Kärnkraft är en av flera energikällor i dagens samhälle men är i synnerhet den energikälla som ställer högst krav på säkerhet. På Forsmarks kärnkraftverk har alltid säkerheten varit av stor betydelse sedan uppstarten 1980, när Forsmark 1 togs i drift. Som följd av detta har det skapats ett flertal säkerhetsfunktioner, varav en av dessa är reservkraft i form av dieselgeneratorer. Dieselgeneratorerna utsätts med jämna mellanrum för verifieringsprov för att säkerhetsställa systemets funktion vid eventuell händelse och utgör en viktig del för ett robust system. Ett av verifieringsproven på dieselgeneratorerna är att de ska synkroniseras med det övriga systemet, vilket utförs av fasningssystemet. Problematik har uppstått vid tidigare synkroniseringstillfälle av en dieselgenerator, som uppkom på grund av yttre påverkan. Därför har det här examensarbetet utförts som en förstudie för Forsmarks Kraftgrupp AB i syfte att granska fasningsutrustningen och dess kringutrustning tillhörande dieselgeneratorerna på Forsmark 1. Det nuvarande systemet har undersökts för att se hur uppbyggnaden ser ut idag och för att redogöra för potentiella förbättringsmöjligheter. Examensarbetet har kartlagt nuvarande fasningssystem med tillhörande mätutrustning, genom att studera dokumentation, mätningar, kontakt med leverantörer, utförande av simuleringar samt test av mättransformatorer. Det är för att förstå fasningssystemets funktioner, lokalisera eventuella svagheter i systemet samt potentiella förbättringar och därmed öka tillförlitligheten till en säker synkronisering. Ett skäl till varför det är viktigt med ett fungerande fasningssystem är för att skydda generatorn och kringliggande system. Arbetet har gett en bra översikt över hur dagens fasningssystem och mätutrustning fungerar på Forsmark 1. Detta ger Forsmarks Kraftgrupp AB ett viktigt underlag för beslut av eventuell framtida ombyggnad av fasningssystemet eller omkonfiguration av enskilda delar om nuvarande fasningsutrusning bevaras. Rekommendation vid eventuell ombyggnation är att införa trefasmätning med kompatibel fasningsutrustning. Samt rekommenderas att trefasmätningen mäts separat istället för idag tillsammans med övrig utrustning. Om istället nuvarande fasningsutrustning bevaras och enskild del byts, rekommenderas att omkonfigurera mättransformatorerna till ∆-Y från Yn-Yn koppling. I det fall systemet byggs om eller omkonfigureras har rekommendationer för verifieringsprov av eventuella ändringar tagits fram. / It is well known that nuclear electricity production is one of the types of production with the highest demands on security. There are multiple security systems, and one consists of diesel generators. The diesel generators need a synchronization system to be able to confirm safe starting operation. This master thesis investigates the synchronization system and associated measuring systems to the diesel generators, with the purpose of advising Forsmarks Kraftgrupp AB on things that could be changed concerning transformer- and synchronization configuration at Forsmark 1. An improved solution to the existing synchronization system with its associated measurement equipment was found by studying documentation, performing measurements on the system, contacting suppliers, performing simulations and testing the instrument transformers. The results that emerged from the feasibility study have made suggestions for either possible reconstruction or reconfiguration of individual parts of the existing synchronization system. The recommendation in case of redevelopment is to introduce a three-phase measurment system compatible with the synchronization equipment with a separate three-phase measuring circuit. If instead, the existing synchronization equipment is preserved and an individual part replaced, it is recommended to reconfigure the instrument transformers to delta-Y from the present Yn-Yn connection. If the system will be rebuilt or reconfigured, recommendations for confirmatory testing of any modifications have been developed.

In-orbit calibrations of space instruments are often necessary to ensure the accuracy of the measurements. The Moon provides a target with very predictable characteristics. In this report, the opportunities to perform in-orbit lunar calibrations of the MicroCarb instrument are evaluated and a procedure for conducting the Mission Planning for these calibrations is developed. Through modeling the spacecraft in its orbit, simulations show that continuous observation sequences of up to 48 minutes can be expected each lunation. The variability of the optical properties of the Moon during an opportunity is related to the orientation of the plane of the orbit of the spacecraft with respect to the cone with axis the Moon-Sun direction and apex the center of the Moon that contains the spacecraft. Choosing a value of the phase angle (Sun-Moon-Spacecraft angle) around −20 degrees to plan the lunar calibrations allows to minimize the variations of apparent radiance of the Moon during the observation. The results make it possible to refine the choice of the best moments to plan the lunar calibrations. This also allows the satellite operations team to anticipate the planning of lunar calibrations on the scale of several months. / Kalibreringar i omloppsbana för rymdinstrument är ofta nödvändiga för att säkerställa mätningarnas noggrannhet. Månen utgör ett kalibreringsmål med mycket förutsägbara egenskaper. I denna rapport utvärderas möjligheterna att utföra månkalibreringar i omloppsbana för MicroCarb-instrumentet och ett förfarande för genomförande av uppdragsplanering för dessa kalibreringar har utvecklats. Genom att modellera rymdfarkosten i sin bana visar simuleringar att kontinuerliga observationssekvenser på upp till 48 minuter kan förväntas varje månvarv. Variationen hos de optiska egenskaperna för månen under ett tillfälle är relaterad till orienteringen av rymdfarkostens plan i förhållande till konen med axeln för månen-solens riktning. Att välja ett värde för fasvinkeln (Sun-Moon-Spacecraft-vinkel) på runt −20 grader vid planering av månkalibreringarna gör det möjligt att minimera variationerna i månens strålning under observationen. Resultaten gör det möjligt att förfina valet av de bästa tidpunkterna för månkalibreringarna. Detta gör det också möjligt för satellitoperationsteamet att förutse planeringen av månkalibreringar flera månader framåt.