Introduktion: Patientansvariga sjuksköterskor på neonatalavdelningar följer riktlinjer för att säkerställa kontinuitet i vården. Föräldrar upplever det som en trygghet att ha kontinuerlig personal och att ha minst en patientansvarig sjuksköterska. Barnet kan ha ett komplext och långt vårdbehov på neonatalavdelning då barnet kanske är för tidigt fött eller svårt sjukt. Föräldrar har rätt att få information, stöd och handledning kring omhändertagandet av deras nyfödda barn.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara patientansvarig sjuksköterska på neonatalavdelning.    Metod: Kvalitativ design. En webbenkät med öppna frågor skickades ut till alla sjuksköterskor på två neonatalavdelningar, 24/70 (34%) besvarade enkäten. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.     Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två kategorier; Omgivande faktorer och Relationer med barn och familj. Sju underkategorier sammankopplades till kategorierna; Förskjutna arbetsuppgifter, Arbetsbelastning, Bristande kontinuitet, Lära känna familjer, Bidra till trygghet, Utmaningar med familjers olikheter och Personlig tillfredställelse. Sjuksköterskor upplevde att patientansvaret kunde vara både utmanande och tillfredställande.    Slutsats: Studien kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att vara patientansvarig på en neonatalavdelning. Flera olika faktorer bidrar till svårigheter gällande att vara patientansvarig. Utifrån resultatet kan slutsatser dras om att det finns behov av vidare forskning inom området. Det finns även behov av tydlig information och utbildning gällande patientansvarets innebörd för att kunna förbättra kontinuiteten i vården på neonatalavdelningar.   Nyckelord: barn- och familjecentrerad vård, kontinuitet, kvalitativ innehållsanalys, neonatalvård. / Introduction: Primary nurses in neonatal units follow guidelines to ensure continuity of care. Parents experience that continuous staff and to have at least one primary nurse contributes to feelings of security. The child may have a complex and long need for care in the neonatal ward as the child may be born prematurely or seriously ill. Parents have the right to receive information, support and guidance regarding the care of their newborn child.   Purpose: To describe nurses experiences of being primary registered nurse in a neonatal unit.    Method: Qualitative design. A web survey with open ended questions was sent out to two neonatal units to nurses with experiences of being primary nurse for patients. A total of 24 out of 70 nurses completed this web survey. Data were analyzed by using qualitative content analysis.   Result: The content analysis resulted in two categories; Environmental factors and The relationship with children and their family. Seven subcategories were connected to the categories; Postpone tasks, Workload, Lack of continuity, Getting to know the family, Contributing to security, Challenges with family differences and Personal satisfaction. The nurses felt that being a primary nurse could be both challenging and satisfying.   Conclusion: The study can contribute to an improved understanding of nurses' experiences of being primary nurse of patients in a neonatal unit. Several different factors contribute to difficulties regarding being a primary nurse. Conclusions can be drawn based on the findings, there is a need of further research within this field. There is also a need for clear information and education regarding the content of primary nursing to improve the continuity of care in neonatal wards.   Keywords:  child and family-centered care, continuity, qualitative content analysis,  neonatal care

På sjukhus i Sverige arbetar sjuksköterskor på neonatalavdelningar med att ta hand om de allra minsta barnen och deras speciella behov. Barnen är i behov av specialistsjukvård, ibland intensivvårdskrävande med högteknologisk utrustning, samtidigt som de behöver påbörja den viktiga anknytningen till sin familj. Sjuksköterskor behöver specialkompetens för att arbeta i den krävande vårdmiljön, där de skall ta hand om ett vårdkrävande barn samt familjen till barnet och arbeta familjecentrerat. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad neonatalvård. Fokusgruppsintervjuer genomfördes som senare analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra kategorier ” familjen i centrum”, ”sjuksköterskans roll”, ”sjuksköterskans inställning” och ”miljöns betydelse”. Av resultatet framkom att familjecentrerad neonatalvård ställer höga krav på personalen som arbetar där samt att miljöns utformning är av betydelse. Personalen måste vara lyhörd för såväl barnets behov som föräldrarnas, i en vårdmiljö som inte alltid är ändamålsenligt utformad. I framtida utbyggnad av familjecentrerad neonatalvård är det önskvärt att ta del av den erfarenhet som finns bland så väl sjuksköterskor som föräldrar för att få framtidens familjecentrerade neonatalvård så god som möjligt. / At hospitals in Sweden, nurses are working in neonatal units caring for the youngest infants and their special needs. The infants are in need of specialist care, sometimes even intensive care with high technology equipment, at the same time the infants needs to start improve the important connection to his family. The nurses needs specialized skills to be able to work in these demanding healthcare environment. They are supposed to take care of infants with special needs, care for the family and do this with focus on family centered care. The aim of this study was to illuminate nurses ‘experiences of working at neonatal care units engaged to family centered care. The interviews were conducted in focus groups. They were subsequently analyzed by qualitative content analysis. The results are presented in four categories “the family in the center”, “nurses´ role”, “nurses´ attitude” and “importance of the environment”. The result showed that it requires a lot from the nurses, but also from the environment that prevails. The nurses need to be responsive as well to the needs of the infant as to the family’s needs, in an environment which is not always made for its intended use. In future expansion of family centered neonatal care units, it´s desirable to take advantage of the experiences that exists among nurses as well as parents, to make the future family centered neonatal care units as good as possible.

Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn. När barnet insjuknar i diabetes är det föräldrarna som bär huvudansvaret för behandlingen vilket är påfrestande för föräldrarna både fysisk och psykiskt. Föräldrarna uttrycker behov av stöd men kunskapen är begränsad om vad föräldrar upplever som stöd. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av och önskemål om stöd för föräldrar till barn med diabetes typ 1. För att besvara syftet genomfördes intervjuer med 10 föräldrar. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs modell och resulterade i två huvudkategorier: “Stödet från professionella” och “Stödet från omgivningen”. I resultatet framkommer vidare betydelsen av stödets tillgänglighet, vilka vårdpersonalens egenskaper som upplevs som stödjande, vikten av hur kunskap sprids, betydelsen av medicinsk-teknisk kompetens hos vårdpersonalen samt vikten av känslomässigt stöd föräldrarna får. Stödet av omgivningen diskuteras kring närståendestöd och stöd i skolan och barnomsorg samt möjlighet till föräldrastöd genom att träffa andra föräldrar. Sammanfattningsvis kan denna nya kunskap ligga till grund för en utveckling av sjukvårdens insatser genom att uppmärksamma föräldrarnas psykologiska behov av stöd. Att förebygga psykisk ohälsa bland föräldrar påverkar barnets behandlingsresultat positivt, något som verkar för den hållbara utvecklingen i sjukvården.

Att vårda sjuka barn är en utmaning för ambulanssjuksköterskan, det är ofta förknippat med oro och ångest på grund av de höga krav som ställs. Forskning har visat att föräldrarnas upplevelse av situationen har påverkan på hur barnet mår, vilket belyser vikten av att omhänderta både barn och föräldrar för att inge trygghet. Att vårda barn kräver ett helhetsperspektiv för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barnet. Det är problematiskt att trots vetskapen om föräldrarnas viktiga roll, saknas det forskning kring föräldraperspektivet i det prehospitala vårdmötet. Syftet med denna studie var därför att beskriva ambulanssjuksköterskans vårdmöte med barn och deras föräldrar, såsom det upplevs av föräldrarna. Genom en Facebookefterlysning har åtta föräldrar deltagit i kvalitativa öppna intervjuer. Materialet analyserades genom en innebördsanalys med induktiv, fenomenologisk ansats. I analysen framkom fyra innebördsteman utifrån ett vårdande förhållningssätt; Att närma sig följsamt eller slentrianmässigt; Att göra hela familjen delaktig men vårdaren bär hela ansvaret; Att förmedla kunskap och kontroll samt Att möta förälderns känslor och behov eller exkludera. I resultatet belyses blandade upplevelser där vårdarens förhållningssätt, kunnighet och förmåga att involvera hela familjen spelar stor roll. Genomgående framkommer det mellanmänskliga mötet, där ambulanssjuksköterskan har förmåga att se varje individs behov som förefaller vara väldigt varierande. Flera delar av resultatet stärks av tidigare forskning som dock till största del inte är utförd prehospitalt. Därför efterlyser författarna ytterligare forskning inom prehospital vård utifrån ett föräldraperspektiv.

Bakgrund: Familjens fortsatta omhändertagande av barnet efter en sjukhusvistelse behöver ske på ett tryggt och säkert sätt, utan fara för missförstånd eller allvarliga risker. En ökad medvetenhet och kunskap om hur föräldrars beredskap stärks inför barnets utskrivning är betydande för att undvika osäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser av att deras barn blivit utskrivet till hemmet efter en sjukhusvistelse. Urval: Föräldrar till nio barn och ungdomar som av olika anledningar varit inskrivna på  sjukhus i minst tre dygn deltog i studien. Metod: Data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Barns utskrivning från sjukhus till hem kunde se olika ut samt upplevas på varierande sätt av föräldrar. Studien belyser vikten av en trygg utskrivning där tillräcklig information, fungerande kommunikation och en familjecentrerad omvårdnad bidrar till att öka föräldrars delaktighet och beredskap. Ett tydligt utskrivningsprogram med fasta rutiner och riktlinjer underlättade överföringen och bidrog till att  föräldrars beredskap stärktes. En tid för uppföljning i form av återbesök eller telefonkontakt skapade trygghet för familjen. Slutsats: Grundläggande för en trygg och säker övergång från sjukhus till hem var att föräldrar kände sig väl förberedda inför det fortsatta omhändertagandet av sitt barn. Tydliga utskrivningsrutiner, anpassad information och fungerande kommunikation kan bidra till att öka föräldrars beredskap. / Background: The familys further care of the child after a hospital stay needs to be done in a confident and safe way, without risk for misunderstandings or serious consequences. An increased awareness and knowledge about how to strenghten the parents readiness before discharge is significant to avoid uncertainty. Aim: The aim of the study was to describe parental experiences of discharge from hospital to home after a period when the child has been in need of hospital treatment. Sample: The parents of nine children and adolescents who have been staying at the Akademiska hospital for at least three days (for different reasons) took part of the study. Method: Data was collected through semi-structured qualitative interviews and was analyzed using content analysis. Outcome: Childrens discharge from hospital to home can be different and can be experienced in various ways by the parents. The study illuminates the weight of a confident discharge where sufficent information, adequate communication and a family centered care contribute to increased participation and readiness for the parents. A clear discharge program including fixed routines and guidelines is supporting the nurse and strengthens the parents safety. An appointment for follow-up in terms of a re-visit or phone contact leads to a feeling of safety for the family. Conclusion: Essential for a safe transition from hospital to home is that the parents feel well prepared and safe in the further care of their child. A conscious nurse combined with clear routines for discharge contributes to this preparedness.

No description available.

Sjuksköterskors syn på familjens närvaro och delaktighet i barnets vård har pendlat under det senaste seklet. I relation till uppkommen evidens genom forskning har familjecentrerad vård blivit ett alltmer vedertaget begrepp inom barnsjukvård. Familjens delaktighet i barnets vård har visat sig vara en hälsofrämjande resurs för hela familjen. Sjuksköterskor har en viktig roll i att engagera och involvera familjen i omvårdnaden, således kan sjuksköterskors synsätt påverka i vilken mån det utförs. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors synsätt på familjecentrerad vård när ett barn vårdas på sjukhus, och resultatet utgörs av 11 vetenskapliga artiklar. Tre kategorier med subkategorier presenterar resultatet i form av sjuksköterskors syn på familjecentrerad vård och vilka förutsättningar som krävs och kan underlätta implementering av omvårdnadsmodellen. Sjuksköterskor har generellt en positiv syn på vad familjecentrerad vård innefattar. Det råder skilda meningar inom roll- och ansvarsfördelning sjuksköterskor och familj emellan, vilket försvårar samarbetet. Det framkommer samtidigt hur brist på resurser, förståelse och medvetenhet ytterligare problematiserar applicering av familjecentrerad vård. Utbildning, erfarenhet och organisatoriskt stöd krävs för att skapa en gemensam syn och öka förståelsen kring familjecentrerad vård. / Nurses’ approaches to families’ involvement and participation in the child’s care have fluctuated over the last century. In relation to emerging evidence through research, family-centered care has become an increasingly accepted concept in pediatric care. The family's involvement in the child's care has proven to be a health promotion resource for the whole family. Nurses have an important role to engage and involve the family in care, thus the nurses' approach affect the extent to which it is performed. The aim of the present literature review was to elucidate nurses' approach to family-centered care when a child is in hospital, and the result is based on 11 research articles. Three categories with subcategories present the results in terms of nurses' approach to family-centered care and the necessary conditions that may facilitate the implementation of the nursing model. Nurses generally have a positive approach to what family-centered care concerns. There are different opinions about the roles and responsibilities of nurses and families in between, making co-operation difficult. It also emerges that the lack of resources, understanding and awareness further problematize the application of family-centered care. Education, experience, and organizational support are required to create a shared vision and to improve understanding of family-centered care.

Bakgrund: I Sverige är det vanligt förekommande att en förälder deltar vid sövningen av sitt barn vilket kan påverka personalen som verkställer anestesin. Om orsaken till operationen är av sådan art att ett akut eller subakut ingrepp krävs påverkar det föräldern i form av stress och oro. Personalen får vid det här tillfället tillämpa en familjecentrerad vård där även föräldern behöver tas omhand. Detta ställer ett större krav på anestesisjuksköterskan vid anestesitillfället. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att utföra anestesi på barn under akuta eller subakuta situationer med förälder inne på operationssalen. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio anestesisjuksköterskor varav fem var män och fyra var kvinnor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre slutkategorier, vilka speglar anestesisjuksköterskors upplevelser. Resultatet visar att anestesisjuksköterskan upplevde att relationer mellan hen själv, personalen, barnet och föräldern påverkar deras arbetssituation. Konklusion: Det av vikt att tillämpa ett familjecentrerat förhållningssätt vid dessa situationer för att skapa en så bra miljö som möjligt för barnet, föräldern och personalen. Förutsättningar för en god familjecentrerad vård finns då föräldrar erbjuds att följa med sitt barn in på operationssalen. Detta ställer dock krav på anestesisjuksköterskan som således har en till person inne på salen som denne behöver informera, undervisa samt skapa en relation till.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en central del i sjuksköterskans yrke. Trots det uppmärksammas inte alltid patienter som inte kan uttrycka sig adekvat. När ett barn är inneliggande blir föräldrarna en trygghet och en resurs för att uttrycka barnets önskemål och därför är det väldigt viktigt för vårdpersonalen att fokusera på familjecentrerad vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad vård inom hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i PubMed, CINAHL och psycINFO vilket resulterade i 15 stycken artiklar. En manuell sökning genomfördes även vilket resulterade i 1 artikel. Totalt analyserades 16 artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutgiltiga kategorier: Att var delaktig i sitt barns vård och samarbeta med vårdpersonal, Att kommunicera och bli tilldelad information från vårdpersonal, Att bli respekterad och sedd som en helhet av vårdpersonal, Att få stöd och känna sig uppmärksammad av vårdpersonal. Resultatet visar olika faktorer som föräldrar tycker är viktiga och hur de upplever att den familjecentrerade vården fungerar i praktiken. Slutsatser: Att vara förälder till ett sjukt barn är en stressfull tid och behovet av stöd är stort och förutsättningarna för att ha en bra och fungerande kommunikation mellan föräldrarna och sjuksköterskor handlar om delaktighet och information. Familjecentrerad vård handlar om att vårda barnet och dess familj men det förekommer på flera håll att familjecentrerad vård inte implementeras fullt ut och tros bero på otillräcklig utbildning och engagemang för att användas praktiskt.

Background: Relatives have a central role in health care. This is highlighted by family-centered care where the collaboration between patient, relatives and healthcare professionals is fundamental. The approach from healthcare professionals is highlighted as a basic tool where concepts such as communication, cooperation and participation are important aspects. However, research shows a lack of participation in pediatrics and family-centered care needs to be given more space in healthcare. Relatives' experiences within pediatrics can clarify the importance of family-centered care and the role healthcare professionals have in its implementation.  Aim: The aim of this study was to explore relatives’ experiences within pediatric care. Method: This qualitative literature study includes 14 articles that focus on experiences from relatives regarding healthcare professionals approach within pediatric care. The compilation was performed with qualitative content analysis. Results: The analysis of the articles resulted in three categories with underlying subcategories which consisted of ´A personal approach´: Personal characteristics, Emotional and practical support; ´To participate in the care of the child´: Being involved, Sharing knowledge, Building a relationship; ´Adapted information and communication´: Approaching anxious relatives, The need for information. Conclusion: The results show that healthcare professionals can reduce relatives' worries and anxieties and increase their sense of satisfaction and trust in care. By approaching relatives on a personal level to create a partnership, where everyone's knowledge and needs are taken into account and where information and communication are adapted to the situation and the individual, relatives experience a sense of increased participation. These components increase the well-being of both relatives and the child. / Bakgrund: Närstående har en central roll i vården. Detta lyfts fram inom familjecentrerad vård där samarbetet mellan patient, närstående och sjukvårdspersonal är grundläggande. Den familjecentrerade vården är central inom den pediatriska vården. Bemötandet lyfts fram som ett grundläggande verktyg där begrepp som kommunikation, samarbete och delaktighet är viktiga aspekter. Forskning visar dock på att bemötandet av närstående brister och att familjecentrerad vård behöver få ett större utrymme inom pediatriken. Närståendes upplevelser av bemötande kan tydliggöra vikten av familjecentrerad vård och vårdpersonalens roll i implementeringen av denna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av bemötande inom den pediatriska vården. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudie omfattar 14 artiklar som behandlar upplevelser från närstående kring bemötande inom pediatrisk vård. Sammanställningen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys, inspirerat av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier med underliggande subkategorier vilka bestod av ´Det personliga bemötandet´: Personliga egenskaper, Emotionellt och praktiskt stöd; ´Att delta i vårdandet av barnet´: Vara delaktig, Dela kunskap, Bygga en relation; ´Anpassad information och kommunikation´: Bemöta oroliga närstående, Behovet av information. Slutsats: Resultatet visar att vårdpersonal kan minska närståendes oro och ångest samt öka deras känsla av tillfredställelse och tillit till vården. Genom att bemöta närstående på ett personligt plan för att skapa ett partnerskap, där allas kunskap och behov tas i beaktning och där information och kommunikation anpassas till situationen och individen, känner närstående ökad delaktighet. Dessa komponenter ökar välbefinnandet för både närstående och barnet.