En kvalitativ studie har genomförts med 15 intervjuer där gymnasieungdomar delger sina upplevelser av matematikundervisningen under sin grundskole- och gymnasietid. Syftet var att få ökad kunskap om och fördjupad förståelse av elevers negativa känslor och attityder till skolmatematiken. Resultatet visar att dessa känslor kan yttra sig på många olika sätt och att många olika faktorer, såväl inre som yttre, kan bidra till att elever upplever negativa känslor till matematik. Den faktor som utmärker sig i vår studie är hur viktig relationen till läraren är. Relationen har satt starka spår hos eleverna, både då den varit stark och då den varit bristfällig. Eleverna i studien uppger att då de upplevt att läraren brytt sig om, lyssnat och respekterat dem har deras motivation och lust till ämnet ökat. Då relationen till läraren varit trygg och harmonisk har eleverna även upplevt undervisningen mycket lättare och mer intressant.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande.Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan.Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande. Vidare hade de utvecklats inte minst genom att de hade fått bättre betyg men de påpekade även att de hade fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade dessutom mer ansvarstagande.Eleverna utan behov av särskilt stöd ansåg även de att de hade utvecklats inom ansvarstagandet och självförtroendet dessutom hade de fått bättre betyg. Dock ville de inte lägga så mycket betoning på läraren och dennes roll utan fann andra orsaker. De var även lite negativt inställda till Entreprenöriellt lärande då de upplevde att det saknades samstämmighet lärarna emellan, att formen var lite ostrukturerad samt att lärarna var för generösa med betygssättningen. Allt sammantaget gjorde att de kände sig mindre motiverade.Vidare visade undersökningen att Entreprenöriellt lärande har förändrat elevernas syn på lärande då båda elevgrupperna uppmärksammade att lärandet skedde utifrån individens förutsättningar och intressen. Dessutom redovisade eleverna att det fanns olika sätt att erhålla kunskap på och att lärande kunde ske utanför skolan i samverkan med andra.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, Entreprenöriellt lärande, Lärarrelation, Buber

The singing voice is a highly personal instrument which occasionally may harvest feelings of MPA (music performance anxiety) and low self-efficacy among singing pupils. This qualitative study investigates pupil-teacher relationships and teachers' handling of MPA and self-efficacy from a pupil’s perspective implemented through semi-structured interviews. The study is permeated by a relational perspective focused on relational competence. Results obtained show that pupils describe the majority of pupil-teacher relationships as good and secure. A dauntless relationship is incused by trust and openness which is obtained through the teachers' ability to listen, show compassion, establish a forgiving atmosphere, attach to and treat the pupil with kindness and respect. The results show the importance of the teachers ability to communicate, read and differentiate relative to the pupil. Concerning MPA the results indicate the importance of teachers' ability to interact with the pupil in a communicative way through compassion, understanding and guidance. Furthermore the results emphasize teachers' ability to adjust the teaching according to individuals and the situation in relational practices. / Sång är ett högst personligt instrument vilket emellanåt kan generera känslor av prestationsångest, även kallat MPA (music performance anxiety), och problematik gällande självtilltro hos sångelever. I denna kvalitativa studie undersöks elev-lärarrelationer samt lärares hantering av prestationsångest och självtilltro ur ett elevperspektiv genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen genomsyras av ett relationellt perspektiv med fokus på lärares relationskompetens. Resultatet visar att elever upplever majoriteten elev- lärarrelationer goda och trygga. En trygg relation präglas av tillit och öppenhet vilket skapas utifrån lärarens förmåga att lyssna, förstå, skapa en tillåtande atmosfär, anknyta till samt bemöta eleven på ett trevligt och respektfullt vis. Samtliga erhållna resultat präglas av lärarens förmåga att kommunicera, läsa av samt förhålla sig till eleven med en adekvat nivå av närhet och distans. Gällande hantering av prestationsångest visar resultatet vikten av lärares förmåga att bemöta eleven både kommunikativt och inkännande, visa förståelse samt vägleda. Vidare understryker resultatet vikten av lärares förmåga att anpassa undervisningen efter individ och undervisningssituation i relationell praktik.

In Swedish schools, teachers are expected to aid their students through feedback to help them develop their different abilities. The feedback itself can be provided differently depending on several different factors in and out of teachers’ control. Most commonly, teachers provide input either through written or oral feedback. Today, with the fast progression of digital tools, teachers also have the opportunity to provide feedback digitally. Therefore, it was of interest to conduct a study examining what feedback methods Swedish teachers of English choose and the reason for their choice. It was also of interest to examine if the teachers’ methods could be backed up by current research. To understand the teachers’ perceptions and experiences, a qualitative study was conducted through semi-structured interviews with five Swedish upper secondary school teachers who currently teach English. The results showed that the teachers work in different ways regarding feedback on students’ written production. While all respondents work digitally with written comments for shorter assignments, some respondents also print out students’ text to mark by hand regarding confidential essays. Further, results showed that all respondents provide written feedback. However, one teacher provides oral feedback through one-to-one conferences as routine, and an additional three teachers give their students the option to receive oral feedback if needed. Moreover, the most common reasons for the teachers’ methods were student appreciation, gaining a positive student-teacher relationship, and available time. All teachers’ methods could be backed up by current research. What can be concluded from this study is that all methods for feedback are more or less efficient and that efficiency sometimes has to do with factors other than the method. Further, Swedish teachers seem to lack time for feedback, especially oral feedback. / I svenska skolor förväntas lärare att vägleda sina studenter genom återkoppling för att hjälpa dem utveckla sina olika färdigheter. Återkopplingen kan ges på olika sätt beroende på flera olika faktorer inom och utom lärares kontroll. Vanligast är att lärare ger kommentarer genom antingen skriftlig eller muntlig återkoppling. Idag, med den fortlöpande utvecklingen av digitala verktyg, har lärare även möjlighet att ge återkoppling digitalt. Därav var det av intresse att utföra en studie som utforskar vilka metoder för återkoppling svenska engelsklärare väljer att jobba med, och anledningarna till deras val. Det var även av intresse att utforska ifall lärarnas metoder kunde stödjas av relevant forskning. För att förstå lärarnas perspektiv och erfarenheter genomfördes en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med fem svenska gymnasielärare som nuvarande undervisar i engelska. Resultaten visade att lärarna arbetar olika gällande återkoppling på elevers skriftliga produktion. Medan alla deltagare arbetar digitalt med skriftlig återkoppling för kortare uppgifter, så skriver även vissa deltagare ut elevernas texter och markerar dem för hand när det gäller konfidentiella arbeten. Vidare visade resultaten att samtliga lärare arbetar med skriftlig återkoppling. Dessutom ger en lärare muntlig återkoppling genom individuella samtal som rutin, och ytterligare tre lärare ger sina elever möjligheten att få muntlig återkoppling om så behövs. Vidare var de vanligaste anledningarna till lärarnas metoder elevuppskattning, att bilda en positiv relation mellan elev och lärare, och tillgänglig tid. Samtliga lärares metoder kunde stödjas av relevant forskning. Vad föreliggande studie visar är att alla metoder för återkoppling är mer eller mindre effektiva, och att effektiviteten ibland har att göra med andra faktorer än metoden. Vidare tolkas det som att svenska lärare har brist på tid för att genomföra återkoppling, speciellt muntlig återkoppling.

No description available.