Bakgrund: Globalt uppskattas 55 miljoner vara i behov av palliativ vård. I Sverige erhåller cirka 60 000 människor palliativ vård. Syftet med den palliativa vården är att symtomlindra och bibehålla god livskvalitet. Det är av vikt att sjuksköterskan undersöker närståendes upplevelser av palliativ vård för att kunna bemöta och ge ett gott stöd. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där 14 artiklar analyserades till resultatet. Resultat: Två teman och sex subteman identifierades. Temat behov av att känna trygghet med tillhörande subteman; Att få tillräcklig information, att ha en god relation till vårdteamet och att befinna sig i en trygg miljö. Temat behov av att känna stöd med tillhörande subteman; att känna sig trygg i vårdarrollen, att få vara inkluderad, att få stöd i att hantera dödens närvaro.    Slutsats: Närstående upplevde vikten av att känna trygghet och att få stöd. En meningsfull relation och tillräcklig information ansågs vara avgörande för att skapa känslan av trygghet. Behovet av att erhålla stöd från vårdpersonalen upplevdes vara viktigt för att få möjligheten att vara involverad och att ha ett inflytande inom vårdförloppet. Familjecentrerad vård återspeglades i resultatet genom att de centrala aspekterna framkom i sjuksköterskans och vårdteamets bemötande med närstående. / Background: Globally 55 million people are estimated to be in need of palliative care. In Sweden, approximately 60,000 people receive palliative care. The purpose of palliative care is to relieve symptoms and maintain a good quality of life. It is important that the nurse examines relatives' experiences of palliative care in order to be able to encounter relatives and provide good support. Aim: The aim was to describe relatives' experiences of palliative care at the end of life. Method: A qualitative literature review with an inductive approach where 14 articles were analyzed for the result. Result: Two themes and six subthemes were identified. The theme of need to feel secure with associated subthemes; to receive sufficient information, to have a good relationship with the care team and to be in a safe environment. The theme of need to feel supported with associated subthemes; to feel safe in the caregiver role, to be included and to be supported in dealing with the presence of death.  Conclusion: Relatives experienced the importance of feeling safe and receiving support. A meaningful relationship and sufficient information were considered crucial to creating a sense of security. The need to receive support from the care staff was felt to be important in order to have the opportunity to be involved and to have an influence within the care process. Family-centered care was reflected in the results by the fact that the central aspects emerged in the nurse’s and care team’s encounter with relatives.

Cirka 21 miljoner barn uppskattas globalt vara i behov utav palliativ vård varje år. I Sverige är den siffran ca 550 barn. Närstående påverkas starkt när ett barn vårdas palliativt, varför denna vård är familjecentrerad. Här är hela familjens behov i fokus och föräldrar ses av sjuksköterskan som jämlikar, där partnerskap dem emellan är en förutsättning för att vården skall bli bra. Föräldrar är ofta de främsta vårdgivarna för barn och deras upplevelser är viktiga att undersöka för att få kunskap om hur deras lidande kan lindras. Detta för att de ska orka fortsätta ta hand om sina palliativt vårdade barn, men även syskon och för att kunna behålla en normal vardag. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn i behov av palliativ vård, vilket gjordes genom en sammanställning av kvalitativ forskning från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visar att livet med ett barn i behov av palliativ vård är under ständig förändring. Föräldrar upplever sig ofta isolerade, socialt eller relaterat till begränsade möjligheter att ta sig ut. Många får även nya prioriteringar efter att deras barn blivit sjuka eller gått bort. Föräldrar vill sina barns bästa och att inte kunna lindra barnets lidande sågs som mycket mentalt betungande. Föräldrar behöver tid för återhämtning från omvårdnaden av barnet och är också i behov av organiserat stöd för att klara sin situation. Vidare har det visat sig att genom att vara delaktig i vården främjas livskvalitén för föräldrarna, varför möjlighet till detta bör främjas av sjuksköterskan.

Förekomsten av övervikt och obesitas har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Detta medför en risk för ohälsa. Barnsjuksköterskan utgör en viktig roll i att förhindra eller identifiera ohälsa hos barn bland annat inom barnhälsovården och elevhälsan. När ökad viktuppgång identifieras är det barnsjuksköterskans ansvar att informera barnet och dennes föräldrar kring behovet av livsstilsförändring. Vid familjecentrerad vård betonas samarbetet mellan barnsjuksköterskan och familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars önskemål och behov i vårdandet när barnet har övervikt eller obesitas. En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att söka fram relevanta artiklar och 11 artiklar inkluderades. Dataanalysen utfördes genom att extrahera data i nio steg i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherrys metod. I resultatet identifierades tre huvudteman; information och kontinuitet, bemötande och delaktighet samt stöd från andra. Föräldrarna till barn med övervikt och obesitas önskar att i mötet med vården få tydlig information, stöttning och en förtroendefull relation till vårdpersonalen. Föräldrarna önskar också få träffa andra i liknande situation. Att ta upp att barnet har en avvikande vikttrend är något som barnsjuksköterskan kan uppleva svårt att ta upp. Det är centralt att vara inkännande kring hur föräldrarna och barnet önskar att detta diskuteras. Det är viktigt att barnsjuksköterskan har förmågan att inkludera såväl förälder som barn i vården och vården bör utformas med ett familjecentrerat förhållningssätt. Såväl föräldrar som barnsjuksköterskor menar att det är värdefullt att barnet och föräldrarna får kontakt med olika professioner för att öka möjligheten att stabilisera den avvikande vikttrenden.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta familjecentrerat inom strokerehabilitering. Metod: I studien användes en kvalitativ metod. Nio arbetsterapeuter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med tio underkategorier som beskriver arbetsterapeuternas erfarenheter av att arbeta familjecentrerat inom strokerehabilitering. Resultatet visade att arbetsterapeuterna i viss mån arbetar familjecentrerat. De har den strokedrabbade i huvudfokus men beaktar även de anhörigas behov och önskemål för att få ett fungerande vardagsliv för hela familjen. Dock finns det yttre och inre faktorer som hindrar arbetsterapeuternas möjlighet till att arbeta familjecentrerat i den utsträckning de önskar. Slutsats: Det kan vara svårt att dra en gräns mellan vad som är personcentrerat och familjecentrerat då arbetsterapeuterna har den strokedrabbade i fokus men behöver beakta anhöriga och familjen som helhet då de anses som viktiga. Studien kan inspirera arbetsterapeuter att applicera ett familjecentrerat arbetssätt och kan stödja dem i att implementera familjecentrerade åtgärder. Dock behövs det mer forskning som visar på effekten av familjecentrerade arbetsterapeutiska åtgärder vid stroke. / Aim: The aim of the study was to explore occupational therapists' experiences of working family-centred in stroke rehabilitation. Method: A qualitative method was used in the study. Nine occupational therapists were interviewed based on a semi-structured interview guide. The data was analyzed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The analysis resulted in two categories with ten subcategories that describe the occupational therapists' experiences of working family-centered in stroke rehabilitation. The results showed that the occupational therapists work family-centred to a certain extent. The stroke patient is the main focus during the rehabilitation, but the occupational therapists also consider the relatives needs and wishes in order to have a functioning everyday life for the whole family. But, there are external and internal factors that hinder the occupational therapists to work family-centered to the extent they wish. Conclusion: It can be difficult to separate person-centred approach and family-centred approach, because the occupational therapist has a main focus on the stroke patient but also needs to consider the relatives and the family as a whole. The study can inspire occupational therapists to apply a family-centered approach and support them in implementing family-centered interventions. However, more research is needed that shows the effect of family-centered occupational therapy interventions in stroke.

Bakgrund I Sverige drabbas tusentals människor av hjärtstopp årligen, och dessa omhändertas inom akutsjukvården. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är hjärtinfarkt. För att rädda deras liv genomförs hjärt- och lungräddning (HLR). Ett perspektiv till situationen är de närstående och deras närvaro under HLR. Personalen upplever bland annat att de närstående kan vara i vägen och ett stressmoment. Däremot upplever de också att de kan stärka bandet mellan varandra när de närvarar. Den teoretiska utgångspunkten för studien var familjecentrerad vård och det syftar till att involvera de närstående och även ge dessa omvårdnad. Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att ha närvarat vid HLR inom akutsjukvården och hur detta har påverkat de närstående efteråt. Metod Studien har genomförts som en icke-systematisk litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Totalt har 15 artiklar inkluderats varav 10 var kvalitativa och fem var kvantitativa. De analyserades med en integrerad innehållsanalys. Resultatet fick fyra huvudkategorier vilka var Känslor under hjärt- och lungräddning, Delaktighet, Information samt Livet efter. Ur dessa har 10 underkategorier tagits fram. Dessa var Trygghet, förståelse, negativa känslor, vårdpersonalens roll, närståendes roll, valmöjlighet, tydlig information, bristen på information, positiva känslor efter samt negativa känslor efter. Studien kom fram till att det under HLR finns många känslor både positiva och negativa och att de närstående upplevde att stöd från vårdpersonalen var viktigt. Dessutom framkom det att informationen var en central del för att minska ångest och öka känslan av trygghet och hopp. Slutsatserna från studien är att de närstående upplever många känslor när de bevittnar HLR, de kan vara positiva eller negativa känslor. Dessutom önskar de närstående att de får stöd och att de önskar få valmöjligheten att vara delaktiga. Även efter situationen känner de många känslor. / Background In Sweden, thousands of people suffer from cardiac arrest every year, and these are dealt with in emergency medical care. The most common cause of cardiac arrest is heart attack. To save their lives, cardiopulmonary resuscitation (CPR) is performed. One perspective to the situation is the relatives and their presence during CPR. The staff experiences, among other things, that the relatives can be in the way and are a moment of stress. However, they also feel that they can strengthen the bond between the staff and the relatives when they attend. The theoretical framework for the study was family-centered care which aims to involve the next of kin and also provide them with care. The aim was to shed light on the relatives' experience of having been present during CPR in emergency healthcare and how this has affected the relatives afterwards. Method The study has been carried out as a non-systematic literature review with a systematic search method. A total of 15 articles have been included, of which 10 were qualitative and five were quantitative. They were analyzed using an integrated content analysis. Results The results received four main categories, which were Feelings during cardiopulmonary resuscitation, Participation, Information and Life after. From these, 10 subcategories have been developed. These were Safety, understanding, negative feelings, the role of the care staff, the role of relatives, choice, clear information, the lack of information, positive feelings after and negative feelings after. The study concluded that during CPR there are many emotions, both positive and negative, and that the relatives felt that the support of the healthcare staff was important. In addition, it emerged that the information was a central part of reducing anxiety and increasing the feeling of security and hope. The Conclusions from the study is that the relatives experience many emotions when they witness CPR, they can be positive or negative emotions. In addition, the relatives wish that they receive support and that they wish to be given the choice to participate. Even after the situation, they feel many emotions that will affect them.

Bakgrund: Familjecentrerad vård innebär att hela familjen inkluderas i vården. Målet är att säkerställa att familjen har nödvändiga förutsättningar för att engagera sig i vården. Det är viktigt att både patientens och familjens behov tillgodoses och att de känner sig trygga och väl omhändertagna av vårdpersonalen. Den familjecentrerade vården syftar till att underlätta sjuksköterskors arbete och stärka familjens förmåga att hantera hälsorelaterade utmaningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad vård inom barn- och ungdomssjukvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tematisk analys baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller mixad metodik. Huvudresultat: Tre huvudkategorier och åtta underkategorier identifierades med fokus på relationer och samarbete, inkludering och engagemang samt organisatoriska aspekter. Analysen belyste hinder och faktorer som underlättar för familjecentrerad vård samt nyckelfaktorer för framgångsrik implementering och organisering. Det visade sig att ett bristande engagemang från såväl familjen som sjukvårdspersonal påverkar den familjecentrerade vården och möjligheten till tillfrisknande. Kulturella aspekter framkommer också och sjuksköterskor har erfarit att okunskap hindrat relationsbildandet men också förståelsen och tilliten till varandra. Slutsats: Denna litteraturstudie ämnar ge en djupare förståelse för ett familjecentrerat arbetssätt. Studien visar på utmaningar och möjligheter som kan komma att påverka leveransen och optimering av familjecentrerad vård. Föreliggande litteraturstudie påvisar också att goda relationer och ett respektingivande arbetssätt till familjer och kollegor leder till bättre bemötande, bättre kommunikation och en god möjlighet till att individanpassa vården. / Background: Family-centered care is supposed to ensures that the entire family is included in the care process. The goal is to ensure that the family has the conditions to engage in the care. It is important that both the patient’s and the family’s needs are met and that they feel secure and well taken care of by the nurses. Family-centered care aims to facilitate nurses' work and strengthen the family’s ability to handle health related difficulties. Purpose: To describe nurses' experience of family-centred care in child and youth healtcare. Method: A descriptive literature study with thematic analysis based on ten scientific articles with qualitative or mixed approaches. Main results: Three main categories and eight subcategories were identified focusing on relationships and collaboration, inclusion and commitment as well as organizational. The analysis highlighted barriers and facilitators for family-centered care, as well as key factors for successful implementation and organization. It was found that a lack of engagement from both the family and the nurses affects the family-centered care and the possibility of recovery. Cultural aspects also emerged, and nurses have experienced that ignorance hinders the formation of relationships but also understanding and trust in each other. Conclusion: This literature study aims to deepen the understanding of family-centered work and shows challenges and opportunities that may affect the delivery and optimization of family-centered care. The current literature study also shows that good relationships and a respectful way of working with families and colleagues lead to better treatment, better communication and a good opportunity to tailor care to the individual.

Barn skiljer sig från vuxna, för att vårda ett sjukt barn behövs det kunskap om barnets fysiologiska och anatomiska skillnader, normala vitalparametrar och utvecklingsfaser. Barnen som söker till akuten är ofta akut sjuka och kräver snabba och riktade åtgärder. De flesta barnen vårdas på en gemensam akutmottagning, det ställer mer krav på vårdpersonalen vilket kan upplevas som en utmaning. Syftet med studien var att belysa utmaningar för vårdpersonal att vårda barn och familjer på en gemensam akutmottagning. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med integrativ ansats enligt Whittemore och Knafl (2005). En strukturerad litteratursökning från tre databaser, resulterade i 13 artiklar som svarade an på syftet. Därefter analyserades dem med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) steg för steg-guide för att komma fram till tre kategorier: Att hålla god kvalitét och säkerhet, Barn är inte små vuxna och Bemöta familjer. Fem subkategorier identifierades: Brist på pediatrisk kunskap, Brist på medicinsk kunskap, Vårdande miljö, Känslomässig utmaning och Behov av stöd. Diskussionen visade att den fysiska vårdmiljön på gemensamma akutmottagningar behöver anpassas bättre till barn och att sjuksköterskan behöver avsätta mer tid för det vårdande mötet med barn och familjer detta för att öka barnets möjlighet till delaktighet och arbeta efter barncentreradvård. Vårdpersonal behöver informera och utbilda barn och familjer mer inom hälsovård för att förebygga onödiga sjukvårdsbesök, vilket bidrar på sikt till en hållbar utveckling.

SAMMANFATTNING Syfte: Att studera föräldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen efter att barnet har vårdats på neonatalavdelning. Metod: En jämförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som är en del av ett större projekt som genomförts vid två neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen samt vid två månaders korrigerad ålder fick barnets mamma och pappa varsin enkät, innehållande bland annat en föräldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jämförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de två neonatalavdelningarna och det gällde föräldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt från dem i form av deras doft. På neonatalavdelning 2 svarade föräldrarna i högre grad att detta påstående stämde en vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen. Inga andra signifikanta skillnader ses vid jämförelsen av föräldrarnas enkätsvar från de två neonatalavdelningarna. Slutsats: Den enda signifikant skillnad som kunde ses anses av flera orsaker inte vara av särskilt hög betydelse. Följaktligen kan inga väsentliga skillnader ses mellan föräldrarnas upplevelse av sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen beroende på om barnet vårdats på en neonatalavdelning där föräldrarna fick bo med sitt barn under hela vårdtiden och tidigt involveras i sitt barns vård eller om barnets vårdats på en neonatalavdelning med mindre föräldranärvaro. / ABSTRACT Aim: Studying parents' experience of being able to interpret their child's needs and well-being, and perceived competence in parenting after the child has been cared for in the neonatal unit. Method: A comparative quantitative study with a descriptive exploratory design that is part of a larger project conducted at two neonatal units in Sweden. A week after the child's discharge from the neonatal unit and at two months' corrected age, the child’s mother and father received a questionnaire sent to their home, containing among other things a parental attitude scale. Collected data were fed into the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) and presented with descriptive (md; median and range; minimum and maximum) and comparative statistics (Chi-2 test and Mann-Whitney U test). Results: Only one significant difference was seen between the two neonatal wards and it was regarding the parents' experience that the child enjoyed contact from them in terms of their fragrance. In the neonatal unit 2 parents agreed to a greater extent that this claim was true a week after the child's discharge from the neonatal unit. No other significant differences were seen when comparing the parents' questionnaire responses from the two neonatal wards. Conclusion: The only significant difference that was found was for several reasons not considered to be of very high importance. Consequently, no significant differences was found between the parents perception of their child's needs and well-being, and perceived competence in the parental role, depending on whether the child received care in a neonatal unit where the parents were allowed to stay with their child throughout the whole hospital stay and early get involved in their child's care or if the child was admitted to a neonatal unit with less opportunity for parental presence.

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem världen över. Effektiv behandling är under utveckling. Tidigare studier undersöker i första hand fetmabehandlingens effekt på barnets BMI. Få studier belyser föräldrars upplevelse av att ingå i fetmabehandling trots att deras delaktighet anses avgörande för lyckade resultat. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av stöd från fetmateamet när barnet behandlas för fetma. Data insamlades genom åtta kvalitativa intervjuer med nio föräldrar vars barn behandlas för fetma. Analysen genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att föräldrarna behöver multidimensionellt stöd under behandlingens gång. Fem huvudkategorier framkom: Behov av kunskap för att genomföra en förändring, visar att ny kunskap stöttar familjen i genomförandet av livsstilsförändringar. Behov av individualiserad uppföljning betonar varje familjs unika behov och förutsättningar, samt vikten av att behandlingen formas utifrån det. Behov av teamets samarbete med skolan, beskriver vikten av teamets stöd i samarbetet med skolan.  Behov av ett stöttande förhållningssätt från teamet, belyser hur goda vårdrelationer, hälsofrämjande fokus och gemensam målsättning ingav förtroende. Behov av emotionellt stöd, där föräldrarna lyfter behov av stöd i sitt föräldraskap både professionellt och genom föräldragrupper.  Konklusion: Genom att arbeta med familjecentrerad samskapande omvårdnad kan fetmateamet möta familjernas behov på ett bra sätt. Förbättringspunkter som framkom var behov av anhöriginformation, föräldragrupper samt ökat samarbete med skolan. / Overweight and obesity is an increasing health issue in the world. Effective treatment is under development. Previous research explores the treatments effect on the BMI of the child, but few studies explore parents' experiences of obesity treatment programs even though it is known that parental participation is essential for a successful treatment. The purpose of the study was to illuminate parents' experiences of support from the obesity team when their child is going through obesity Treatment. Eight qualitative interviews of nine parents having children going through obesity treatment where made. Data was analyzed through content analysis with an inductive approach. The results show a parental need of multidimensional support during obesity treatment. Five main categories were found: Needing knowledge to implement change, Needing individually customized follow-ups, Needing the team to cooperate with the school, Needing supporting approaches from the team, describing how good relationships, a health focused atmosphere and shared goals made the family trust the team and the treatment, and Needing emotional support. Conclusion: Using family-centered coproductive care creates a good foundation to meeting the needs of the families going through obesity treatment. Parents need support informing relatives, cooperating with the school and through group sessions with other families.

Bakgrund: Samvård på familjerum, där föräldrar tar hand om sitt för tidigt födda barn på ett eget rum med stöd av sjuksköterskor, är en vårdform som blir allt vanligare i Sverige. Sjuksköterskor inom neonatalvården behöver ha kunskap om hur föräldrar upplever samvård på familjerum för att kunna anpassa vården och stärka dem i föräldrarollen. Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av att samvårda sitt barn på familjerum på neonatalavdelning. Metod: En kvalitativ ansats valdes där datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med föräldrar vars barn vårdats på neonatalavdelning. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Omvälvande föräldraroll, Samvård på familjerum, Personalens stöd och bemötande ökar tryggheten. Enligt resultatet upplevdes samvården på familjerum som en stor förmån där föräldrarollen och anknytningen till barnet stärktes. Kompetent personal, ett gott bemötande, tydlig kommunikation och praktiskt stöd under vårdtiden är enligt föräldrarna viktiga faktorer för att känna trygghet och kunna ta hand om sitt barn självständigt. Slutsats: Tydlig kommunikation och information mellan sjuksköterskor och föräldrar skapar goda förutsättningar för trygghet i föräldrarollen, därför behöver kommunikation belysas ytterligare på neonatalavdelningar och i fortsatta specialistutbildningar för sjuksköterskor inom neonatalverksamhet.