Ända sedan industrialismens början har det pågått en ständig inflyttning till städerna från landsbygden. Denna urbanisering har lett till bostadsbrist i de centrala delarna av många städer. För att möjliggöra fler bostäder på dessa platser har staden börjat byggas inåt - förtätas. Förtätning är en ”kompakt utbredning” av staden och innebär att redan bebyggda platser inom stadsgränsen exploateras ytterligare. Detta skapar förutsättningar att fler får bo nära de centrala delarna av staden vilket leder till att de befintliga resurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt. I Karlstad har befolkningsmängden ökat med 25 procent de senaste 50 åren och inflyttningen väntas fortsätta. Därför måste Karlstad expandera och en av kommunens metoder för hur staden ska utvecklas är genom förtätning. I detta examensarbete undersöks förtätningspotentialen för ett delområde inom Sundsta i Karlstad. Syftet med studien är att öka förståelsen för förtätningsbegreppet samt att analysera om det valda området är lämpligt att förtäta. Utifrån analysmodellen Förtätningsrosen är målet att bestämma förtätningspotentialen för området. Förtätningsrosen är framtagen av Stockholms läns landsting och områdets förtätningspotential värderas utifrån de fyra kategorierna förtätningstryck, förtätningsutrymme, förtätningsbehov samt förtätningsfrihet. Respektive kategori är indelad i fyra faktorer och dessa undersöks i en fältstudie som utförs dels okulärt, men också genom studier av kartunderlag och statistik. Beroende på hur väl faktorerna stämmer in på området ges de analysmåtten ”låg”, ”medel” eller ”hög”, där ”hög” indikerar att området är lämpligt för förtätning. Resultatet från fältstudien visar att delområdet på Sundsta har en ”medelhög” förtätningspotential. Utifrån förtätningstrycket och förtätningsutrymmet lämpar sig området väl för förtätning då analysmåttet blev ”hög”. Samtidigt blev analysmåttet för förtätningsfriheten och förtätningsbehovet ”medel”. Det innebär att delområdet på Sundsta är attraktivt och att utrymme finns för att förtäta men att förtätningen begränsas av politiska och juridiska förutsättningar. Slutsatsen blir att det kan vara mer eller mindre lämpligt att använda förtätning som en metod för stadsutveckling beroende på områdets förutsättningar och förtätningens syfte. Förtätningsrosen är en bra metod att använda för att få en förenklad bild över områdets förtätningsmöjlighet. Dock bör rosen användas tillsammans med kompletterande uppgifter och underökningar för att ge ett mer tillförlitligt resultat. / Ever since the beginning of industrialization there has been a constant migration to cities from the countryside. This urbanization has led to a housing shortage in the central districts of many cities. To allow more housing on these sites the city has begun to be built inwards – densified. Densification is a “compact sprawl” of the city and means that already built-up places within the city limits are exploited further. This makes it possible for more people to live near the central parts of the city, leading to that existing resources are used more efficiently. The population of Karlstad has increased by 25 percent over the past 50 years and is expected to continue. Therefore Karlstad has to expand and one of the municipality’s methods of how the city should develop is through densification. This thesis examines the potential for densification within Sundsta in Karlstad. The intent of the study is to increase understanding of the densification concept and to analyze whether the selected area is appropriate to densify. Based on the analysis model “Förtätningsrosen” the ambition is to determine the densification potential of the area. “Förtätningsrosen” is developed by the county council of Stockholm and the potential of densification is valued by four categories: “förtätningstryck” (densification pressure), “förtätningsutrymme” (densification space), “förtätningsbehov” (densification needs) and “förtätningsfrihet” (densification freedom). Each category is divided into four factors. Depending on how well the factors apply to the area they are given a measurement - “low”, “medium” or “high”. “High” indicates that the area is suitable for densification. The result from the study shows that the area within Sundsta has a “relatively high” potential for densification. Based on “förtätningstrycket” and “förtätningsutrymmet” the area is suitable for densification since the measure was “high”. However the measurement for “förtätningsbehovet” and “förtätningsfriheten” was only “medium”. This means that the area within Sundsta is attractive and that there are available spaces to densify, but that densification is limited by the political and legal conditions. The conclusion of the thesis is that there may be more or less appropriate to use densification as a method of urban development depending on the conditions of the area and the purpose of the densification. “Förtätningsrosen” is a useful method when applied to provide a simplified view of the opportunity for densification in the area. The analysis model should however be used with supplementary information to give a more reliable result.

Bebyggelsens täthet i städerna har sedan 1800-talets andra hälft varit en omdiskuterad fråga inom stadsplaneringen både i Sverige och internationellt. Med sina olika åsikter om bebyggelsetätheten har arkitekter och stadsplanerare påverkat planeringen och byggnationen av världens städer. Idag förespråkas en förtätning av städer på många håll och denna utveckling går hand i hand med miljö- och hållbarhetsarbetet med argument om att tätare städer bland annat minskar transportbehovet. Framtidens byggnation av städer förväntas också följa samma linje med förtätning som mål. Städerna blir alltså tätare och tätare, men frågan är då var i städerna som framtidens förtätande byggnation ska ske. För att utreda detta är ett sätt att ta hjälp av den analysmodell som kallas för förtätningsrosen som ger en överblick av förtätningspotentialen i ett utvalt område utifrån temana förtätningsbehov, förtätningstryck, förtätningsutrymme och förtätningsfrihet. I Sverige finns det flera städer som kan antas ha ett särskilt stort förtätningsbehov varav Örebro är ett exempel utifrån att kommunens befolkningsökning mellan 2010 och 2015 var den femte största i landet mätt i antal personer. Utifrån det antagna förtätningsbehovet i Örebro är syftet med denna studie att med förtätningsrosen som metod ta fram ett möjligt underlag för stadsplaneringen och undersöka vilken potential det finns för förtätning i två av Örebros områden, närmare bestämt i Norrby och Tybble. Att testa förtätningsrosens användbarhet i en stad av Örebros storlek utgör ett delsyfte eftersom analysmodellen ursprungligen togs fram för att användas i Stockholm. Studien visar att förtätningsrosen, efter vissa modifieringar, är användbar i en stad som Örebro med slutsatsen att det i de båda analyserade områdena finns potential för förtätning, men att den är större i Norrby än i Tybble.