The most common measurement before for how much a property would pay in taxes were mantal. Today they are not used for this, instead it indicates how many units the property has in the common land from the village. The purpose for this report is to raise awareness about the management for a property’s tax value and proportion in the common land. As well as gaining insight into how landowners are affected by this and what shortcoming in the real estate register and old premises on the property that can contribute to this impact on landowners.The methods used to answer the questions in this report are interviews and a study of operation document and the real estate register. There are a total of five interviews that have been performed with different persons with different roles that have contributed with knowledge and insight into the management, real estate register and the impact. It is olso up to date review old operation document and how the tax value and has spread over the years to different properties through various real estate arrangement and then compare it with the real estate register.The conclusion is that correct management has taken place for the most part when it comes to property law arrangement where tax values and participant in common land have been handled. On the other hand there were more errors in the property register after studying and comparing it whit the operation documents. This has provided insight on the impact on some property owners with participations in certain types of common land, contributed by the interviews. / Det vanligaste måttet förrut för hur mycket en fastighet skulle betala i skatt var mantal. Idag så används de inte till detta utan anger hur många andelar fastigheten har i en bys samfälligheter. Det som hoppas kunna frambringas i denna rapport är att lyfta kunskapen om förvaltningen av skattetal och andelar i samfälligheter. Samt att få en insikt i hur markägarna påverkas av detta och vilka brister i fastighetsregistret och gamla förrättningar på fastigheten som kan bidra till denna påverkan på markägaren.De metoder som har använts för att besvara frågeställningen för denna rapport är intervjuer och en studie av förrättningsakter och fastighetsregistret. Det är sammanlagt fem intervjuer som har genomförts med olika personer med olika roller som har bidragit med kunskap och insikter om hanteringen, fastighetsregistret och påverkan. Det är även aktuellt att granska gamla förrätningsakter och hur skattetalen har fördelat sig genom åren till olika fastigheter via olika fastighetsbildningsåtgärder och sedan jämföra det med fastighetsregistret.Slutsatsen är att det har skett korrekta hanteringar för det mesta när det kommer till fastighetsrättsliga åtgärder där man har hanterat skattetal och andelar i samfälligheter. Däremot upptäcktes det fler fel i fastighetsregistret när man har studerat och jämfört förrättningsakterna. Detta har sedan givit insikt i samband med intervjuerna om att det finns en påverkan för vissa fastighetsägare med andelar i vissa typer av samfälligheter.

När Lantmäteriet skannade sina förrättningsarkiv till det digitala arkivet Arken var syftet att få ett rikstäckande digitalt förrättningsarkiv. Lantmäteriet lagrar idag sitt förrättningsmaterial i Arken. Äldre gällande förrättningsakter, vidare benämnda akter om ej annat anges, som aldrig överlämnats till Lantmäteriet för skanning saknas dock fortfarande i Arken. Dessa akter arkiveras från 1972 och tidigare av respektive kommun som saknar kommunal lantmäterimyndighet i de så kallade byggnadsnämndsarkiven. Detta följde av att dåvarande lantmäteristyrelsen år 1917 gav kommuner möjlighet att bli stadsregisterförare och fastighetsbildare i stad eller samhälle på landsbygden. Behovet av att akterna kommer in i Arken är stort och genom skanning tillgängliggörs de och blir mer lätthanterliga för samtliga aktörer med intresse av dem. Digitalisering av de återstående akterna skulle bidra till att göra både förrättningshandläggning samt arkivering av akterna mer effektiv, tillgänglig och lätthanterlig för Lantmäteriet. Detsamma gäller för kommuner som arkiverar dem, såväl som för privatpersoner och andra myndigheter.  Studien syftar besvara vilka effekter en skanning av de återstående akterna kan ha. Frågeställningar som användes var: 1) Hur kan handläggningen av lantmäteriförrättningar effektiviseras och 2) göras mer rättssäker genom skanning av byggnadsnämndernas akter som ännu inte skannats in i Arken? 3) Hur kan kommuner och andra aktörer på fastighetsmarknaden påverkas av skanning av dessa akter? Frågeställningarna besvarades genom inventering av akter samt intervjuer. Inventeringen verifierade de maskinellt uttagna antal akter som saknades i Arken och jämfördes med verkligheten i de kommuner som skannat sina akter. Tillsammans med detta utfördes en manuell inventering av respektive kommun, som inte skannat sitt arkiv. Intervjuerna beskrev förrättningars rättssäkerhet och kvalitet i handläggning och fastighetsregistret. Intervjuerna besvarade även vilka aktörer som kunde påverkas av skanning av de återstående byggnadsnämndsarkiven var samt hur aktörerna påverkades.  Med resultatet visas effekterna av skanningen bland annat vara tidsbesparingar och effektivitet för många av de inblandade aktörerna. Rättssäkerhet och kostnadsbesparingar ansågs också kunna åstadkommas hos kommuner och Lantmäteriet genom skanning av de äldre akterna. Slutsatser som drogs i arbetet var att skanningen påverkar de som idag använder akterna positivt och att satsningar inom detta bör satsas på från kommunalt såväl som statligt håll. / When the Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority, Lantmäteriet, first digitised their archived cadastral procedures into the digital archive Arken, the aim was to create a national digital archive for cadastral procedures. Lantmäteriet now have their cadastral procedures digitised in Arken. Some municipalities still have their older analogue cadastral procedures from 1972 and before archived in the office of their local authority. For the cadastral procedure, this means the land surveyor is bound to contact the local authority to reach all information needed for the procedure. A digitisation of the remaining older cadastral procedures may improve their availability and make todays cadastral procedure more effective and manageable for Lantmäteriet. This also applies to other users of these older archived documents. This dissertation aims to answer the following questions: 1) How may cadastral procedures become more effective and 2) become more legally certain through a digitisation of the analogue archives? 3) Which impact may a digitisation of these older archives have on the real property market and the Swedish municipalities? The research questions were answered through inventory of cadastral procedures and personal interviews with local authorities and other actors, experienced of or influenced by these matters. The inventory helped answering the amount of work remaining in digitising these archives. The interviews answered which impact a digitisation of the material would have on different users of the information. Interviews were also used together to investigate both the legal certainty of cadastral procedures and the quality of the Swedish land registry. The result of the dissertation shows which impact a digitisation would have on different users of the information. The most common effect of digitisation was effectiveness in different aspects, such as timesaving and cost-effectiveness along with legal certainty. Conclusions from the dissertation are: all interviewed users of the older cadastral procedures are positive to a digitisation of the material. More effort in time and finance from the different Swedish local authorities and Lantmäteriet is needed and strongly recommended.