The most common measurement before for how much a property would pay in taxes were mantal. Today they are not used for this, instead it indicates how many units the property has in the common land from the village. The purpose for this report is to raise awareness about the management for a property’s tax value and proportion in the common land. As well as gaining insight into how landowners are affected by this and what shortcoming in the real estate register and old premises on the property that can contribute to this impact on landowners.The methods used to answer the questions in this report are interviews and a study of operation document and the real estate register. There are a total of five interviews that have been performed with different persons with different roles that have contributed with knowledge and insight into the management, real estate register and the impact. It is olso up to date review old operation document and how the tax value and has spread over the years to different properties through various real estate arrangement and then compare it with the real estate register.The conclusion is that correct management has taken place for the most part when it comes to property law arrangement where tax values and participant in common land have been handled. On the other hand there were more errors in the property register after studying and comparing it whit the operation documents. This has provided insight on the impact on some property owners with participations in certain types of common land, contributed by the interviews. / Det vanligaste måttet förrut för hur mycket en fastighet skulle betala i skatt var mantal. Idag så används de inte till detta utan anger hur många andelar fastigheten har i en bys samfälligheter. Det som hoppas kunna frambringas i denna rapport är att lyfta kunskapen om förvaltningen av skattetal och andelar i samfälligheter. Samt att få en insikt i hur markägarna påverkas av detta och vilka brister i fastighetsregistret och gamla förrättningar på fastigheten som kan bidra till denna påverkan på markägaren.De metoder som har använts för att besvara frågeställningen för denna rapport är intervjuer och en studie av förrättningsakter och fastighetsregistret. Det är sammanlagt fem intervjuer som har genomförts med olika personer med olika roller som har bidragit med kunskap och insikter om hanteringen, fastighetsregistret och påverkan. Det är även aktuellt att granska gamla förrätningsakter och hur skattetalen har fördelat sig genom åren till olika fastigheter via olika fastighetsbildningsåtgärder och sedan jämföra det med fastighetsregistret.Slutsatsen är att det har skett korrekta hanteringar för det mesta när det kommer till fastighetsrättsliga åtgärder där man har hanterat skattetal och andelar i samfälligheter. Däremot upptäcktes det fler fel i fastighetsregistret när man har studerat och jämfört förrättningsakterna. Detta har sedan givit insikt i samband med intervjuerna om att det finns en påverkan för vissa fastighetsägare med andelar i vissa typer av samfälligheter.

Enligt den så kallade förnyelselagen kommer alla avtalsrättigheter som är inskrivna före den 1 juli 1968 tas bort ur fastighetsregistret om inte förnyelse av inskrivningen anmäls senast den 31 december 2018. Syftet med examensarbetet är att uppmärksamma förnyelsekravet. Arbetets mål är dels att undersöka Gävle kommuns hantering av förnyelsekravet och dels att underlätta för Gävle kommun att avgöra för vilka inskrivningar som förnyelse behöver sökas. Onyttiga inskrivningar orsakar merarbete samt merkostnader vid lantmäteriförrättningar och förnyelselagen anses kunna bli ett effektivt instrument för att ta bort onyttiga inskrivningar. Samtidigt har det uttryckts en oro för att rättighetshavare kommer att söka förnyelse för samtliga inskrivna avtalsrättigheter som berörs utan att utreda vilka som är aktuella eller onyttiga. Därutöver finns en oro för att förnyelsekravet ska förbises för inskrivningar som fortfarande är aktuella, vilket skulle kunna leda till rättsförlust. I arbetet användes tre metoder. Juridisk metod tillämpades för att utreda rättsläget kring vad som händer med inskrivna avtalsrättigheter som tas bort ur fastighetsregistret. För att studera hur en större rättighetshavare agerar undersöktes, via fastighetsregistret, vilka inskrivningar som berör Gävle kommun. Dessutom genomfördes intervjuer med företrädare för kommunen beträffande hanteringen av förnyelsekravet. Ett resultat av den juridiska metoden är att det finns fyra olika situationer när en oinskriven rättighet riskerar att upphöra att gälla. Resultatet av inventeringen visar att det finns cirka 1 400 inskrivningar som berör de kommunala fastigheterna. Intervjuerna resulterade i att kommunen är informerad om förnyelsekravet och intervjuerna visar att kommunen i de flesta fall kommer att undersöka vilka inskrivningar som bör förnyas. Den första slutsatsen är att oinskrivna avtalsrättigheter som är aktuella fortsätter att gälla på samma sätt som inskrivna rättigheter, men de kan upphöra att gälla i fyra olika situationer om de exempelvis inte bevakas av rättighetshavaren. En sådan bevakning av oinskrivna rättigheter konstateras vara praktiskt omöjlig i de flesta fall beträffande Gävle kommun. Den andra slutsatsen är att kommunen kommer att utreda vilka inskrivningarna som behöver förnyas och risken för rättsförlust bedöms därmed som låg. Avslutningsvis kan konstateras att förnyelselagen är en möjlighet snarare än ett hot beträffande Gävle kommun. / According to the so-called ”förnyelselagen”, the Renewal Act, all title registration of contractual rights registered before 1 July 1968 will be de-registered from the Real Property Register, unless renewal is applied for the right no later than 31 December 2018. The aim of the degree project is to pay attention to the renewal requirement. The objective is partly to investigate how the municipality of Gävle will handle the renewal requirement, and partly to facilitate the municipality to determine for which registered rights renewal needs to be sought. Unnecessary registered rights cause additional work and costs at cadastral procedures and the Renewal Act is considered to be an effective tool to de-register unnecessary registered rights. At the same time, concerns have been expressed that right holders will apply for renewal for all registered rights that are affected, without investigate which of them are unnecessary. In addition, there is also a concern that the renewal requirement may be overlooked by right holders for rights that are still relevant, which can lead to legal loss. Three methods were used in the study. Juridical method was used to investigate the legal situation regarding what happens with registered rights that are de-registered from the Real Property Register. To study how a major right holder acts, an investigation of registered rights was made in the Real Property Register regarding the municipality of Gävle. Furthermore, interviews were conducted with representatives of the municipality concerning the work with the renewal requirement. A result of the juridical method is that there are four different situations when an unregistered right may end. The result of the inventory in the Real Property Register, shows that there are about 1 400 registered rights that affect the properties of the municipality. The interviews resulted in that the municipality is informed about the renewal requirement and the municipality in most cases will investigate which registered rights should be renewed. The first conclusion is that unregistered contractual rights currently remain valid in the same manner as registered rights, but they may end in four situations if they are not monitored by the right holder. Such protection of unregistered rights is found to be practically impossible in most cases regarding the municipality of Gävle. The other conclusion is that the municipality will investigate which registered rights that need to be renewed, therefore the risk of legal loss can be assessed as low. Finally, it can be concluded that the Renewal Act is an opportunity rather than a threat for the municipality of Gävle.

Servitut som inte uppfyller något ändamål eller inte använts under väldigt lång tid kallas onyttiga servitut. Ett onyttigt servitut försvinner inte automatiskt från Fastighetsregistret utan kvarstår och skapar en onödig belastning. Syftet med examensarbetet är att utreda hur hanteringen av servitut kan förbättras för att minska antalet onyttiga servitut i Fastighetsregistret. De metoder som används är en litteraturstudie och en intervjustudie. I litteraturstudien undersöks svensk lagstiftning och juridisk litteratur. Utdrag ur Fastighetsregistret och förrättningsakt visas för att ge praktiska exempel. I intervjustudien intervjuas en jurist och tre förrättningslantmätare. Litteraturstudien visar att Fastighetsregistret belastas av många onyttiga servitut. Det rör sig främst om kraftledningsservitut, villaservitut och servitut för skogsfång och mulbete. Förrättningslantmätarnas arbete påverkas av dessa då de fördröjer och fördyrar förrättningar. Olika förslag har lagts fram för att förbättra hanteringen och minska uppkomsten av onyttiga servitut. I februari 2013 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen. Propositionen innebär flera olika lagförändringar som tillsammans syftar till att minska antalet onyttiga servitut i Fastighetsregistret. I intervjustudien framkommer att onyttiga servitut påverkar lantmätarnas arbete negativt. Förrättningar fördröjs och fördyras. Intervjudeltagarna tror att lagen om preklusion kommer ge störst effekt. Samtidigt finns en oro för ökad rättsförlust då servitut som inte är inskrivna kan förfalla vid överlåtelse. Denna studie visar att det finns ett stort behov av nya möjligheter att hantera onyttiga servitut. Det är viktigt att Fastighetsregistret är pålitligt då myndigheter, företag och privatpersoner använder uppgifter därifrån. Färre onyttiga servitut i Fastighetsregistret skulle minska lantmätarnas utredningstid och därmed ge lägre förrättningskostnader för sakägarna. / Easements that no longer fulfill a purpose or have not been used for a very long period of time are called useless easements. Useless easement are not automatically removed from the Real Property Register, they remain and creates an unnecessary load. The purpose of this thesis is to investigate how to improve the handling of easements in order to reduce the number of useless easements in the Real Property Register.  The methods used are literature study and interview study. The literature study investigates Swedish law text and legal literature. Extracts from the Real Property Register and cadastral dossier are presented to give practical examples. Three cadastral surveyors and one lawyer were interviewed in the study. The literature study shows that the Real Property Register contains a large number of useless easements. It mainly concerns power line easements, villa easements and easements for clearing forest. Useless easements cause delays and higher cadastral procedure costs. During the last couple of years various propositions have been presented to improve the handling of easements and decrease the number of useless easements. In February 2013 the Swedish Government presented a proposal of change of legislations to the parliament. The proposal presents a variety of changes which together aim to reduce the number of useless easements in the Real Property Register. The interview study shows that useless easements affect surveyors work in a negative way and generate higher costs for interested parties. Interview participants thinks that the proposed law to remove not renewed easements from the register will give the best effect to decrease the number of useless easements in the Real Property. At the same time they fear an increased legal loss. This study shows that there is a large need of new ways of handling useless easements. A reliable Real Property Register is very important for the users. A more reliable register would help the cadastral surveyors work and lead to lower costs for the interested parties.