Bakgrund: "The Immigrant Health Paradox" indikerar att invandrade från ofta upplever en bättre psykisk hälsa i jämförelse med majoritetsbefolkningen, trots nackdelar som en lägre social status. Syfte: Studien syftade till att testa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos unga med svensk och utländsk bakgrund. Studien testade om en högre grad av emotionellt stöd, familjesammanhållning och akademiskt stöd kunde förklara skillnader i internaliserade symptom hos första och andra generationens invandrade från icke-väst och väst samt majoritetsbefolkningens unga. Även kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt familjestruktur testades. Metod: Studien utgick från en kvantitativ ansats och statistiska analyser genomfördes med one-way anova samt multivariata regressionsanalyser. Data: Studien baserades på n=4344 svenska skolelever i årskurs 8, med en medelålder på 14,65 år. Data hämtades från första vågen (2010/2011) av "Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries" (CILS4EU) som är baserad på 251 svenska skolor. Resultat: Resultaten visade vissa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos invandrade unga och majoritetsbefolkningens unga. Invandrade från icke-väst och andra generationen från väst rapporterade en lägre grad av internaliserade symptom i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som delvis kunde förklaras av bättre emotionellt stöd samt familjesammanhållning och en intakt familjestruktur. En lägre grad av internaliserade symptom hos första generationen i jämförelse med andra generationen kunde inte urskiljas. Slutsats: Paradoxen kunde delvis bekräftas hos skolelever i Sverige genom en bättre psykisk hälsa hos invandrade unga från icke-väst och andra generationen från väst i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som kunde förklaras av kvalitativt bättre familjerelationer hos invandrade unga.

Psykisk ohälsa i ungdomsåren är något som har ökat med tiden, samtidigt har det blivit vanligare att under uppväxten genomgå förändringar i familjekonstellationer till följd av att föräldrar har valt att separera. Detta kan leda till en helt ny livsstil där ungdomen behöver anpassa sig till förändringar som att leva med en ensamstående förälder alternativt styvföräldrar eller styvsyskon, ett nytt boende, förändrade ekonomiska resurser och materiella tillgångar för att nämna några. Nuvarande studie ämnar undersöka sambandet mellan familjekonstruktioner till följd av en föräldraseparation och psykisk ohälsa, för att bredda förståelsen kring effekterna av de nya levnadsstandarder som många ungdomar i dagens samhälle lever i.Datamaterialet innefattar svar från fyra olika svenska kommuner utifrån LoRDIA-programmet och nuvarande studie har undersökt fyra av programmets mättillfällen, vilket innefattar en studiepopulation på n=576. Datamaterialet har analyserats med deskriptiva data, bivariat samt genom multivariata linjära regressionsanalyser. Resultatet i studien visar att det finns signifikanta samband mellan att bo med en ensamstående förälder och att drabbas av symptom på psykisk ohälsa. Studien visar även att familjesammanhållningen kan fungera som en skyddsfaktor mot symtom på psykisk ohälsa och att ha en sämre familjeekonomi jämfört med klasskamrater kan vara en riskfaktor. Att uppleva tidiga symtom på psykisk ohälsa är en bidragande faktor för sannolikheten för utveckling av symtom på psykisk ohälsa under gymnasietiden. / Family structure in relation to symptoms of mental ill-health - a longitudinal study on the relationship between adolescents’ family constellation and symptoms of mental ill-health together with parenthood as a protective factorMental ill-health in adolescence is something that has increased over time, at the same time it has also become more common to go through changes in family constellations during childhood as a result of parents choosing to separate. This can lead to a completely new lifestyle where the adolescent needs to adapt to changes such as living with a single parent alternatively step-parents or step-siblings, a new home, changed financial and material resources. The current study aims to examine the connection between family structures as a result of parental separation in relation to ill-health in order to broaden the understanding of the effects of the new living standards that many young people in today’s society live in.The data includes responses from four different Swedish municipalities based on the LoRDIA program and the current study has examined four of the program's measurement occasions, which includes an analytical sample of n=576. The data has been analyzed using descriptive data, bivariate and multivariate linear regression analyses. The results show that there are significant relations between living with a single parent and suffering from symptoms of ill-health. Furthermore, family cohesion can act as a protective factor against symptoms of mental ill-health and having a low family economy compared to classmates can be a risk factor. Experiencing early symptoms of mental ill-health is a contributing factor to the likelihood of developing symptoms of mental ill-health during high school.

No description available.