Bakgrund: Menstruationscykeln är en komplex cykel fertila kvinnor upplever varje månad. Cykeln innefattar hormonvariationer som påverkar kroppen på flera olika sätt. PMS är ett syndrom som inträffar innan menstruationsfasen av kvinnans cykel och kan pågå i upp till två veckor innan menstruation. Det föreligger en syn på den premenstruella kvinnan som svag, instabil och oberäknelig. Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden innefattar att främja hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ska visa medkänsla, lyhördhet och respekt för patienten och arbeta för jämlikhet och social rättvisa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med premenstruellt syndrom. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med vetenskapliga studier som identifierades genom litteratursökningar i databaserna CINAHL, PsycINFO, Medline samt genom sekundärsökningar. I resultatet användes åtta kvalitativa studier och två studier med blandad metod. Analys genomfördes med identifiering av kategorier för att sammanställa vetenskapligt kunskap. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier vilka beskriver kvinnors upplevelser av att leva med PMS. Dessa kategorier är kroppsliga och emotionella förändringars påverkan i vardagen, att känna sig påverkad av egna uppfattningar och andras attityder, förståelse och stöd genom samtal och att försöka hantera PMS i vardagen. Resultatet visade att kvinnor upplevde stor variation av fysiska och emotionella förändringar vid PMS. Det framkom även att kvinnor upplevde att män hade negativa attityder kring menstruation och PMS. Kvinnor upplevde också ett behov av stöd och förståelse. Diskussion: Författarna diskuterade kvinnors upplevelser av att leva med PMS med stöd av Martha C Nussbaums förmågemodell och ICNs etiska kod. Diskussionen fördes vidare med hjälp av vetenskaplig litteratur samt författarnas reflektioner relaterat till resultatet. PMS påverkar kvinnors vardag och kan leda till begränsningar i livet. Dessa upplevelser kan även vara påverkade av samhällets syn på kvinnors hälsa och rådande sociala strukturer. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att stödja kvinnor vid hantering av PMS och även arbeta för jämlikhet inom vården. / Background:  The menstruation cycle is a complex cycle that fertile women experience every month. It consists of hormone variations that affect the body in many ways. PMS is a syndrome that appears before the menstruation phase of the cycle and can be experienced up to two weeks before menstruation. Society contains a view of the premenstrual women as weak, unstable and erratic. The nurse's primary professional responsibility is to promote health and alleviate suffering. The nurse should show compassion, responsiveness and respect towards the patients and work towards equality and social justice. Aim: The aim of this literature review was to describe women's experiences of living with premenstrual syndrome. Method: The method chosen was a literature study with scientific studies that were identified by searching the databases CINAHL, PsycINFO, Medline and through secondary searches. Eight qualitative and two mixed method studies form the basis for the results part. Analysis was carried out with the identification of categories to compile scientific knowledge. Results: The results are presented in four categories which describes women's experiences of living with premenstrual syndrome: The influence of bodily and emotional changes in everyday life, to feel affected by one’s own perception and the attitude of others, understanding and support through conversation and to try to manage PMS in everyday life. The results show that women experienced a variation of mental and physical changes during PMS. Women felt that men have negative attitudes about menstruation and PMS. Women also experienced a need for understanding and support. Discussion: The authors discussed women’s experiences of living with PMS with the support of Marta C Nussbaum’s capabilities model and ICN’s code of ethics. The discussion was developed further by scientific literature and the authors own reflections related to the result. Suffering from PMS can bring consequences and restrictions to women's daily life. These experiences may also be influenced by society's views on women's health and prevailing social structures. Nurses have a significant role in supporting women in managing PMS and also work for equality in health care.

The NHLBI's Growth and Health Study (NGHS) data set provided an opportunity to test differences in diet quality and its relationship to weight classification for black (n=270) and white (n=243) adolescent females. Three-day food records from adolescents enrolled in the Washington, D.C. center of the NGHS were scored according to the Diet Quality Index (DQI) developed by Ruth Patterson and others. This index stratifies food intake into three levels for scoring across eight dietary factors. A score of zero showed that the goal was met, while a score of one indicated a fair evaluation, and a score of two indicated a poor rating to create an index score ranging from zero to 16. Statistical analysis by a t-test showed whites had significantly better DQI scores than blacks in the NGHS sample (black mean = 9.4, white = 8.1). Black females had a greater prevalence of overweight than do their white counterparts. To evaluate how dietary quality relates to the development of overweight, DQI scores were compared to body mass index measurements to note the relationship of diet quality to increasing weight for body height. No relationship was found between BMI and DQI. When the independent variables of race and body weight classification were assessed for their impact upon the dependent variable of diet quality; the influence of race proved significant while weight classification did not. This evidence suggests that practitioners must assess the current dietary status of clients prior to assuming a particular dietary pattern based upon body weight for height alone. / Master of Science

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第24135号 / 医博第4875号 / 新制||医||1060(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 近藤 尚己, 教授 川上 浩司, 教授 阪上 優 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM