat, i undersökningen, följande klausuler i ett LOI: Bakgrund, Syfte, Villkor, Förbehåll, Sekretess, Exklusivitet, Due Diligence (DD), Tidplan, Avslut, Ersättning, Lagval samt Skiljedom. Den andra undersökande delen, om den praktiska innebörden av ett LOI, är baserad på intervjuer med personer som är aktiva ledamöter i bolagsledningen för större publika aktiebolag. Undersökningens sammanvägda resultat pekar på att ett LOI bör innehålla klausuler och preciserade villkor för en tilltänkt affär. I praktiken torde ett LOI innebära en framtida utfästelse om att ingå avtal eller samarbete mellan bolag. Vidare kan den juridiska innebörden emellertid antas vara begränsad till att en part som medvetet bryter mot villkoren eller uppträder svekligt kan ådra sig ett skadeståndansvar. I näringslivet anser respondenterna att ett LOI allmänt innebär en första signal om att två parter avser att söka träffa ett avtal. Sammanfattningsvis kan ett LOI effektivisera processerna i samband med bolagens globalisering, därigenom kan ett LOI dessutom främja bolagens presumtiva framgång i dagens affärsklimat.     </p>

Dagens affärsklimat ställer höga krav på bolag beträffande strategiska val på en allt mer globaliserad marknad. I uppsatsen föreslås att denna eskalerande globalisering kan vara associerad med bolagens framgång. Internationella bolagsförvärv och fusioner samt de initiala avsiktsdeklarationer som förkommer vid dessa transaktioner blir då centrala faktorer att beakta för bolagen, i sökandet efter förbättrade resultat. Baserat på detta skildrar uppsatsen innebörden av en initial avsiktsdeklaration, närmare bestämt ett Letter of Intent (LOI). Uppsatsen belyser innebörden av ett LOI ur ett strukturellt, juridiskt och praktiskt perspektiv. Den strukturella och praktiska innebörden av ett LOI återges genom två, för uppsatsen, exklusiva undersökningar. Den första undersökande delen beskriver strukturen för ett LOI genom att betrakta praktiska exempel som använts, vid bolagsförvärv och fusioner, i publika aktiebolag. Resultatet visar att strukturen samt de klausuler som ingår i ett LOI till viss del varierar. Oräknat det återfinns generaliserat, i undersökningen, följande klausuler i ett LOI: Bakgrund, Syfte, Villkor, Förbehåll, Sekretess, Exklusivitet, Due Diligence (DD), Tidplan, Avslut, Ersättning, Lagval samt Skiljedom. Den andra undersökande delen, om den praktiska innebörden av ett LOI, är baserad på intervjuer med personer som är aktiva ledamöter i bolagsledningen för större publika aktiebolag. Undersökningens sammanvägda resultat pekar på att ett LOI bör innehålla klausuler och preciserade villkor för en tilltänkt affär. I praktiken torde ett LOI innebära en framtida utfästelse om att ingå avtal eller samarbete mellan bolag. Vidare kan den juridiska innebörden emellertid antas vara begränsad till att en part som medvetet bryter mot villkoren eller uppträder svekligt kan ådra sig ett skadeståndansvar. I näringslivet anser respondenterna att ett LOI allmänt innebär en första signal om att två parter avser att söka träffa ett avtal. Sammanfattningsvis kan ett LOI effektivisera processerna i samband med bolagens globalisering, därigenom kan ett LOI dessutom främja bolagens presumtiva framgång i dagens affärsklimat.

Syftet är att ur ett kulturanalytiskt perspektiv beskriva och analysera Länsdelegationen i jämställdhet. Början av uppsatsen kan ses som ett bakgrundskapitel. Detta för att förstå uppkomsten av undersökningen. Där förklaras kort den svenska jämställdhetspolitiken, hur det strategiska arbetet sker genom jämställdhetsintegrering och Länsstyrelsens roll och arbete kring Länsdelegationen. Vidare behandlas hur delegationen arbetar med den avsiktsförklaring de tagit fram och hur de förhåller sig till den. Men också på hur delegaterna faktiskt ser på sitt deltagande, hur de arbetar med att införliva jämställdhetspolitiken i praktiken samt de svårigheter och möjligheter som kommer med arbetet i delegationen. Vidare diskuteras hur delegaterna ser på framtiden med sin medverkan och delegationens varande. Senare görs en kort jämförelse med hur förändringen gestaltat sig sedan delegationens start år 1997. Detta med hjälp av de två tidigare utvärderingarna från år 2000 och år 2006. I den avslutande diskussionen knyts uppsatsen ihop genom att besvara syftet med utvärderingen: att söka svar på hur delegationen arbetar och verkar med jämställdhetsarbetet. Till undersökningen valde jag att arbeta med två olika insamlingsmetoder, dels en webbenkät som gått ut till samtliga delegater i Länsdelegationen i jämställdhet, dels tre intervjuer med några av delegaterna. Jag har även studerat den avsiktsförklaring som togs fram för år 2014-2016 för att få kunskap om vad delegationen ska förhålla sig till. Jag har också använt två tidigare utvärderingar som gjorts av Länsdelegationen i jämställdhet samt den debattartikel som delegationen publicerade inför 2014 års nationella genusforskarkonferens, g14 som var förlagd till Umeå universitet. Slutsatserna i undersökningen är att Länsdelegationen främst verkar som en symbolisk faktor och många talar och skriver om att de vill bli en mer arbetande grupp och agera utåt och bidra till att Västerbotten ska bli ett jämställt län. Men det stannar av där, det blir tillsynes kanske inte mer än vackra ord i handlingsplanerna.