Bakgrund: I och med en åldrande befolkning behöver palliativ hemsjukvård utvecklas och närståendes roll bli mer central. Närstående deltar i den palliativa hemsjukvården genom att stödja personen under hela vårdförloppet och bidrar till ökat välbefinnande för personen under livets slutfas. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva närståendes erfarenheter av delaktighet i palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följer Polit och Becks niostegsmodell samt Braun och Clarks tematiska analys. Material hämtades från databaserna CINAHL samt PubMed. Resultat: Resultatet redovisar tre teman: förståelse och delaktighet, delaktighetens utmaningar samt närvaro i samband med döden. Slutsats: Närståendes erfarenheter av delaktighet inom palliativ hemsjukvård påverkas av flertalet faktorer, i synnerhet personens tillstånd, närståendes förkunskap och självkänsla samt stöd från professionella. Bristande kunskap medför emotionell stress och oro för närstående. Genom att beskriva närståendes erfarenheter kan förståelsen för deras fysiska, psykiska, och emotionella behov öka. Förståelsen är central för att kunna erbjuda lämpligt stöd och öka vårdkvaliteten. / Background: With an aging population, palliative home care needs to be developed and the role of significant others become more central. Significant others participate in the palliative home health care by supporting the person throughout the care process and contribute to increased well-being for the person during the final phase of life. Aim: The aim of this study was to describe significant others experiences of participation in palliative home care. Method: A literature study with a qualitative approach that follows Polit and Beck's nine-step model and Braun and Clark's thematic analysis. Material was retrieved from the databases CINAHL and PubMed. Results: The result presents three themes: understanding and participation, the challenges of participation and presence in connection with death.  Conclusion: Significant others experiences of participation in palliative home care are influenced by several factors, the person's condition, significant others' prior knowledge and self-esteem, as well as support from professionals. Lack of knowledge causes emotional stress and anxiety for significant others. By describing the experiences of significant others', the understanding of their physical, mental, and emotional needs can increase. The understanding is central to being able to offer appropriate support and increase the quality of care.

Bakgrund: Var tredje sekund drabbas en person av en demenssjukdom i världen. De flesta av dessa bor kvar hemma i flera år och blir vårdade av en anhörig. Enligt svensk lag ska anhöriga erbjudas anhörigstöd av sin hemkommun. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av stöd för att vårda närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I sammanställningen av 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar framkom tre kategorier: upplevelse av personlig information, upplevelse av vardagligt stöd samt upplevelse av reflektion. Anhöriga upplevde informationsbrist om att det fanns stöd att tillgå i vårdandet av sin närstående med demenssjukdom i hemmet, och hur de får tillgång till dessa stöd. De anhöriga som däremot fått information om stöd uppskattade också stöden då det bidrog till avlastning i vardagen och bättre livskvalitet. Dessutom upplevde anhöriga att stödet hade bidragande faktorer till att klara av vardagen. Många anhöriga hade en positiv upplevelse av att få stöd i skriftlig, muntlig och gruppvis form, ett stöd som också gav upphov till reflektion. Slutsats: Att vårda sin närstående med demenssjukdom kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande, vilket gör att behovet av stöd är viktigt för den anhöriga. Stöd till anhöriga behöver komma in i ett tidigt skede, men eftersom behovet av stöd ändras över tid krävs också kontinuerlig uppföljning för att en tillräcklig omvårdnad ska upprätthållas. / Background: Every three seconds, a person in the world suffers from dementia. Most of these stay at home for several years and are cared for by a relative. According to Swedish law, relatives must be offered relative support by their home municipality. Aim: The aim was to shed light on relatives' experience of support for caring for relatives with dementia at home. Method: A literature review based on qualitative scientific articles. Results: In the compilation of 10 qualitative scientific articles, three categories emerged: experience of personal information, experience of everyday support and experience of reflection. Relatives experienced a lack of information that there was support available in the care of a close relative with dementia at home, and how they get access to this support. The relatives who, on the other hand, received information about support also appreciated the support as it contributed to relief in everyday life and a better quality of life. In addition, relatives felt that the support had contributing factors to coping with everyday life. Many relatives had a positive experience of receiving support in written, oral and group form, a support that also gave rise to reflection. Conclusion: Caring for a close relative with dementia can be both physically and mentally stressful, which means that the need for support is important for the relative. Support for relatives needs to come in at an early stage, but since the need for support changes over time, continuous follow-up is also required in order maintain adequate care.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) är en långsamt förlöpande neurodegenerativ sjukdom som leder till bortfall av kroppens rörelsefunktion och icke-motoriska symtom. Huvudsymtomen vid PS är tremor, rigiditet, bradykinesi samt en ostadig kroppshållning. Utvecklingen av sjukdomen går att dela upp i fem olika stadier där stadie 1 innebär lindriga symptom och stadie 5 innebär fullständig invaliditet. Sjukdomen är idiopatisk och kan enbart symtomlindras med läkemedel som kan innebära oönskade och besvärliga biverkningar. I Sverige uppskattas det att det finns omkring 20 000 personer med PS som ökar i takt med en åldrande befolkning. Symtomen ökar och förändrar karaktär allt eftersom sjukdomen fortgår, vilket leder till att personen med PS får det svårare att klara basala aktiviteter i dagligt liv självständigt. Detta betyder att personen med PS kommer att behöva stöd i vardagen för att uppleva välmående. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Författarna analyserade tio olika vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tre underkategorier vilka var: Vårdandets utmaningar - Psykisk och fysisk påverkan, Relationsförändringar - När närstående blir närståendevårdare, Närståendevårdarens anpassning till familjemedlemmars sjukdomstillstånd - Att hantera sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade den belastning närstående upplever vid vårdandet av en familjemedlem med PS. Det fanns olika typer av utmaningar, både fysiska och psykologiska för närståendevårdare samt förändringar i förhållanden och även förändringar i det dagliga livet för att kunna hantera och vårda familjemedlemmen med PS.