An efficient property and credit market can be used by a government of a country to empower its citizens to achieve sustainable development. To improve the property and credit market government needs to ensure that its land records contain information that is beneficial to the actors in both the property and credit market. Studies have shown that land records in Uganda experience problems which have affected the property and credit market. The Government of Uganda has had attempts to solve these problems and one of the recent efforts include computerization of the land records. However the aspect of the information content and its adequacy for the property and credit markets has not attracted much attention.  Therefore this research investigated the content of the real property register in relation to the requirement of the property and credit market in Uganda. The main aim of the research was to develop a model of a real property register that supports both the property and credit market in Uganda. The research established the needs of the different actors in the property and credit market. Based on the analysis of the needs of the property and credit market in Uganda, the gaps in the information provided by the current real property register were identified. The research methods included literature review, interviews, and questionnaires. Furthermore the registers were inspected at the different land offices. A conceptual model of a real property register was designed based on the information needs of actors and gaps in the current real property register.  The study revealed that the basic information required by the property and credit market included information on size of the property, location, occupancy rights, easements, regulations among others. Although things such as location and size are there, easements, occupancy rights and public restrictions are not there. This has impacted negatively on the property and credit market by contributing to land speculation, insecure rights, high transaction costs, prolonged transactions, high information costs, principle agent problems, land grabbing, land conflicts among others.   The study recommended that the current register should be remodelled to include the vital information such as easements, occupancy rights and public regulation that is needed by actors in the property and credit market. The register should be dynamic and create incentives to have people register the land. / Effektiva fastighets- och kreditmarknader kan användas av en regering i ett land för att stödja sina medborgare att uppnå en hållbar utveckling. För att förbättra fastighet- och kreditmarknaderna måste regeringen se till att landets fastighetsregister innehåller information som är till nytta för aktörerna i både fastighets- och kreditmarknaderna. Studier har visat att det befintliga fastighetsregistret i Uganda har brister som inverkar negativt på fastighets- och kreditmarknaderna. Ugandas regering har försök att lösa dessa problem och en av de senaste insatserna inkluderar digitalisering av fastighetsregistret. Däremot har frågan om registrets informationsinnehåll, och dess ändamålsenlighet för fastighets- och kreditmarknaderna, inte rönt någon större uppmärksamhet. Av dessa skäl har detta forskningsprojekt närmare undersökt informationsinnehållet i fastighetsregistret i relation till de behov som fastighets- och kreditmarknaderna i Uganda uppvisar. Det främsta syftet med forskningen var att utveckla en modell för ett fastighetsregister som kan gynna både fastighets- och kreditmarknaderna i Uganda. Forskningen inventerade inledningsvis behoven hos de olika aktörerna inom fastighets- och kreditmarknaderna. Baserat på en analys av dessa behov identifierades brister och svagheter i den information som tillhandahålls av det nuvarande fastighetsregistret. Forskningsmetoden innefattade litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Därutöver granskades fastighetsregistret på plats vid olika registerförande kontor. En konceptuell modell av ett utvecklat fastighetsregister skapades utifrån de informationsbehov hos aktörerna och brister i nuvarande fastighetsregistret som identifierats. Studien visade att den grundläggande information som behövs för fastighets- och kreditmarknaderna innefattar bl.a. information om fastighetens area, lokalisering, olika rättigheter samt markanvändningsplaner. Information om area och lokalisering finns idag, men rättigheter och markanvändningsplaner saknas. Detta har inverkat negativt på fastighets- och kreditmarknaderna genom att bl.a. bidra till markspekulation, otrygga rättigheter, höga transaktions- och informations-kostnader, principal-agent-problem och markkonflikter. Studien rekommenderar att nuvarande registret bör utvecklas och struktureras för att kompletteras med viktig information såsom rättigheter och markanvändnings-regleringar vilket efterfrågas av marknadsaktörerna. Registret bör vidare vara dynamiskt och skapa incitament för att underlätta registrering av mark. / <p>QC 20160316</p>

Av 19 kap. 22 § 1 st. första meningen jordabalken följer att om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon uppenbar oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel, ska inskrivningsmyndigheten rätta uppgiften. Avseende bestämmelsen ämnar examensarbetet att fastställa gällande rätt (de lege lata), analysera rekvisiten och föreslå regelförändringar(de lege ferenda) som möjliggör att rättelse skulle kunna tillämpas i fler situationer än vad som är möjligt idag. För detta har rättsdogmatisk metod, rättsvetenskaplig metod och empirisk metod använts. Utöver de traditionella rättskällorna inkluderas empiriskt material som underrättspraxis, JO-avgöranden och intervjumaterial. Även rättelsebestämmelserna 36 § förvaltningslagen (2017:900) och 4 kap. 21 § lagen (2008:990) om företagshypotek presenteras som underlag för en avslutande jämförelse. Av slutsatserna framgår bland annat att rättelse ska tillämpas restriktivt, vilketinnebär att endast oriktigheter som tydligt uppfyller rekvisiten kan rättas. Om rättelse skulle tillämpas i fler situationer är det viktigt att den enskildes rättstrygghet inte äventyras då denne kan lida skada efter att ha förlitat sig på registeruppgifter som sedan ändras genom rättelse. / 19 ch. 22 § in the Land Code (Sw: jordabalken) stipulates that if the land register section of the Real Property Register contains an obvious inaccuracy which depends on the land registration authority or somebody else's clerical error, similar inadvertence or due to a technical error, the land registration authority shall correct the inaccuracy. Regarding this regulation, the purpose of this master’s thesis is to establish the law (de lege lata), analyse the necessary conditions and propose rule changes (de lege ferenda) whether correction could be applied in more situations than what is possible today. Beyond the traditional sources of law, empirical material consisting of lower court praxis, decisions from the Parliamentary ombudsmen and interview material are included. Also, the regulations regarding correction according to 36 § of the Administrative Procedure Act (Sw: förvaltningslagen (2017:900)) and 4 ch. 21 § of the Floating Charges Act (Sw: lag (2008:990) om företagshypotek) are presented as a basis for a concluding comparison. From the conclusion – for instance – it appears that 19 ch. 22 § of the Land Code has a restrictive interpretation, which means that only incorrections that in a clear way fulfil the necessary conditions can be corrected. If correction would be applied in more situations, it is important that the individual legal rights should not be compromised since a third party can suffer loss after relying on information in the register that later will be corrected.

Enligt den så kallade förnyelselagen kommer alla avtalsrättigheter som är inskrivna före den 1 juli 1968 tas bort ur fastighetsregistret om inte förnyelse av inskrivningen anmäls senast den 31 december 2018. Syftet med examensarbetet är att uppmärksamma förnyelsekravet. Arbetets mål är dels att undersöka Gävle kommuns hantering av förnyelsekravet och dels att underlätta för Gävle kommun att avgöra för vilka inskrivningar som förnyelse behöver sökas. Onyttiga inskrivningar orsakar merarbete samt merkostnader vid lantmäteriförrättningar och förnyelselagen anses kunna bli ett effektivt instrument för att ta bort onyttiga inskrivningar. Samtidigt har det uttryckts en oro för att rättighetshavare kommer att söka förnyelse för samtliga inskrivna avtalsrättigheter som berörs utan att utreda vilka som är aktuella eller onyttiga. Därutöver finns en oro för att förnyelsekravet ska förbises för inskrivningar som fortfarande är aktuella, vilket skulle kunna leda till rättsförlust. I arbetet användes tre metoder. Juridisk metod tillämpades för att utreda rättsläget kring vad som händer med inskrivna avtalsrättigheter som tas bort ur fastighetsregistret. För att studera hur en större rättighetshavare agerar undersöktes, via fastighetsregistret, vilka inskrivningar som berör Gävle kommun. Dessutom genomfördes intervjuer med företrädare för kommunen beträffande hanteringen av förnyelsekravet. Ett resultat av den juridiska metoden är att det finns fyra olika situationer när en oinskriven rättighet riskerar att upphöra att gälla. Resultatet av inventeringen visar att det finns cirka 1 400 inskrivningar som berör de kommunala fastigheterna. Intervjuerna resulterade i att kommunen är informerad om förnyelsekravet och intervjuerna visar att kommunen i de flesta fall kommer att undersöka vilka inskrivningar som bör förnyas. Den första slutsatsen är att oinskrivna avtalsrättigheter som är aktuella fortsätter att gälla på samma sätt som inskrivna rättigheter, men de kan upphöra att gälla i fyra olika situationer om de exempelvis inte bevakas av rättighetshavaren. En sådan bevakning av oinskrivna rättigheter konstateras vara praktiskt omöjlig i de flesta fall beträffande Gävle kommun. Den andra slutsatsen är att kommunen kommer att utreda vilka inskrivningarna som behöver förnyas och risken för rättsförlust bedöms därmed som låg. Avslutningsvis kan konstateras att förnyelselagen är en möjlighet snarare än ett hot beträffande Gävle kommun. / According to the so-called ”förnyelselagen”, the Renewal Act, all title registration of contractual rights registered before 1 July 1968 will be de-registered from the Real Property Register, unless renewal is applied for the right no later than 31 December 2018. The aim of the degree project is to pay attention to the renewal requirement. The objective is partly to investigate how the municipality of Gävle will handle the renewal requirement, and partly to facilitate the municipality to determine for which registered rights renewal needs to be sought. Unnecessary registered rights cause additional work and costs at cadastral procedures and the Renewal Act is considered to be an effective tool to de-register unnecessary registered rights. At the same time, concerns have been expressed that right holders will apply for renewal for all registered rights that are affected, without investigate which of them are unnecessary. In addition, there is also a concern that the renewal requirement may be overlooked by right holders for rights that are still relevant, which can lead to legal loss. Three methods were used in the study. Juridical method was used to investigate the legal situation regarding what happens with registered rights that are de-registered from the Real Property Register. To study how a major right holder acts, an investigation of registered rights was made in the Real Property Register regarding the municipality of Gävle. Furthermore, interviews were conducted with representatives of the municipality concerning the work with the renewal requirement. A result of the juridical method is that there are four different situations when an unregistered right may end. The result of the inventory in the Real Property Register, shows that there are about 1 400 registered rights that affect the properties of the municipality. The interviews resulted in that the municipality is informed about the renewal requirement and the municipality in most cases will investigate which registered rights should be renewed. The first conclusion is that unregistered contractual rights currently remain valid in the same manner as registered rights, but they may end in four situations if they are not monitored by the right holder. Such protection of unregistered rights is found to be practically impossible in most cases regarding the municipality of Gävle. The other conclusion is that the municipality will investigate which registered rights that need to be renewed, therefore the risk of legal loss can be assessed as low. Finally, it can be concluded that the Renewal Act is an opportunity rather than a threat for the municipality of Gävle.

Förnyelselagen innebär att sådana avtalsrättigheter som upprättats och skrivits in i fastighetsregistret innan 1 juli 1968 tagits bort ur registret om inte någon anmälan om förnyelse gjordes till Lantmäteriets Fastighetsinskrivning innan 31 december 2018. Syftet med lagen var att få ett mer aktuellt och tillförlitligt fastighetsregister genom att ta bort inaktuella eller missvisande inskrivningar ur registret. Att inaktuella eller missvisande inskrivningar finns kvar i fastighetsregistret medför olägenheter för såväl rättighetshavare, kommuner som för allmänheten som använder sig av fastighetsregistret för att finna aktuell och relevant information om fastigheter. Inaktuell information i fastighetsregistret medför bland annat merarbete och högre förrättningskostnader i samband med lantmäteriförrättningar. Lagen anses vara effektiv för att komma till rätta med problemet med inaktuella inskrivningar, samtidigt som det framförts oro över rättighetshavarnas utredningsarbete. Syftet med studien är att bidra till en bredare förståelse för hur lagen påverkat rättighetshavare samt att lägga grunden för vidare utredningar inom ämnet. Studien mål är att undersöka hur ett antal utvalda bolag arbetat inför förnyelselagens verkställande. Målet är vidare att klargöra om lagstiftningen, utifrån studiens omfattning, kan anses ha bidragit till ett mer tillförlitligt fastighetsregister som är bättre anpassat till aktuella förhållanden. Studien baseras på en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes dels med utvalda bolag som är några av de rättighetshavarna för att se hur de arbetat och genomfört eventuella utredningar av inskrivna avtalsrättigheter inför förnyelselagens verkställande. Semistrukturerade intervjuer genomfördes även med representanter från Statliga Lantmäteriets divisioner Fastighetsbildning och Fastighetsinskrivning för att ta reda på vad Lantmäteriets roll varit i arbetet inför och efter förnyelselagen. Slutsatser som kan dras är bland annat att förnyelselagen kan anses ha medfört ett mer tillförlitligt fastighetsregister som är bättre anpassat till aktuella förhållanden samt att bolagen gjort utredningar av inskrivningar i den mån de ansett vara möjlig. / The Renewal Act means that such contractual rights that were registered in the real property register before 1 July 1968 have been removed from the registration if no notification of renewal was made to Lantmäteriet's Property Registration before December 31, 2018. The purpose of the Act is to obtain a more current and reliable real property register by removing outdated or misleading entries from the registry. The fact that outdated or misleading registrations which remains in the property register results in inconveniences for both right-holders, municipalities and the public who use the real estate register to find up-to-date and relevant information about properties. Outdated information in the real estate register entails, among other things, additional work and higher execution costs in cadastral procedures. The law is considered to be effective in overcoming the problem of outdated registered rights. The purpose of the study is to contribute to a broader understanding of how the law influenced rights holders and to lay the foundation for further investigations within the subject. The aim of the study is to investigate how a number of selected companies have worked for the implementation of the renewal act. The aim is also to clarify whether the legislation, based on the scope of the study, can be considered to have contributed to a more reliable property register that is better adapted to current conditions. The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were carried out with selected companies, which are some of the biggest right-holders, to see how they worked and carried out any investigations of registered contract rights prior to the renewal law's implementation. Semi-structured interviews were also carried out with representatives from the Lantmäteriet's Real Estate formation and Real Estate Enrollment divisions to find out what Lantmäteriet's role was in the work before and after the Renewal Act. Conclusions that can be drawn are among other things that the Renewal Act can be considered to have resulted in a more reliable property register that is better adapted to current circumstances and that the companies have made investigations of enrollments to the extent that they are considered possible.

Servitut som inte uppfyller något ändamål eller inte använts under väldigt lång tid kallas onyttiga servitut. Ett onyttigt servitut försvinner inte automatiskt från Fastighetsregistret utan kvarstår och skapar en onödig belastning. Syftet med examensarbetet är att utreda hur hanteringen av servitut kan förbättras för att minska antalet onyttiga servitut i Fastighetsregistret. De metoder som används är en litteraturstudie och en intervjustudie. I litteraturstudien undersöks svensk lagstiftning och juridisk litteratur. Utdrag ur Fastighetsregistret och förrättningsakt visas för att ge praktiska exempel. I intervjustudien intervjuas en jurist och tre förrättningslantmätare. Litteraturstudien visar att Fastighetsregistret belastas av många onyttiga servitut. Det rör sig främst om kraftledningsservitut, villaservitut och servitut för skogsfång och mulbete. Förrättningslantmätarnas arbete påverkas av dessa då de fördröjer och fördyrar förrättningar. Olika förslag har lagts fram för att förbättra hanteringen och minska uppkomsten av onyttiga servitut. I februari 2013 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen. Propositionen innebär flera olika lagförändringar som tillsammans syftar till att minska antalet onyttiga servitut i Fastighetsregistret. I intervjustudien framkommer att onyttiga servitut påverkar lantmätarnas arbete negativt. Förrättningar fördröjs och fördyras. Intervjudeltagarna tror att lagen om preklusion kommer ge störst effekt. Samtidigt finns en oro för ökad rättsförlust då servitut som inte är inskrivna kan förfalla vid överlåtelse. Denna studie visar att det finns ett stort behov av nya möjligheter att hantera onyttiga servitut. Det är viktigt att Fastighetsregistret är pålitligt då myndigheter, företag och privatpersoner använder uppgifter därifrån. Färre onyttiga servitut i Fastighetsregistret skulle minska lantmätarnas utredningstid och därmed ge lägre förrättningskostnader för sakägarna. / Easements that no longer fulfill a purpose or have not been used for a very long period of time are called useless easements. Useless easement are not automatically removed from the Real Property Register, they remain and creates an unnecessary load. The purpose of this thesis is to investigate how to improve the handling of easements in order to reduce the number of useless easements in the Real Property Register.  The methods used are literature study and interview study. The literature study investigates Swedish law text and legal literature. Extracts from the Real Property Register and cadastral dossier are presented to give practical examples. Three cadastral surveyors and one lawyer were interviewed in the study. The literature study shows that the Real Property Register contains a large number of useless easements. It mainly concerns power line easements, villa easements and easements for clearing forest. Useless easements cause delays and higher cadastral procedure costs. During the last couple of years various propositions have been presented to improve the handling of easements and decrease the number of useless easements. In February 2013 the Swedish Government presented a proposal of change of legislations to the parliament. The proposal presents a variety of changes which together aim to reduce the number of useless easements in the Real Property Register. The interview study shows that useless easements affect surveyors work in a negative way and generate higher costs for interested parties. Interview participants thinks that the proposed law to remove not renewed easements from the register will give the best effect to decrease the number of useless easements in the Real Property. At the same time they fear an increased legal loss. This study shows that there is a large need of new ways of handling useless easements. A reliable Real Property Register is very important for the users. A more reliable register would help the cadastral surveyors work and lead to lower costs for the interested parties.