The present study aims to investigate how different refugee groups are portrayed in the Swedish news media. The study uses critical discourse analysis as a methodological and theoretical framework to analyze Aftonbladet and Dagens Nyheter's representation of Syrian and Ukrainian refugees in their editorials. Using Fairclough's three-dimensional model as a tool, the study has analyzed the language used in the articles through text, discourse, and socio-cultural practice. The focus of the study lies in analyzing the texts, but it also brings discussions about how the first dimension (text) affects the second (discursive practice) and third (sociocultural practice). The study's results suggest that there is a difference in how Syrian and Ukrainian refugees are portrayed in Aftonbladet and Dagens Nyheter. The results show that Syrian refugees are portrayed as a burden to a greater extent than Ukrainian refugees. Furthermore, the analysis of discursive practice indicates that the representation of both refugee groups is consistent with the refugee policy discourse of the respective period. Finally, socio-cultural practice shows that differences in language and categorization regarding refugee groups can contribute to the creation of "we" and "them" even between refugee groups. / Föreliggande studie syftar till att undersöka hur olika flyktinggrupper framställs i svensk nyhetsmedia. Studien använder kritisk diskursanalys som metodiskt och teoretiskt ramverk för att analysera Aftonbladets och Dagens Nyheters representation av syriska och ukrainska flyktingar i sina ledarartiklar. Med Faircloughs tredimensionella modell som verktyg har studien analyserat språkbruk genom text, diskurs och sociokulturell praktik. Studiens fokus ligger på att analysera texterna, men den tillför även diskussioner kring hur den första dimensionen (text) påverkar den andra (diskursiv praktik) och tredje (sociokulturell praktik).  Studiens resultat antyder att det finns en skillnad i hur syriska och ukrainska flyktingar porträtteras i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Resultaten påvisar att syriska flyktingar framställs som en belastning i högre utsträckning än ukrainska flyktingar. Vidare indikerar analysen av diskursiv praktik att framställningen av båda flyktinggrupper överensstämmer med den flyktingpolitiska diskursen för respektive period. Slutligen, visar den sociokulturella praktiken att skillnader i språk och kategoriseringar gällande flyktinggrupper kan bidra till skapandet av “vi” och “dem”  även mellan flyktinggrupper.