<p>Trots satsningar på att rekrytera fler kvinnor har Försvarsmakten fortfarande en låg andel kvinnor anställda i myndigheten.</p><p>Försvarsmakten har svårt att fullfölja kraven på en ökad andel kvinnor på alla nivåer i internationell tjänst med knappt fem procent kvinnliga yrkesofficerare. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka förutsättningar som fanns att rekrytera kvinnor till två missioner i Afghanistan, FS 14 och FS 15, att jämföra de båda missionernas rekrytering, samt att beskriva hur väl Försvarsmakten nådde upp till regeringens krav avseende kvinnlig representation i internationell tjänst.</p><p>Uppsatsen beskriver först de förutsättningar, dokument och andra styrande faktorer som ligger till grund för rekryteringen. Därefter jämförs resultaten för de båda missionerna och diskuterar de likheter och skillnader som finns.</p><p>Undersökningen visar att förutsättningarna att rekrytera kvinnor till FS 14 och FS 15 inte var särskilt goda med tanke på de fåtal procent kvinnliga yrkesofficerare som var anställda i Försvarsmakten. Intressant är att de två missionerna lyckades olika väl med rekryteringen av kvinnor, där FS 15 rekryterade fler trots ett mindre rekryteringsunderlag.</p><p>En slutsats är att den rekryteringsprocessens utformning bidrar till det låga antal kvinnor i internationell tjänst.</p> / <p>The Swedish Armed Forces is an organization having difficulties achieving a higher representation of women, nationally as well as internationally. Since the founding of the United Nations Security Council Resolution 1325 in year 2000, which addresses the issue women, peace and security, the Swedish Government has formed an action plan demanding more women to be recruited to the Armed Forces. A variety of measures have been taken but women are still not even a minority among officers at only 4.7 percent. This thesis studies and compares the female representation in two missions to Afghanistan in 2008. The study is based on literature and statistics. The results do not attempt to picture a general image of the conditions applying to recruiting women, since the study is reduced to two missions in 2008. It can, however give some general indications since the statistics can be applied to the representation of women in the Swedish Armed Forces in general.</p><p>   The results show that the Swedish Armed Forces did not manage to recruit enough women to either of the missions in order to fulfil the demand set by the government. Never the less, this study shows that the Armed Forces was not far from reaching the goals set by the Swedish government in the category female officers. A possible explanation to the negative results is the way the recruitment process is constituted together with the lack of precise instructions concerning the recruitment of women.</p>

Trots satsningar på att rekrytera fler kvinnor har Försvarsmakten fortfarande en låg andel kvinnor anställda i myndigheten. Försvarsmakten har svårt att fullfölja kraven på en ökad andel kvinnor på alla nivåer i internationell tjänst med knappt fem procent kvinnliga yrkesofficerare. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka förutsättningar som fanns att rekrytera kvinnor till två missioner i Afghanistan, FS 14 och FS 15, att jämföra de båda missionernas rekrytering, samt att beskriva hur väl Försvarsmakten nådde upp till regeringens krav avseende kvinnlig representation i internationell tjänst. Uppsatsen beskriver först de förutsättningar, dokument och andra styrande faktorer som ligger till grund för rekryteringen. Därefter jämförs resultaten för de båda missionerna och diskuterar de likheter och skillnader som finns. Undersökningen visar att förutsättningarna att rekrytera kvinnor till FS 14 och FS 15 inte var särskilt goda med tanke på de fåtal procent kvinnliga yrkesofficerare som var anställda i Försvarsmakten. Intressant är att de två missionerna lyckades olika väl med rekryteringen av kvinnor, där FS 15 rekryterade fler trots ett mindre rekryteringsunderlag. En slutsats är att den rekryteringsprocessens utformning bidrar till det låga antal kvinnor i internationell tjänst. / The Swedish Armed Forces is an organization having difficulties achieving a higher representation of women, nationally as well as internationally. Since the founding of the United Nations Security Council Resolution 1325 in year 2000, which addresses the issue women, peace and security, the Swedish Government has formed an action plan demanding more women to be recruited to the Armed Forces. A variety of measures have been taken but women are still not even a minority among officers at only 4.7 percent. This thesis studies and compares the female representation in two missions to Afghanistan in 2008. The study is based on literature and statistics. The results do not attempt to picture a general image of the conditions applying to recruiting women, since the study is reduced to two missions in 2008. It can, however give some general indications since the statistics can be applied to the representation of women in the Swedish Armed Forces in general.    The results show that the Swedish Armed Forces did not manage to recruit enough women to either of the missions in order to fulfil the demand set by the government. Never the less, this study shows that the Armed Forces was not far from reaching the goals set by the Swedish government in the category female officers. A possible explanation to the negative results is the way the recruitment process is constituted together with the lack of precise instructions concerning the recruitment of women.