Enligt den så kallade förnyelselagen kommer alla avtalsrättigheter som är inskrivna före den 1 juli 1968 tas bort ur fastighetsregistret om inte förnyelse av inskrivningen anmäls senast den 31 december 2018. Syftet med examensarbetet är att uppmärksamma förnyelsekravet. Arbetets mål är dels att undersöka Gävle kommuns hantering av förnyelsekravet och dels att underlätta för Gävle kommun att avgöra för vilka inskrivningar som förnyelse behöver sökas. Onyttiga inskrivningar orsakar merarbete samt merkostnader vid lantmäteriförrättningar och förnyelselagen anses kunna bli ett effektivt instrument för att ta bort onyttiga inskrivningar. Samtidigt har det uttryckts en oro för att rättighetshavare kommer att söka förnyelse för samtliga inskrivna avtalsrättigheter som berörs utan att utreda vilka som är aktuella eller onyttiga. Därutöver finns en oro för att förnyelsekravet ska förbises för inskrivningar som fortfarande är aktuella, vilket skulle kunna leda till rättsförlust. I arbetet användes tre metoder. Juridisk metod tillämpades för att utreda rättsläget kring vad som händer med inskrivna avtalsrättigheter som tas bort ur fastighetsregistret. För att studera hur en större rättighetshavare agerar undersöktes, via fastighetsregistret, vilka inskrivningar som berör Gävle kommun. Dessutom genomfördes intervjuer med företrädare för kommunen beträffande hanteringen av förnyelsekravet. Ett resultat av den juridiska metoden är att det finns fyra olika situationer när en oinskriven rättighet riskerar att upphöra att gälla. Resultatet av inventeringen visar att det finns cirka 1 400 inskrivningar som berör de kommunala fastigheterna. Intervjuerna resulterade i att kommunen är informerad om förnyelsekravet och intervjuerna visar att kommunen i de flesta fall kommer att undersöka vilka inskrivningar som bör förnyas. Den första slutsatsen är att oinskrivna avtalsrättigheter som är aktuella fortsätter att gälla på samma sätt som inskrivna rättigheter, men de kan upphöra att gälla i fyra olika situationer om de exempelvis inte bevakas av rättighetshavaren. En sådan bevakning av oinskrivna rättigheter konstateras vara praktiskt omöjlig i de flesta fall beträffande Gävle kommun. Den andra slutsatsen är att kommunen kommer att utreda vilka inskrivningarna som behöver förnyas och risken för rättsförlust bedöms därmed som låg. Avslutningsvis kan konstateras att förnyelselagen är en möjlighet snarare än ett hot beträffande Gävle kommun. / According to the so-called ”förnyelselagen”, the Renewal Act, all title registration of contractual rights registered before 1 July 1968 will be de-registered from the Real Property Register, unless renewal is applied for the right no later than 31 December 2018. The aim of the degree project is to pay attention to the renewal requirement. The objective is partly to investigate how the municipality of Gävle will handle the renewal requirement, and partly to facilitate the municipality to determine for which registered rights renewal needs to be sought. Unnecessary registered rights cause additional work and costs at cadastral procedures and the Renewal Act is considered to be an effective tool to de-register unnecessary registered rights. At the same time, concerns have been expressed that right holders will apply for renewal for all registered rights that are affected, without investigate which of them are unnecessary. In addition, there is also a concern that the renewal requirement may be overlooked by right holders for rights that are still relevant, which can lead to legal loss. Three methods were used in the study. Juridical method was used to investigate the legal situation regarding what happens with registered rights that are de-registered from the Real Property Register. To study how a major right holder acts, an investigation of registered rights was made in the Real Property Register regarding the municipality of Gävle. Furthermore, interviews were conducted with representatives of the municipality concerning the work with the renewal requirement. A result of the juridical method is that there are four different situations when an unregistered right may end. The result of the inventory in the Real Property Register, shows that there are about 1 400 registered rights that affect the properties of the municipality. The interviews resulted in that the municipality is informed about the renewal requirement and the municipality in most cases will investigate which registered rights should be renewed. The first conclusion is that unregistered contractual rights currently remain valid in the same manner as registered rights, but they may end in four situations if they are not monitored by the right holder. Such protection of unregistered rights is found to be practically impossible in most cases regarding the municipality of Gävle. The other conclusion is that the municipality will investigate which registered rights that need to be renewed, therefore the risk of legal loss can be assessed as low. Finally, it can be concluded that the Renewal Act is an opportunity rather than a threat for the municipality of Gävle.

Förnyelselagen innebär att sådana avtalsrättigheter som upprättats och skrivits in i fastighetsregistret innan 1 juli 1968 tagits bort ur registret om inte någon anmälan om förnyelse gjordes till Lantmäteriets Fastighetsinskrivning innan 31 december 2018. Syftet med lagen var att få ett mer aktuellt och tillförlitligt fastighetsregister genom att ta bort inaktuella eller missvisande inskrivningar ur registret. Att inaktuella eller missvisande inskrivningar finns kvar i fastighetsregistret medför olägenheter för såväl rättighetshavare, kommuner som för allmänheten som använder sig av fastighetsregistret för att finna aktuell och relevant information om fastigheter. Inaktuell information i fastighetsregistret medför bland annat merarbete och högre förrättningskostnader i samband med lantmäteriförrättningar. Lagen anses vara effektiv för att komma till rätta med problemet med inaktuella inskrivningar, samtidigt som det framförts oro över rättighetshavarnas utredningsarbete. Syftet med studien är att bidra till en bredare förståelse för hur lagen påverkat rättighetshavare samt att lägga grunden för vidare utredningar inom ämnet. Studien mål är att undersöka hur ett antal utvalda bolag arbetat inför förnyelselagens verkställande. Målet är vidare att klargöra om lagstiftningen, utifrån studiens omfattning, kan anses ha bidragit till ett mer tillförlitligt fastighetsregister som är bättre anpassat till aktuella förhållanden. Studien baseras på en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes dels med utvalda bolag som är några av de rättighetshavarna för att se hur de arbetat och genomfört eventuella utredningar av inskrivna avtalsrättigheter inför förnyelselagens verkställande. Semistrukturerade intervjuer genomfördes även med representanter från Statliga Lantmäteriets divisioner Fastighetsbildning och Fastighetsinskrivning för att ta reda på vad Lantmäteriets roll varit i arbetet inför och efter förnyelselagen. Slutsatser som kan dras är bland annat att förnyelselagen kan anses ha medfört ett mer tillförlitligt fastighetsregister som är bättre anpassat till aktuella förhållanden samt att bolagen gjort utredningar av inskrivningar i den mån de ansett vara möjlig. / The Renewal Act means that such contractual rights that were registered in the real property register before 1 July 1968 have been removed from the registration if no notification of renewal was made to Lantmäteriet's Property Registration before December 31, 2018. The purpose of the Act is to obtain a more current and reliable real property register by removing outdated or misleading entries from the registry. The fact that outdated or misleading registrations which remains in the property register results in inconveniences for both right-holders, municipalities and the public who use the real estate register to find up-to-date and relevant information about properties. Outdated information in the real estate register entails, among other things, additional work and higher execution costs in cadastral procedures. The law is considered to be effective in overcoming the problem of outdated registered rights. The purpose of the study is to contribute to a broader understanding of how the law influenced rights holders and to lay the foundation for further investigations within the subject. The aim of the study is to investigate how a number of selected companies have worked for the implementation of the renewal act. The aim is also to clarify whether the legislation, based on the scope of the study, can be considered to have contributed to a more reliable property register that is better adapted to current conditions. The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were carried out with selected companies, which are some of the biggest right-holders, to see how they worked and carried out any investigations of registered contract rights prior to the renewal law's implementation. Semi-structured interviews were also carried out with representatives from the Lantmäteriet's Real Estate formation and Real Estate Enrollment divisions to find out what Lantmäteriet's role was in the work before and after the Renewal Act. Conclusions that can be drawn are among other things that the Renewal Act can be considered to have resulted in a more reliable property register that is better adapted to current circumstances and that the companies have made investigations of enrollments to the extent that they are considered possible.