Obesitas hos barn är ett allt vanligare folkhälsoproblem i dagens samhälle och kan leda till allvarliga konsekvenser för barnets hälsa. Barn som tillhör socioekonomiskt svaga grupper samt barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning drabbas i högre utsträckning än andra barn. Föräldrarna är viktiga för barn och således även i behandlingen. Kombinerad levnadsvanebehandling av obesitas hos barn är en effektiv behandlingsmetod. Behandlingen utformas i ett multidisciplinärt team av olika kompetenser och syftar på beteendeförändringar och varaktigt ändrade vanor kring kost och fysisk aktivitet. Följsamheten till behandlingen är låg och kunskap saknas om familjens upplevelse av kombinerad levnadsvanebehandling. Barnsjuksköterskan har en viktig roll i det multidisciplinära teamet och bör arbeta familjecentrerat utifrån familjens behov. Syftet med aktuell litteraturöversikt har varit att belysa familjens upplevelse av kombinerad levnadsvanebehandling vid obesitas hos barn och ungdomar. Metoden som använts är en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där tretton artiklar baserade på kvalitativ metod ingått. Datamaterialet insamlades från tre databaser som därefter kvalitetsgranskats med kvalitetsgranskningsverktyget CASP. Dataanalysen genomfördes utifrån en tematisk analysmetod för att få fram gemensamma teman utifrån studiens syfte. Resultatet visade att obesitas hos barn är en komplex sjukdom som kräver en mångsidig behandling. I resultatet framkommer att familjen är i behov av en individanpassad vård, att det fanns ett stort behov av psykologiskt stöd och vikten av att hela familjen inkluderas i behandlingen. Resultatet kan bidra med kunskap om hur vården bättre kan anpassas efter familjens behov och därmed bidra till en ökad följsamhet av den kombinerade levnadsvanebehandlingen.

Sammanfattning: Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård för det förtidigt födda barnet och dess föräldrar. Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvård i strävan efter tidig anknytning och självständigt föräldraskap. Bakgrunden redovisar även barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vården. Design: En intervjustudie utifrån en kvalitativ ansats, med ett vårdarperspektiv som studiens teoretiska referensram. Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna används en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema. Resultat: Resultatet redovisas utifrån följande kategorier: att utveckla en vårdande relation, att använda relationsfrämjande arbetssätt på neonatal, att erfara svårigheter att bedriva relationsbaserad vård. Temat för resultatet är; en varsam och utmanande vägledning. Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård på en neonatalavdelning kan förstås som en varsam och samtidigt utmanande vägledning mot föräldraskap. Att bedriva relationsbaserad vård är en viktig del i att skapa föräldrar på neonatalavdelning och det finns all anledning att fortsätta att utveckla ett relationsbaserat vårdande på landets neonatalavdelningar. / Abstract: Aim: To explore pediatric nurses' experiences of practicing relationship-based care for premature infant and their parents. Background: A family centered, relationship-based, care is significant for pursuing early ties and independently parenting in the neonatal care unit. The backround also reports pediatric nurses’ experiences of relationship-based care. Design: An interview study with a qualitative approach, using caring perspective as a theoretical framework. Methods: The data is collected in 2015 through open and semi-structured interviews with 10 children nurses’ working in neonatal units. An interview guide, tested and validated in a pilot interview, is used as guidance for the interviews. The transcribed data is analysed using qualitative content analysis, and resulted in an overarching theme illustrating the latent content including three categories and 10 subcategories. Results: The findings portrayes in the following categories: development of a caring relationship, relationship promotion practices in the neonatal unit, the difficulties with practicing relationship-based care. The theme is a gentle and challenging guidence. Conclusion: Pediatric nurses' experiences in conducting relationship-based care in neonatal units can be understood as a gentle and challenging guidance on parenting. To engage in relationship-based care is an important part of creating parents in the neonatal care unit and there is every reason to continue to develop a relationship based care.